- About
-
The Global ETD Search service is a free service for researchers
to find electronic theses and dissertations. This service is
provided by the
Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
Search results
Showing 1 to 8 of 8 (0.046 seconds)Spelling suggestions: "subject:"tolvstegsprogrammet"" "subject:"tolvstegsprogram""
| 1 |
På vilket sätt är tron ett redskap för att ta sig ur ett missbruk?Lundqvist, Jenny January 2004 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilket sätt tron kan vara ett redskap för att ta sig ur ett missbruk. Detta har skett genom intervjuer med personer som har genomgått tolvstegsprogrammet och har personliga erfarenheter av på vilket sätt tron har används för att ta sig ur ett missbruk. De har beskrivit tron som en högre makt som alltid är med i vardagen, ger inre kraft och styrka att fortsätta kämpa, en kraft som värmer inombords, vill väl och som inger lugn. Tron på att det finns en mening med allt som sker har ingett hopp och tro på en framtid utan alkohol. Denna tro har haft stor betydelse och utan detta redskap säger de sig inte ha klarat av att ta sig ur missbruket. Tron har sammanfattningsvis varit ett sätt för dessa personer att orka gå vidare under en tuff period av sina liv.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Larsson".
|
| 2 |
Tolvstegsrörelsens gudsuppfattningKarlsson, Marian January 2004 (has links)
<p>Tolvstegsmodellen som är grunden till Anonyma Alkoholisters, AA:s rörelse med fler, har allt sedan trettiotalet varit ett avgörande stöd för tusentals människor som velat ta strid med sitt missbruk. Ett centralt värde i denna rörelse är värnandet av sitt oberoende och av sin anonymitet. Oberoendet gäller kyrka och offentlig sektor likväl som privata organisationer.</p><p>Ett andra centralt värde är andlighet för den enskilda och i grupp. Vägen till denna andlighet är alltså inte någon kyrkas utan missbrukarens. Hur ser denna andlighet ut som enbart är till för att stödja strävan mot nykterhet?</p><p>Gruppen är en mycket viktig del i de tolv stegen. Att den lever vidare dag för dag, sprids och blir fler grupper. En missbrukares liv är fyllt med konflikter, att dessa destruktiva sidor inte ska tas in i gruppen är grundläggande. Därför har de tolv traditionerna vuxit fram inom rörelsen.</p><p>Tolvstegsrörelsens andliga betoning, fokusering på vikten av en högre makt och Gud har behövt vara så utformad för att möjliggöra samling för människor vars engagemang inte varit kyrkoideologiskt. Utgångspunkten har varit allvarlig men ändå inte akademisk, att få bukt mot olika sorters livsförgörande missbruk. Har det varit möjligt inom tolvstegsrörelsen att hitta eller skapa en andlighet och gudsbild som är nyttig och förenande?</p><p>Hur är den apostoliska trosbekännelsen Gudsuppfattning jämfört med tolvstegsrörelsen?</p><p>Syftet med uppsatsen är att skildra gudsuppfattningen i tolvstegsrörelsens litteratur och gärning och jämföra den med den apostoliska trosbekännelsen.</p>
|
| 3 |
Tolvstegsrörelsens gudsuppfattningKarlsson, Marian January 2004 (has links)
Tolvstegsmodellen som är grunden till Anonyma Alkoholisters, AA:s rörelse med fler, har allt sedan trettiotalet varit ett avgörande stöd för tusentals människor som velat ta strid med sitt missbruk. Ett centralt värde i denna rörelse är värnandet av sitt oberoende och av sin anonymitet. Oberoendet gäller kyrka och offentlig sektor likväl som privata organisationer. Ett andra centralt värde är andlighet för den enskilda och i grupp. Vägen till denna andlighet är alltså inte någon kyrkas utan missbrukarens. Hur ser denna andlighet ut som enbart är till för att stödja strävan mot nykterhet? Gruppen är en mycket viktig del i de tolv stegen. Att den lever vidare dag för dag, sprids och blir fler grupper. En missbrukares liv är fyllt med konflikter, att dessa destruktiva sidor inte ska tas in i gruppen är grundläggande. Därför har de tolv traditionerna vuxit fram inom rörelsen. Tolvstegsrörelsens andliga betoning, fokusering på vikten av en högre makt och Gud har behövt vara så utformad för att möjliggöra samling för människor vars engagemang inte varit kyrkoideologiskt. Utgångspunkten har varit allvarlig men ändå inte akademisk, att få bukt mot olika sorters livsförgörande missbruk. Har det varit möjligt inom tolvstegsrörelsen att hitta eller skapa en andlighet och gudsbild som är nyttig och förenande? Hur är den apostoliska trosbekännelsen Gudsuppfattning jämfört med tolvstegsrörelsen? Syftet med uppsatsen är att skildra gudsuppfattningen i tolvstegsrörelsens litteratur och gärning och jämföra den med den apostoliska trosbekännelsen.
|
| 4 |
På vilket sätt är tron ett redskap för att ta sig ur ett missbruk?Lundqvist, Jenny January 2004 (has links)
Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilket sätt tron kan vara ett redskap för att ta sig ur ett missbruk. Detta har skett genom intervjuer med personer som har genomgått tolvstegsprogrammet och har personliga erfarenheter av på vilket sätt tron har används för att ta sig ur ett missbruk. De har beskrivit tron som en högre makt som alltid är med i vardagen, ger inre kraft och styrka att fortsätta kämpa, en kraft som värmer inombords, vill väl och som inger lugn. Tron på att det finns en mening med allt som sker har ingett hopp och tro på en framtid utan alkohol. Denna tro har haft stor betydelse och utan detta redskap säger de sig inte ha klarat av att ta sig ur missbruket. Tron har sammanfattningsvis varit ett sätt för dessa personer att orka gå vidare under en tuff period av sina liv. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Larsson".
