One fifth of Sweden's children growing up have under their childhood had at least one parent who had an alcohol use disorder. Children are individually affected in different ways by the circumstances of their upbringing and it is not something that is always apparent to those outside the family circle.  It becomes a dilemma when these children's voices aren't heard. Another compounding factor can be an absence of social support and intervention often carried out by social workers. Social programs adapted to these children’s situation can help break the silence and reach the individuals hiding behind the masks put on to shield off the world outside. We were interested how individuals who had been subjected to having a parent with an alcohol disorder described their experiences and how they felt they had been affected by that circumstance. We wanted to leverage this to reach a deeper understanding of how to better support children living with this situation. This formed the purpose of the of this study and gave rise to the questions investigated. The method employed to conduct the study was a thematic analysis on six swedish autobiographies within this framework. After the autobiographies had been read, four different themes to further investigate emerged: escape from reality, consequences embodied as adults, socioeconomic situation, and relevant social work. Analyses showed that the authors were affected by difficult childhoods impacted by parental alcohol use disorders in a multitude of different ways.  By example, they devised different methods to flee their predicament as children. The results also showed these children could be found in different types of homes and strata across the spectrum of socioeconomic statuses. The now grown children also believed that their childhoods would have been improved if they had had more caring, secure adults in their vicinity to their lives otherwise filled with chaos.

This essay has a focus on self description and alcoholism as a literary function in Alex Schulman’s Glöm mig. Similarities between the book Alcoholics Anonymous (Stora Boken) and the twelve step programme (Tolvstegsprogrammet) is based on how the narrative could be characterized by the authenticity of the disease portrayal. The connection between the narrative and Alcoholics Anonymous is compared with how the main characters are portrayed and how alcoholism functions in the book. The study reveals that the story could most likely be percieved as an accurate portrayal of alcoholism as a disease, due to certain cirumstances. The connection between the testimonies of alcoholism as a disease in Alcoholics Anonymous and the narrative is an important parallel as it can strengthen the story’s credibility. It’s possible to interpret the story as a testimony from someone in close relationship to an alcoholic. An authentic story like this occurs frequently in Swedish contemporary literature and could be one of the reasons behind the novel’s commercial breakthrough. The privileged position of the author should be considered as a contributing factor leading to the positive public reactions when the novel was published. It should also be considered as having an impact on the reader’s perception of the autobiographic novel’s credibility. It’s probable that, due to these circumstances, the line between a true story and a fictional one, could be dissolved for the reader. In connection with the circumstances with Schulman’s authorship, a number of factors that may impact the reading of the book, have been presented. These are explained in comparison to other authors with similar backgrounds, who have been publishing books about similiar topics.

Studiens syfte var att synliggöra vuxna barns upplevelser av att växa upp med alkoholmissbrukande föräldrar och hur socialtjänsten fanns eller inte fanns som ett stöd under dessa förhållanden. I studien genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med vuxna personer som växte upp med föräldrar med alkoholmissbruk och som hade haft kontakt med socialtjänsten. Studiens resultat analyserades med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell, barndomssociologiska begreppen föräldrafiering samt being och becoming och stigmatisering. Studiens huvudresultat belyser att samtliga intervjupersoner påverkades negativt av föräldrarnas alkoholmissbruk. De flesta intervjupersoner upplevde att de behövde ta ett stort ansvar i hemmet och hålla alkoholmissbruket som en familjehemlighet. Resultaten visade att samtliga deltagande var missnöjda med socialtjänstens stöd, exempelvis genom att de inte blev bemötta på ett barns nivå. Ingen familj blev erbjuden familjeorienterade insatser. / The aim of the study was to highlight the experiences of adult children of growing up with alcohol-abusive parents and how the social services were to any support under these circumstances. In the study four qualitative interviews were conducted with adults who grew up with parents with alcohol abuse and who had contact with the social services. The study's results were analyzed by Bronfenbrenner's development ecological model, childhood sociology concepts parentification, being and becoming and the concept stigmatization. The main results of the study, highlights that all interviewees were affected negatively by the parents' alcohol abuse. Most of the interviewees felt that they needed to take great responsibility at home and keep the alcohol abuse as a family secret. The results showed that all participants were displeased with the social services support, for example by not being treated at a child´s level. None of the families were offered family-oriented support.

