<p>Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera sociala insatser för hemlösa i en mindre kommun med avseende på olika aktörers insatser och om det sker någon samverkan mellan olika verksamheter. Frågeställningar som jag har ställt är: Hur ser olika aktörer på gruppen hemlösa? Vilka mål har aktörerna för de insatser som görs i förhållande till gruppen hemlösa? Hur arbetar olika aktörer konkret med hemlösas situation? Vilka är vägarna till framgång när det gäller arbetet med hemlösa? Metoden som studien utgick ifrån är en explorativ studie med syfte att fånga upp de intressenter som är intressanta inför en fördjupad studie. I den fördjupade studien intervjuade jag två privata bostadsbolag, två trossamfund och enhetschefen för socialtjänsten i Gläntans kommun. Studien har kommit fram till att ett trossamfund har en målsättning för hemlösa som kommer till deras behandlingshem. Socialtjänstens mål för hemlösa är att alla skall ha en bostad. De andra aktörerna har inga mål för hemlösa i kommunen. Det finns bostadsbolag i kommunen som erbjuder hemlösa en bostad, trossamfunden har öppen verksamhet, en daglig verksamhet för hemlösa och kan erbjuda stöd och samtal. Kommunens verksamhet består av fyra boenden och tre olika dagliga verksamheter. Vägarna till framgång med arbetet med hemlösa är att det finns ett fungerande samarbete mellan socialtjänst, bostadsbolag och även Allmännyttan och andra aktörer i samhället som trossamfund och ideella föreningar som arbetar med hemlösa. Vidare är det positivt om hemlösa kan välja mellan olika verksamheter att vända sig till så att de får komma dit där de känner att de är välkomna och kan få motivation till att komma ur sin hemlöshet.</p>

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera sociala insatser för hemlösa i en mindre kommun med avseende på olika aktörers insatser och om det sker någon samverkan mellan olika verksamheter. Frågeställningar som jag har ställt är: Hur ser olika aktörer på gruppen hemlösa? Vilka mål har aktörerna för de insatser som görs i förhållande till gruppen hemlösa? Hur arbetar olika aktörer konkret med hemlösas situation? Vilka är vägarna till framgång när det gäller arbetet med hemlösa? Metoden som studien utgick ifrån är en explorativ studie med syfte att fånga upp de intressenter som är intressanta inför en fördjupad studie. I den fördjupade studien intervjuade jag två privata bostadsbolag, två trossamfund och enhetschefen för socialtjänsten i Gläntans kommun. Studien har kommit fram till att ett trossamfund har en målsättning för hemlösa som kommer till deras behandlingshem. Socialtjänstens mål för hemlösa är att alla skall ha en bostad. De andra aktörerna har inga mål för hemlösa i kommunen. Det finns bostadsbolag i kommunen som erbjuder hemlösa en bostad, trossamfunden har öppen verksamhet, en daglig verksamhet för hemlösa och kan erbjuda stöd och samtal. Kommunens verksamhet består av fyra boenden och tre olika dagliga verksamheter. Vägarna till framgång med arbetet med hemlösa är att det finns ett fungerande samarbete mellan socialtjänst, bostadsbolag och även Allmännyttan och andra aktörer i samhället som trossamfund och ideella föreningar som arbetar med hemlösa. Vidare är det positivt om hemlösa kan välja mellan olika verksamheter att vända sig till så att de får komma dit där de känner att de är välkomna och kan få motivation till att komma ur sin hemlöshet.

The purpose of the study was to analyze the relationship between the state and religious communities in Sweden, using historical and contemporary background and Resource mobilization theory.  Results and conclusions show that Sweden is by law a Christian state. The Swedish state's definition of religion is narrow, and is reflected in legal texts. Furthermore, state subsidies to religious communities are distributed, administered and controlled by the communities themselves through political posts. The state and some religious organizations have, according to Resource mobilization theory, an unequal exchange relationship in which the religious communities get credibility and contributions in exchange for social work and confessional alternatives in public service. The religious organization´s most important resources in terms of money, legitimacy and political affairs come from the state. In this way, the state gives selected religious organizations the opportunity for political influence, while excluding others, according to Resource mobilization theory.

Undersökningen som gjorts i denna studie bygger på en analys om hur de mänskliga rättigheterna aktualiseras i samhällsdebatten om trossamfunds statsbidrag. Syftet med uppsatsen har varit att genom ett mänskliga rättigheters perspektiv titta på hur samhällsdebatten ser ut i Sverige om trossamfund och vad för argument författarna lägger fram för deras sak. Trossamfund har under en tid kommit att bli ett aktuellt ämne, på grund att en del trossamfund som använt skattemedel till ändamål som rekrytering till terrororganisationer. Medan andra i stället har blivit kritiserade för att ha tolkat heliga skrifter homofobiskt, hedersförtryckande och icke främjande av barns rättigheter. Med detta sagt har det huvudsakliga syftet varit att undersöka statens inställning gentemot trossamfunden i förhållande till de mänskliga rättigheterna. Detta har kunnat göras genom att titta på om författarna argumenterar för att staten ska respektera en positiv eller negativ skyldighet av religionsfrihet. Tillexempel att staten anser sig ha en skyldighet att respektera religionsfrihet i en positiv mening, genom statligt stöd till trossamfund. Medan om staten i stället anser sig ha en skyldighet att respektera religionsfrihet i en negativ mening, i och med det inte heller skyldighet att stödja religion så får även då staten inte heller hindra religionsutövning. Av materialet som använts i denna uppsats har det framgått tre olika positioner i fråga om statens stöd till trossamfund. Den första är att inte främja trossamfund i form av statsbidrag, samt att staten bör ta bort hela bidraget som går till trossamfund. Detta eftersom trossamfunden inte gör nytta i samhället och staten har inte skyldighet att stödja religion, i och med detta bör staten fortsätta respektera religionsfrihet i en negativ mening. Den andra positionen hävdar att trossamfund bör fortsätta främjas i form av statsbidrag, men med striktare demokratikrav. Denna position påstår också att trossamfund som religiös aktör gör nytta i samhället. Medan den sista positionen i stället tittar på utredningen som gjordes på Myndigheten för stöd till trossamfund, där man år 2018 kom fram till att trossamfund gör nytta och att bidraget kommer fortsätta gå ut till trossamfund. Denna position argumenterar för att trossamfund är en nyttig religiös aktör i samhället som värderar demokratiska principer lika mycket som sekulär verksamhet, samt att staten bör fortsätta ha en positiv skyldighet till religionsfrihet.

