No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

I denna studie valde vi att studera hur nyktra alkoholister upplever sin situation och hur mötet med samhället ser ut. Debuten av alkoholmissbruk är vanligen osynlig och smygande, först långt tid efteråt brukar man kunna rekonstruera förloppet.  Alkoholism påverkar människans alla organ, psykiska funktioner och inte minst individens sociala relationer.  Studier som berör alkoholkonsumtion är  och har alltid varit av stort sociologiskt intresse. I vår studie har vi valt att utgå från Goffmans dramaturgiska perspektiv, samt hans stigma teori eftersom dessa teorier behandlar hur individer agerar i det sociala samspelet och den ställer frågan om avvikande i fokus.  Vi vill med denna studie bidra till en ökad förståelse för hur nyktra alkoholister upplever sin situation i vårt samhälle idag. Vi undersöker om det uppstår en problematik i interaktionen mellan individ och samhälle och hur individen hanterar detta.  Samt hur detta påverkar den nyktra alkoholistens självuppfattning och samhällssyn. Informanterna i denna studie lever i två olika medelstora svenska storstäder. I vår studie definierar vi begreppet nykter alkoholist som en person som sökt hjälp och stöd för sitt problem hos någon instans, inom vård eller förening, och tack vare denna hjälp varit nykter i minst sex månader.  Vår slutsats är att alla våra informanter beskriver en känsla av att vara avvikande från det som ses som norm i vårt samhälle idag. De utkämpar en daglig kamp, inte bara mot sitt begär att dricka, utan även gentemot det omgivande samhället. Hos alla informanter ser vi en tydlig stigmatisering. Stigmatiseringen finns inte bara mellan samhället och gruppen alkoholister utan vi ser att man även inom sin ”grupp” gör stora distinktioner på nykter alkoholist och alkoholist, olika typer av missbruk, samt även mellan män och kvinnor.  Vi fann även i vår studie att män delar åsikten att kvinnor straffas hårdare för sitt missbruk.

I denna uppsatts görs ett försök att finna vilka faktorer som kan verka viktiga i en behandling mot ett drogberoende. Den behandlingsform som undersökts är AA:s tolvstegsprogram och dess gemenskap. Undersökningen har en kvalitativ ansatts där vår studie är uppbyggd på intervjuer med sju informanter som har erfarenhet av och arbetar i AA:s tolvstegsprogram och gemenskap, mot sitt drogberoende. Vår studie visar på att erkännandet av sitt beroende, gemenskapen och tron är de faktorer som tycks vara av störst betydelse för våra deltagares tillfrisknande.

The purpose with this study is to examine how the twelve-step program is described by the author J Keith Miller (2004) in his book Steg in i livet and by the author Olle Carlsson (2012) in his book 12steg för hopplösa. The aim for the study is to highlight the twelve steps usage on people without addiction problems. In the study, the two author’s thoughts and experience of the twelve-step program is analysed and interpreted by Pargaments (1997) theory of religious coping. The research questions in this study are: 1. How is the twelve-step program described by Olle Carlsson and J Keith Miller based on Pargaments theory of religious coping concerning conservation and transformation of significance? 2. How is negative and positive religious coping described from a religious coping perspective by Olle Carlsson and J Keith Miller in their books about the twelve-step program? The method used is a qualitative method with hermeneutical approach and a theory driven analyse in Template Analyse Style. The conclusions are sorted in three themes on the basis of Pargaments (1997) theory; conservation, transformation of significance and positive and negative religious coping. Placed in conservation of significance is category 2; sin, confession and forgiveness and category 3; social support because this mainly motivated people to maintain good habits. Placed in transformation of significance is category 1; admit powerless and let go. This aspect where described as important for the statement of the twelve-step program and a radical change in life. Placed in themes positive and negative religious coping is category 4; the relation to and the image of/to God or a higher power. This is because the authors highlight the important aspects of this regarding faith and that it is part of the description of positive and negative religious coping.

Alkoholmissbruk påverkar inte bara missbrukaren själv utan även dennes anhöriga.Alkoholmissbruk är därför att betrakta som en familjesjukdom. Syftet med studien var attundersöka om barn till alkoholmissbrukare upplever känslor av skam och om de uppleverstigmatisering. Vidare ville vi se om barnen, i så fall, gör någonting för att undvika detta. Vårstudie baseras på en kvalitativ metod där vi, utifrån en narrativ analys av sju självbiografier,försökt belysa författarens känslor, tankar och upplevelser under uppväxten. Med hjälp avdessa självbiografier skapas en djup inblick i författarnas uppväxt, upplevelser och känslor.Resultatet av vår studie består av två huvudkategorier; Skam och hemligheter/döljande.Resultatet av vår studie visar att barn till alkoholmissbrukare upplever skam ochstigmatisering. Den skam och stigmatisering som alkoholmissbruket innebär för hela familjenleder till att alkoholmissbrukarens barn använder sig av olika strategier för att omgivningeninte ska uppmärksamma familjens situation. Denna studie fokuserar på att belysa situationenför barn som växer upp i familjer med missbruksproblematik och vi har därför valt att inte gåin på hur eventuella åtgärder för att förändra detta kan se ut.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Syftet med denna uppsats var att få ökad kunskap och förståelse om hur en förälders alkoholmissbruk kan påverka relationen mellan det vuxna barnet och föräldern. Vi ville även se om det fanns könsskillnader gällande detta. Vi har genomfört en intervjuundersökning med fyra kvinnor och fyra män. Intervjuerna har tolkats efter hermeneutiska principer och de teoretiska utgångspunkterna var Bowlbys anknytningsteori och Antonovskys KASAM. Resultatet visar att flertalet av respondenterna kände bristande tillit till vuxna och avstängande av känslor var vanligt förekommande under respondenternas uppväxt. Vi fann fyra skillnader mellan männen och kvinnorna i studien. Den tydligaste var att kvinnorna flyttade hemifrån i tonåren medan männen var i tjugoårsåldern. Männen hade mamman som anknytningsperson, medan kvinnorna fann tryggheten hos syskonen. Det var enbart kvinnor som uppgav att de idag har skamkänslor. Hur förälderns alkoholmissbruk påverkat relationen mellan det vuxna barnet och föräldern idag varierade starkt mellan respondenterna.</p>

Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att få ökad kunskap och förståelse om hur en förälders alkoholmissbruk kan påverka relationen mellan det vuxna barnet och föräldern. Vi ville även se om det fanns könsskillnader gällande detta. Vi har genomfört en intervjuundersökning med fyra kvinnor och fyra män. Intervjuerna har tolkats efter hermeneutiska principer och de teoretiska utgångspunkterna var Bowlbys anknytningsteori och Antonovskys KASAM. Resultatet visar att flertalet av respondenterna kände bristande tillit till vuxna och avstängande av känslor var vanligt förekommande under respondenternas uppväxt. Vi fann fyra skillnader mellan männen och kvinnorna i studien. Den tydligaste var att kvinnorna flyttade hemifrån i tonåren medan männen var i tjugoårsåldern. Männen hade mamman som anknytningsperson, medan kvinnorna fann tryggheten hos syskonen. Det var enbart kvinnor som uppgav att de idag har skamkänslor. Hur förälderns alkoholmissbruk påverkat relationen mellan det vuxna barnet och föräldern idag varierade starkt mellan respondenterna.