Can spirituality be used as a resource for social work and its clients in Sweden? According to Alcoholics Anonymous and its twelve steps program there is a lot of value to be found in working with spirituality as a solution to alcohol and drug addiction and to be able to sustain a life free from addiction and abuse. Especially in the USA, which is the country where Alcoholics Anonymous originated from. Our question follows: Can such work influenced by spirituality and the strengthening of the spirit promote social work regarding substance abuse problems in Sweden and be used as a tool in treatment programs, in cases when science-based treatments have shown to be ineffective or where the client finds spirituality as an appealing concept? Through qualitative methods such as analyzes of previous research and through interviews with members of Alcoholics Anonymous in Sweden we found that spiritual influenced treatments could indeed be useful as a tool during alcohol and drug treatments when it is matched with other components.

No description available.

Abstract                                                                            Ord: 14896     Title: My parent is an addict   A qualitative study about being a grown up child to addict parents.     Author: Johanna Lundgren     The purpose of the study was to investigate how adult daughters of addicts experienced their childhood and how they experienced being affected as children and adults. The study was based on a phenomenological approach and based its empirical data on semi-structured interviews with adult daughters of addicts. The main result showed growing up with several difficult events and the informants claim to have trust issues, a negative self-image or poor self-esteem and that they have taken unreasonable responsibility in relation to their age and situation. Problems in school are also highlighted by everyone in some form. An informant claimed to be a sober alcoholic and a use of other drugs had occurred among the informants. All informants themselves had been in relationships with addicts and all had some social involvement. The results were thematized and as an analysis tool Bronfenbrenner's ecological systems theory and social learning theory were used. / Sammanfattning   Titel: Min förälder är en missbrukare   En kvalitativ studie om att vara ett vuxet barn till missbrukande föräldrar   Författare: Johanna Lundgren   Studiens syfte var att undersöka hur vuxna döttrar till missbrukare upplevt sin barndom samt hur de upplevde sig ha blivit påverkade som barn och vuxen. Studien utgick från en fenomenologisk ansats och baserade sin empiri på semistrukturerade intervjuer med vuxna döttrar till missbrukare. Det huvudsakliga resultatet påvisade uppväxter med flera svåra händelser och informanterna uppger sig ha tillitsproblem en negativ självbild eller dålig självkänsla, samt att de har tagit ett orimligt ansvar i förhållande till sin ålder och sin situation.  Problem i skolan belyses även av samtliga i någon form. En informant uppgav sig vara nykter alkoholist och en användning av andra droger hade förekommit bland informanterna. Samtliga informanter hade själva haft relationer till missbrukare och alla hade i någon mån ett socialt engagemang. Resultatet tematiserades och som analysverktyg användes Bronfenbrenners ekologiska systemteori samt den sociala inlärningsteorin.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilket sätt tron kan vara ett redskap för att ta sig ur ett missbruk. Detta har skett genom intervjuer med personer som har genomgått tolvstegsprogrammet och har personliga erfarenheter av på vilket sätt tron har används för att ta sig ur ett missbruk. De har beskrivit tron som en högre makt som alltid är med i vardagen, ger inre kraft och styrka att fortsätta kämpa, en kraft som värmer inombords, vill väl och som inger lugn. Tron på att det finns en mening med allt som sker har ingett hopp och tro på en framtid utan alkohol. Denna tro har haft stor betydelse och utan detta redskap säger de sig inte ha klarat av att ta sig ur missbruket. Tron har sammanfattningsvis varit ett sätt för dessa personer att orka gå vidare under en tuff period av sina liv.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Larsson".

<p>Tolvstegsmodellen som är grunden till Anonyma Alkoholisters, AA:s rörelse med fler, har allt sedan trettiotalet varit ett avgörande stöd för tusentals människor som velat ta strid med sitt missbruk. Ett centralt värde i denna rörelse är värnandet av sitt oberoende och av sin anonymitet. Oberoendet gäller kyrka och offentlig sektor likväl som privata organisationer.</p><p>Ett andra centralt värde är andlighet för den enskilda och i grupp. Vägen till denna andlighet är alltså inte någon kyrkas utan missbrukarens. Hur ser denna andlighet ut som enbart är till för att stödja strävan mot nykterhet?</p><p>Gruppen är en mycket viktig del i de tolv stegen. Att den lever vidare dag för dag, sprids och blir fler grupper. En missbrukares liv är fyllt med konflikter, att dessa destruktiva sidor inte ska tas in i gruppen är grundläggande. Därför har de tolv traditionerna vuxit fram inom rörelsen.</p><p>Tolvstegsrörelsens andliga betoning, fokusering på vikten av en högre makt och Gud har behövt vara så utformad för att möjliggöra samling för människor vars engagemang inte varit kyrkoideologiskt. Utgångspunkten har varit allvarlig men ändå inte akademisk, att få bukt mot olika sorters livsförgörande missbruk. Har det varit möjligt inom tolvstegsrörelsen att hitta eller skapa en andlighet och gudsbild som är nyttig och förenande?</p><p>Hur är den apostoliska trosbekännelsen Gudsuppfattning jämfört med tolvstegsrörelsen?</p><p>Syftet med uppsatsen är att skildra gudsuppfattningen i tolvstegsrörelsens litteratur och gärning och jämföra den med den apostoliska trosbekännelsen.</p>

