Global ETD Search

1	Retourner la bêche : les fonctions de l'autobiographie dans l'œuvre de Stanley Cavell D'Amours, Benoît 27 January 2024 (has links) Mon objectif ici sera de montrer que Cavell fait de l'autobiographie un exercice d'investigation philosophique. Afin d'atteindre ce but, j'emprunte une approche chronologique. Analysant une par une ses publications les plus importantes, je démontre que l'autobiographie remplit cinq fonctions distinctes dans son œuvre à savoir, une fonction descriptive, une fonction anthropologique, une fonction révisionniste, une fonction morale et une fonction perfectionniste. Ensuite, j'analyse le rapport entre le perfectionnisme moral et le récit autobiographie de Cavell intitulé Si j'avais su. Ma thèse trouve son originalité dans le fait que les commentateurs accordent généralement une faible attention au rôle de l'autobiographie dans l'œuvre de ce penseur. D'ailleurs, ce n'est que tardivement que celui-ci indique que l'autobiographie a toujours joué un rôle important dans ses écrits. Mon intention était donc de relire l'œuvre de Cavell afin de mettre en évidence l'importance de l'autobiographie dans sa pensée. Autobiographie. Perfectionnisme. Morale.
2	Mulher e negra: as memórias de Carolina Maria de Jesus e Maya Angelou Santos, Marcela Ernesto dos [UNESP] 16 December 2009 (has links) (PDF) Made available in DSpace on 2014-06-11T19:26:52Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2009-12-16Bitstream added on 2014-06-13T18:30:46Z : No. of bitstreams: 1 santos_me_me_assis.pdf: 757864 bytes, checksum: 6228de78c6143bf23c2d70acb679a080 (MD5) / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / A produção intelectual do feminismo questionou as representações e os papéis sociais de gênero e também contribuiu para a evolução de uma perspectiva crítica acerca das múltiplas opressões que assolam as mulheres. Entre as minorias femininas que despontaram nesse cenário de articulação, as mulheres negras, com sua escrita engajada e muitas vezes marcada pela autorrepresentação, buscam se inserir no espaço acadêmico e conquistar o reconhecimento de sua obra literária. Nesse sentido, este trabalho pretende fazer uma reflexão crítica sobre a narrativa de memórias das escritoras negras Carolina Maria de Jesus e Maya Angelou, em suas respectivas obras: Diário de Bitita e I Know Why the Caged Bird Sings. Para tanto, levantamos questões relevantes do enredo e enfocamos o trajeto singular das protagonistas negras rumo à conscientização de uma realidade construída em torno das desigualdades de poder. Deste modo, num primeiro momento, refletimos sobre a condição dos afrodescendentes e sublinhamos a situação da mulher negra durante e depois do período escravocrata. Na sequência tratamos da questão da literatura confessional direcionando seu enfoque para as formas diário e memória, a fim de evidenciar suas congruências e diferenças no universo confessional. Por fim, empreendemos um trabalho de análise das obras, em que salientamos pontos importantes e discutimos as trajetórias de cada personagem rumo à autoaceitação. / The intellectual production of feminism questioned the representations and social roles of gender and contributed to an evolution of a critical perspective towards the oppression suffered by women. Among the minorities that emerged in this scenery of articulation, the black women with an engaged writing, and also marked many times by self- representation try to put themselves in the academic space and have the recognition of their work as well. In this sense, this work intends to make a critical reflection about the memoirs of the black writers Carolina Maria de Jesus and Maya Angelou, in their respective books: Diário de Bitita and I Know Why the Caged Bird Sings. For that we raised questions concerning the plot and emphasize the black protagonists´ peculiar course towards awareness of a reality built around unequal powers. So, we first consider the black people condition and underline the black women situation before and during slavery time. Secondly, we talk about the confessional literature focalizing the diary and memoir forms in order to make evident their similarities and differences in the confessional universe. At last we attempt to a work of analysis of the books where we point out important items and discuss the characters´ course towards self-acceptance. Jesus, Carolina Maria de, 1914-1977 Mulheres negras Memórias Carolina Maria de Jesus Maya Angelou Diário de Bitita I Know Why the Caged Bird Sings Black women Memoirs
