No description available.

No description available.

Introduktion: Hemlösa har ett stort tandvårdsbehov och behöver engagerad tandvårdspersonal som är beredda att arbeta kliniskt med denna grupp. Syfte: Syftet är att studera vad som engagerar tandvårdspersonal till att arbeta med hemlösa. Metod: En kvalitativ studie och kvalitativ innehållsanalys har använts. Urval: Studien baseras på intervjuer med en tandläkare och en tandsköterska. Resultat: Resultatet presenteras i två domäner. Domänen Fängslande speglar vad informanterna upplever spännande i kliniskt arbete med hemlösa. Tre kategorier finns under denna, Intresse, Ovillighet bland kollegor och Team-work. Under domänen Medkänsla finns två kategorier Nytta och Välvilja. Där speglas känslor som informanterna upplevde i arbetet med denna grupp. Kategorierna visar vad som engagerar informanterna i deras kliniska arbete med hemlösa. Konklusion: Känslorna som tandvårdspersonalen erhåller vid det kliniska arbetet med hemlösa utgör en grund för det engagemang som personalen känner för arbetet. Dock är det flera faktorer som samverkar till detta engagemang.

<p>Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera sociala insatser för hemlösa i en mindre kommun med avseende på olika aktörers insatser och om det sker någon samverkan mellan olika verksamheter. Frågeställningar som jag har ställt är: Hur ser olika aktörer på gruppen hemlösa? Vilka mål har aktörerna för de insatser som görs i förhållande till gruppen hemlösa? Hur arbetar olika aktörer konkret med hemlösas situation? Vilka är vägarna till framgång när det gäller arbetet med hemlösa? Metoden som studien utgick ifrån är en explorativ studie med syfte att fånga upp de intressenter som är intressanta inför en fördjupad studie. I den fördjupade studien intervjuade jag två privata bostadsbolag, två trossamfund och enhetschefen för socialtjänsten i Gläntans kommun. Studien har kommit fram till att ett trossamfund har en målsättning för hemlösa som kommer till deras behandlingshem. Socialtjänstens mål för hemlösa är att alla skall ha en bostad. De andra aktörerna har inga mål för hemlösa i kommunen. Det finns bostadsbolag i kommunen som erbjuder hemlösa en bostad, trossamfunden har öppen verksamhet, en daglig verksamhet för hemlösa och kan erbjuda stöd och samtal. Kommunens verksamhet består av fyra boenden och tre olika dagliga verksamheter. Vägarna till framgång med arbetet med hemlösa är att det finns ett fungerande samarbete mellan socialtjänst, bostadsbolag och även Allmännyttan och andra aktörer i samhället som trossamfund och ideella föreningar som arbetar med hemlösa. Vidare är det positivt om hemlösa kan välja mellan olika verksamheter att vända sig till så att de får komma dit där de känner att de är välkomna och kan få motivation till att komma ur sin hemlöshet.</p>

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera sociala insatser för hemlösa i en mindre kommun med avseende på olika aktörers insatser och om det sker någon samverkan mellan olika verksamheter. Frågeställningar som jag har ställt är: Hur ser olika aktörer på gruppen hemlösa? Vilka mål har aktörerna för de insatser som görs i förhållande till gruppen hemlösa? Hur arbetar olika aktörer konkret med hemlösas situation? Vilka är vägarna till framgång när det gäller arbetet med hemlösa? Metoden som studien utgick ifrån är en explorativ studie med syfte att fånga upp de intressenter som är intressanta inför en fördjupad studie. I den fördjupade studien intervjuade jag två privata bostadsbolag, två trossamfund och enhetschefen för socialtjänsten i Gläntans kommun. Studien har kommit fram till att ett trossamfund har en målsättning för hemlösa som kommer till deras behandlingshem. Socialtjänstens mål för hemlösa är att alla skall ha en bostad. De andra aktörerna har inga mål för hemlösa i kommunen. Det finns bostadsbolag i kommunen som erbjuder hemlösa en bostad, trossamfunden har öppen verksamhet, en daglig verksamhet för hemlösa och kan erbjuda stöd och samtal. Kommunens verksamhet består av fyra boenden och tre olika dagliga verksamheter. Vägarna till framgång med arbetet med hemlösa är att det finns ett fungerande samarbete mellan socialtjänst, bostadsbolag och även Allmännyttan och andra aktörer i samhället som trossamfund och ideella föreningar som arbetar med hemlösa. Vidare är det positivt om hemlösa kan välja mellan olika verksamheter att vända sig till så att de får komma dit där de känner att de är välkomna och kan få motivation till att komma ur sin hemlöshet.