|
| 5 |
Gud, ge mig sinnesro! : en fenomenografisk undersökning av upplevelser i och kring sinnesrogudstjänstenPousard, Petra January 2004 (has links)
<p>Den här uppsatsen behandlar olika människors upplevelser och uppfattningar i och kring sinnesrogudstjänsten. Sinnesrogudstjänsten har växt fram ur ett samarbete mellan tolvstegsandligheten och den kristna kyrkan. Jag har intervjuat besökare från sinnesrogudstjänster i Staffans kyrka i Gävle [Svenska kyrkan] och Missionskyrkan i Hudiksvall. Deras upplevelser har jag kartlagt och delat in i kategorier enligt den fenomenografiska metoden. Min uppgift har för det första varit denna kartläggning av besökarnas upplevelser och för det andra att försöka ge svar på mina frågeställningar vad som attraherar i denna gudstjänst samt vad den har att erbjuda för dagens människor. Resultatet av undersökningen visar på att sinnesrogudstjänstens mer öppna och välkomnande attityd i jämförelse med Svenska kyrkans ordinarie gudstjänstformer gör den attraktiv. Vidare upplevs i sinnesrogudstjänsten en annan form av gemenskap, ärlighet och delaktighet och utelämnandet av teologiska utläggningar vilket manar till den personliga erfarenheten av en andlighet. Detta gör att sinnesrogudstjänsten kan möta dagens människor och deras behov av personligt andligt sökande och stå som en kontrast till Svenska kyrkan som institution vilken kan upplevas som stel och föråldrad och inte ge svar på existentiella frågor förankrade i dagens vardag.</p>
|
| 6 |
Gud, ge mig sinnesro! : en fenomenografisk undersökning av upplevelser i och kring sinnesrogudstjänstenPousard, Petra January 2004 (has links)
Den här uppsatsen behandlar olika människors upplevelser och uppfattningar i och kring sinnesrogudstjänsten. Sinnesrogudstjänsten har växt fram ur ett samarbete mellan tolvstegsandligheten och den kristna kyrkan. Jag har intervjuat besökare från sinnesrogudstjänster i Staffans kyrka i Gävle [Svenska kyrkan] och Missionskyrkan i Hudiksvall. Deras upplevelser har jag kartlagt och delat in i kategorier enligt den fenomenografiska metoden. Min uppgift har för det första varit denna kartläggning av besökarnas upplevelser och för det andra att försöka ge svar på mina frågeställningar vad som attraherar i denna gudstjänst samt vad den har att erbjuda för dagens människor. Resultatet av undersökningen visar på att sinnesrogudstjänstens mer öppna och välkomnande attityd i jämförelse med Svenska kyrkans ordinarie gudstjänstformer gör den attraktiv. Vidare upplevs i sinnesrogudstjänsten en annan form av gemenskap, ärlighet och delaktighet och utelämnandet av teologiska utläggningar vilket manar till den personliga erfarenheten av en andlighet. Detta gör att sinnesrogudstjänsten kan möta dagens människor och deras behov av personligt andligt sökande och stå som en kontrast till Svenska kyrkan som institution vilken kan upplevas som stel och föråldrad och inte ge svar på existentiella frågor förankrade i dagens vardag.
|
| 7 |
Var Jung religiös? : hur såg i så fall hans gudsbild ut?Eriksson, Alva January 2007 (has links)
<p>Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen. Han hade under tonåren djupa tvivel som han inte kunde dela med någon i sin omgivning utan förde en inre diskussion mellan sina personligheter 1 och 2. Successivt kom han att utforska det kollektivt omedvetna framförallt under sin kris efter brytningen med Freud och individuationen och Självet kom att bli det som i första hand uppfyllde hans liv och tankar. Även om den analytiska psykologin som han utarbetade var ägnad som en terapi vid psykisk sjukdom har den i dagsläget ingen större plats i arsenalen. Jung har däremot kommit att få stor betydelse för New-Age-rörelsen och även för det så kallade tolvstegsprogrammet där Jung har tillskrivits äran av att ha tillfört den andliga dimensionen.</p>
|
| 8 |
Var Jung religiös? : hur såg i så fall hans gudsbild ut?Eriksson, Alva January 2007 (has links)
Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen. Han hade under tonåren djupa tvivel som han inte kunde dela med någon i sin omgivning utan förde en inre diskussion mellan sina personligheter 1 och 2. Successivt kom han att utforska det kollektivt omedvetna framförallt under sin kris efter brytningen med Freud och individuationen och Självet kom att bli det som i första hand uppfyllde hans liv och tankar. Även om den analytiska psykologin som han utarbetade var ägnad som en terapi vid psykisk sjukdom har den i dagsläget ingen större plats i arsenalen. Jung har däremot kommit att få stor betydelse för New-Age-rörelsen och även för det så kallade tolvstegsprogrammet där Jung har tillskrivits äran av att ha tillfört den andliga dimensionen.
|
Page generated in 0.0526 seconds