3	The Caged Bird’s Free Flight : Analyzing Intersectionality in Maya Angelou’s I Know Why the Caged Bird Sings with the Aim of Empowering Pupils in the EFL Classroom to Speak Out Against Inequality and Prejudice Risedal Olsson, Karin January 2020 (has links) The aim of this master’s thesis was to study the portrayal of discrimination that occurs because of multiple factors in Maya Angelou’s book I Know Why the Caged Bird Sings. The analysis has been conducted through the lens of Critical Race theory as the theory draws on the affiliation between race, racism and power. The main focal point of this essay was the intersectionality of race, gender and social class. The results of this study showed recurring events in which the characters in the book are marginalized. However, the study also showed the resilience and resistance the characters manifests in their exertion for an equal society. Additionally, this Master’s thesis addressed how the English as a Foreign Language classroom with the inclusion of Caged Bird and the usage of Critical Race pedagogy can start a development of fundamental values such as equality and gender roles whilst diminishing prejudice. Maya Angelou I Know Why the Caged Bird Sings upper secondary school EFL classroom critical race theory/pedagogy intersectionality racism gender class autobiography Languages and Literature Språk och litteratur
4	Var Jung religiös? : hur såg i så fall hans gudsbild ut? Eriksson, Alva January 2007 (has links) <p>Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen. Han hade under tonåren djupa tvivel som han inte kunde dela med någon i sin omgivning utan förde en inre diskussion mellan sina personligheter 1 och 2. Successivt kom han att utforska det kollektivt omedvetna framförallt under sin kris efter brytningen med Freud och individuationen och Självet kom att bli det som i första hand uppfyllde hans liv och tankar. Även om den analytiska psykologin som han utarbetade var ägnad som en terapi vid psykisk sjukdom har den i dagsläget ingen större plats i arsenalen. Jung har däremot kommit att få stor betydelse för New-Age-rörelsen och även för det så kallade tolvstegsprogrammet där Jung har tillskrivits äran av att ha tillfört den andliga dimensionen.</p> Case study I know Richard Noll Anthony Stevens New Age Fin de siècle Helen Preiswerk Richard von Krafft-Ebing Jungiansk psykologi Gudsbild Gudsupplevelser Svar på Job Mitt liv Traumatiska upplevelser Manick Arketyp Psykisk energi Neofili Analytiska psykologi Spiritismen Mytologi Tolvstegsrörelsen Symbol Omedvetet Numinöst Nyandlighet Självet Gnosticism Ångest Panteism Länkrörelsen Fetisch Komplex Ivar Alm Carl Gustav Jung C. G. Jung Libido Zofingia Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
5	Var Jung religiös? : hur såg i så fall hans gudsbild ut? Eriksson, Alva January 2007 (has links) Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen. Han hade under tonåren djupa tvivel som han inte kunde dela med någon i sin omgivning utan förde en inre diskussion mellan sina personligheter 1 och 2. Successivt kom han att utforska det kollektivt omedvetna framförallt under sin kris efter brytningen med Freud och individuationen och Självet kom att bli det som i första hand uppfyllde hans liv och tankar. Även om den analytiska psykologin som han utarbetade var ägnad som en terapi vid psykisk sjukdom har den i dagsläget ingen större plats i arsenalen. Jung har däremot kommit att få stor betydelse för New-Age-rörelsen och även för det så kallade tolvstegsprogrammet där Jung har tillskrivits äran av att ha tillfört den andliga dimensionen. Case study I know Richard Noll Anthony Stevens New Age Fin de siècle Helen Preiswerk Richard von Krafft-Ebing Jungiansk psykologi Gudsbild Gudsupplevelser Svar på Job Mitt liv Traumatiska upplevelser Manick Arketyp Psykisk energi Neofili Analytiska psykologi Spiritismen Mytologi Tolvstegsrörelsen Symbol Omedvetet Numinöst Nyandlighet Självet Gnosticism Ångest Panteism Länkrörelsen Fetisch Komplex Ivar Alm Carl Gustav Jung C. G. Jung Libido Zofingia Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi

1

Page generated in 0.0384 seconds