Allt fler äldre upplever minskad livskvalitet på grund av ensamhet och 10–15 % av den åldrande befolkningen upplevde ofrivillig ensamhet 2022. Civilsamhället är en viktig aktör för att tillsammans med offentlig välfärd hantera sociala problem och Svenska kyrkan är en av de största aktörerna inom svenskt civilsamhälle. Vi har undersökt hur diakoner i Svenska kyrkan arbete med äldre och ensamhet. Studiens frågeställningar rörde hur diakoner ser på ensamhet, förhållningssätten bakom arbetet med äldre och ensamhet och hur diakoner ser att detta arbete gör skillnad. Studien har en kvalitativ ansats där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sex diakoner i tre församlingar. Den skapade empirin har transkriberats och analyserats med tematisk analys utifrån empowerment genom EPS-modellen och aktivitetsteorin. Resultatet visar attdiakoner beskriver olika dimensioner av ensamhet samt de barriärer som kan försvåra arbetet med att stävja ensamhet. Identifierade förhållningssätt är diakonalt förhållningsätt, uppmuntra till aktivitet, skapa tillhörighet, egenmakt, se och lyssna till de äldre samt se till de äldres styrkor. Studien identifierade även samverkan och arbetet med ideella som viktigt. Tre motiv till aktiviteterna syntes i studien: sätta människan i socialt sammanhang, efterfrågas av församlingen samt uppdrag från förtroendevalda. Diakonerna i studien upplever att arbetet gör skillnad genom vad de ser hos och hör av de äldre samt genom mängden besökare till en verksamhet. Framåt vill vi belysa möjligheterna för professionella inom välfärden som finns i att bli medveten om samverkan mellan offentlig välfärd och civilsamhället. I framtida studier önskar vi en undersökning av betydelsen av ideellas roll i civilsamhällets sociala arbete

<p>The aim of this paper is to describe and explain how the separation between state and church effects the power relations between state and religious groups and organizations. Former state church, The Swedish church, is in this paper, not included in the definition of religious groups. The reform (“stat-kyrka reformen”) took place between 1995 and year 2000.I’m examining if religious groups had any influence on the reform. My expectation is to give a clearer picture of religious groups and its power position in Swedish politics and society. A process-tracing method is used. I use different theories, theory of power and influence and theory of collective action. The reason for the decision to separate church and state was to handle social changes such as increasing secularism, pluralism and multiculturalism. This paper can however conclude that the state, after the reform, has shown an even greater, less secular, determination to connect with religious groups. I can also conclude that these religious groups had influence on the reform itself, partly because of its power resources and partly because its ability for collective actions.</p>

The archives of religious communities is a sparingly treated subject and christian community archives constitute the majority of the archives studied. The main purpose of this thesis is to investigate the relevance of James M. O'Toole's four characteristics of religious archives put forward in his article What’s different about religious archives? Another implicit purpose is to expand the knowledge of religious community archives and include archives from other world religions. The thesis's theoretical starting-point is O'Toole's characteristics which are also used as a basis for the questions that the thesis set out to answer. The main question is to what extent O'Toole's characteristics are relevant for studying archives linked to modern religious communities operating in Sweden. The method used is interviews. A total of seven people were interviewed who had knowledge of seven religious community archives. The archives were linked to the Mission Covenant Church of Sweden, the Catholic Bishopric, the Jewish Community in Stockholm, the International Society for Krishna Consciousness, the Church of Jesus Christ of Latter-day Saints, the Triratna Buddhist Community and the Baptist Union of Sweden. With the exception of interviews, the source material consisted of literature (books and articles), web pages, archive registers and email correspondence. The result is that O'Toole's characteristics are not particularly relevant for studying archives linked to modern religious communities operating in Sweden. Religion does not seem so important for religious archives as O'Toole claims. On a scale of 0–5, the relevance of O'Toole's characteristics is 1–2. For this reason, the characteristics need to be modified. There are good opportunities for future researchers to develop the subject and supplement this study. This is a two years master’s thesis in Archival Science.

The aim of this paper is to describe and explain how the separation between state and church effects the power relations between state and religious groups and organizations. Former state church, The Swedish church, is in this paper, not included in the definition of religious groups. The reform (“stat-kyrka reformen”) took place between 1995 and year 2000.I’m examining if religious groups had any influence on the reform. My expectation is to give a clearer picture of religious groups and its power position in Swedish politics and society. A process-tracing method is used. I use different theories, theory of power and influence and theory of collective action. The reason for the decision to separate church and state was to handle social changes such as increasing secularism, pluralism and multiculturalism. This paper can however conclude that the state, after the reform, has shown an even greater, less secular, determination to connect with religious groups. I can also conclude that these religious groups had influence on the reform itself, partly because of its power resources and partly because its ability for collective actions.