<p>Syftet med studien är att få en djupare inblick i hur en kvinna kan påverkas som barn men även som vuxen av att växa upp i en familj där den ena föräldern är alkoholmissbrukare. Intresseområdet är att studera uppväxtförhållanden samt hur dessa påverkar individen psykiskt, fysiskt och socialt. Då tidigare forskning i huvudsak fokuserar på hur pojkar och män påverkas av att växa upp i familjer där en förälder missbrukar alkohol, inriktar sig denna studie på kvinnor. För att få en djupare inblick i problemområdet valdes en kvalitativ metod där fyra kvinnor intervjuades. I studien framkommer flera likheter mellan kvinnorna, exempelvis funktioner inom familjesystemet, så som lojalitet, samt de roller som kvinnorna antog. Studien redovisar även vissa skillnader och det visar sig att faktorer som påverkar dessa olikheter bland annat är den missbrukande förälderns kön samt närvaron av andra viktiga vuxna. Uppväxten har påverkat kvinnorna i vuxen ålder på flera sätt, exempelvis har alla, eller har haft, svårt att känna tillit samt flera har haft problematiska förhållanden till män.</p> / <p>The purpose of this study is to obtain a deeper insight regarding how a woman can be affected as a child but also as an adult by growing up in a family where one of the parents is an alcohol abuser. The field of interest is to study the childhood environment and its influence on the individual in psychological terms as well as physically and socially. Since earlier research has mainly focused on how boys and men are influenced by growing up in families where one parent is an alcoholic, this study concentrates on women. Aiming to get a deeper insight into the problem area, a qualitative method was chosen, including in-depth interviews with four women. The study reveals several similarities between the four women, including similar functions in the family system, such as loyalty, and which roles the women assumed. The study also suggests certain differences between the women and the families and it is shown that some of the factors influencing these differences are the sex of the alcohol abusing parent and the presence of other adults. Growing up in a family where one parent was an alcoholic has affected the adult women in several ways, for instance has everyone, or had, problems regarding trust and several had problematic relationships with men.</p>

Syftet med studien är att få en djupare inblick i hur en kvinna kan påverkas som barn men även som vuxen av att växa upp i en familj där den ena föräldern är alkoholmissbrukare. Intresseområdet är att studera uppväxtförhållanden samt hur dessa påverkar individen psykiskt, fysiskt och socialt. Då tidigare forskning i huvudsak fokuserar på hur pojkar och män påverkas av att växa upp i familjer där en förälder missbrukar alkohol, inriktar sig denna studie på kvinnor. För att få en djupare inblick i problemområdet valdes en kvalitativ metod där fyra kvinnor intervjuades. I studien framkommer flera likheter mellan kvinnorna, exempelvis funktioner inom familjesystemet, så som lojalitet, samt de roller som kvinnorna antog. Studien redovisar även vissa skillnader och det visar sig att faktorer som påverkar dessa olikheter bland annat är den missbrukande förälderns kön samt närvaron av andra viktiga vuxna. Uppväxten har påverkat kvinnorna i vuxen ålder på flera sätt, exempelvis har alla, eller har haft, svårt att känna tillit samt flera har haft problematiska förhållanden till män. / The purpose of this study is to obtain a deeper insight regarding how a woman can be affected as a child but also as an adult by growing up in a family where one of the parents is an alcohol abuser. The field of interest is to study the childhood environment and its influence on the individual in psychological terms as well as physically and socially. Since earlier research has mainly focused on how boys and men are influenced by growing up in families where one parent is an alcoholic, this study concentrates on women. Aiming to get a deeper insight into the problem area, a qualitative method was chosen, including in-depth interviews with four women. The study reveals several similarities between the four women, including similar functions in the family system, such as loyalty, and which roles the women assumed. The study also suggests certain differences between the women and the families and it is shown that some of the factors influencing these differences are the sex of the alcohol abusing parent and the presence of other adults. Growing up in a family where one parent was an alcoholic has affected the adult women in several ways, for instance has everyone, or had, problems regarding trust and several had problematic relationships with men.