Idag lever cirka 34 000 personer i Sverige som hemlösa. Enligt socialstyrelsen finns det fyra kategorier som beskriver olika former av hemlöshet. Detta examensarbete inriktar sig på de personer som befinner sig i kategori ett; vilket innebär akut hemlöshet. Det innefattar personer som bor på ett akutboende, sover utomhus, på härbärgen eller på ett jourboende. Personer som lever i hemlöshet löper 50 % större risk att vårdas på sjukhus på grund av ohälsa, fysiska sjukdomar och skador. De har även i genomsnitt längre vårdtid än övriga befolkningen. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka hemlösa personers upplevelser och erfarenheter av hälso- och sjukvården samt hur de upplever sin hälsa. Resultatet visar att hemlösa upplever en negativ spiral på grund av att de lever i en miljö som inte främjar hälsan. För att uppnå hälsa behövs nödvändiga förutsättningar som att ha tillgång till kläder, mat och någonstans att sova. Hemlösa beskrev att de ofta kände sig dåligt bemötta av vårdpersonalen och att de därför drog sig för att söka sjukvård. De upplevde sig som ett objekt och att det många gånger var svårt att få den hjälp de önskade. Men det fanns även tillfällen när vården upplevdes som vårdande och känslan av stöd, omsorg, empati, acceptans och respekt existerade. I diskussionen framkommer det en skillnad mellan hur hemlösa personer och sjuksköterskor upplever mötet i vården. Det beskrivs även hur hemlösa kan drabbas av stigmatisering och ett socialt utanförskap på grund av sin livssituation.

I denna studie undersöks hur tiggare porträtteras i debattartiklar samt om det finns mönster i de olika tidningarnas porträttering. Till vår hjälp har vi använt oss av en kvalitativ innehållsanalys och hämtat vår empiri från fyra utvalda tidningar. Empirin baseras på tjugoåtta debattartiklar från tidningarna; Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Studien utgår från en hermeneutisk inriktning med ett konstruktionistiskt synsätt. De teoretiker vi använder oss av i studien är; Bauman, Becker, Berg, Elias och Scotson. I analysen presenteras fyra teman som uppkom under resultatdelen. Dessa teman är samhällsansvar, medmänsklighet, åtgärder och förbud. Studien visar att det sker stämplingar, stigmatiseringar, utanförskap gällande tiggare och ett liv som en vandrare skildras. Det som också framkom är att det sker en diskriminering av romer som tiggare. De mönster vi fann hos tidningarna är att de i stort rör sig i samma ”åsiktsbubbla”, mer eller mindre.

Hemlösa personer har sämre hälsa och ett större vårdbehov än befolkningen i allmänhet. Vårdpersonal kan uppleva vård av hemlösa personer som utmanandeoch frustrerande och tidigare forskning har visat att vårdpersonal har fördomar om hemlösa personer och deras livsstil. Syftet var att beskriva vuxna hemlösa personers upplevelse av bemötande inom hälso- och sjukvården. En litteraturstudie med 14 kvalitativa studier viaPubMed och CINAHL. Dataanalyserades medinnehållsanalys och fyrakategorier identifierandes: Sociala roller,Möten utan medkänsla,Likvärdiga mötenoch Positiva upplevelser. De hemlösa personerna upplevde att vårdpersonal bemötte dem på ett bristfälligt sätt. Bemötandet upplevdes vara oempatiskt, respektlöst och diskriminerande. Det fanns även enstaka exempel på bemötande där personalen upplevdes vara omtänksam, förstående och behandlade dem som individer. Ett bristfälligt bemötande skapade misstro mot vårdpersonal hos de hemlösa personerna och ledde till en ovilja att söka vård i framtiden. Resultatet visade att erfarenheter av bristfälligt bemötande kan utgöra en barriär för att söka vård för hemlösa personer. Vidare visade resultatet på ett behov av att öka den etiska medvetenheten och kompetensen inom vården samt vikten av att det finns tillräckligt med resurser inom vården för att personalen skall ha ork och tid att etablera positiva vårdmöten.

No description available.

No description available.