Global ETD Search

1	Emotionell priming och neuroticism - En studie om hur priming och neuroticism påverkar tolkningen av neutrala ansikten Andersson, Anders, Stenström, Christofer January 2008 (has links) <p>Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur olika typer av känslomässig</p><p>priming påverkar bedömningen av neutrala ansikten. I studien undersöks också hur</p><p>personlighetsegenskapen neuroticism påverkar denna bedömning, både enskilt och i</p><p>kombination med känslomässig priming. 82 försökspersoner deltog i undersökningen.</p><p>Primingen sker i form av emotionella ord som är positiva, negativ eller neutrala.</p><p>Tidigare studier har visat att neuroticism favoriserar negativa affekter, och hypotesen</p><p>i studien var att den negativa primingen ska ha större effekt på individer som ligger</p><p>högt på skalan som mäter neuroticism än på de som ligger lågt på skalan. Resultaten</p><p>av denna studie visade inga signifikanta huvudeffekter av vare sig priming eller</p><p>neuroticism, även signifikanta interaktionseffekt mellan dessa faktorer uteblev. En</p><p>förklaring till uteblivna resultat kan vara att neuroticism grupperna inte skilde sig</p><p>markant från varandra på just denna variabel och därför inte heller uppvisade några</p><p>skillnader i bedömningen av ansikten. En möjlig orsak till uteblivna primingeffekter</p><p>kan vara att bedömningsstimulit (ansiktena) visades under så lång tid att</p><p>försökspersonerna hann göra en medveten bearbetning av dessa.</p> Emotionell priming Neuroticism Ansiktsbedömning Emotional priming Facial judgment Memory of unattended emotional words
2	Emotionell priming och neuroticism - En studie om hur priming och neuroticism påverkar tolkningen av neutrala ansikten Andersson, Anders, Stenström, Christofer January 2008 (has links) Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur olika typer av känslomässig priming påverkar bedömningen av neutrala ansikten. I studien undersöks också hur personlighetsegenskapen neuroticism påverkar denna bedömning, både enskilt och i kombination med känslomässig priming. 82 försökspersoner deltog i undersökningen. Primingen sker i form av emotionella ord som är positiva, negativ eller neutrala. Tidigare studier har visat att neuroticism favoriserar negativa affekter, och hypotesen i studien var att den negativa primingen ska ha större effekt på individer som ligger högt på skalan som mäter neuroticism än på de som ligger lågt på skalan. Resultaten av denna studie visade inga signifikanta huvudeffekter av vare sig priming eller neuroticism, även signifikanta interaktionseffekt mellan dessa faktorer uteblev. En förklaring till uteblivna resultat kan vara att neuroticism grupperna inte skilde sig markant från varandra på just denna variabel och därför inte heller uppvisade några skillnader i bedömningen av ansikten. En möjlig orsak till uteblivna primingeffekter kan vara att bedömningsstimulit (ansiktena) visades under så lång tid att försökspersonerna hann göra en medveten bearbetning av dessa. Emotionell priming Neuroticism Ansiktsbedömning Emotional priming Facial judgment Memory of unattended emotional words
3	Den medvetna eller omedvetna ämnesdidaktiken : om historielärares ämnesdidaktiska val / Consciously or unconsciously : history teachers didactic choices Dufvander, Jacob January 2021 (has links) The purpose of the study is to shed light on the basis for the didactic choices the history teacher makes in the planning of his teaching, and to highlight the choices that are linked to the didactic questions what the teaching should contain and why. There is an ongoing debate about trying to extend teachers' time in school where central content has been removed for this purpose. But what influences teachers the most in their planning? Are these factors that affect teacher’s unconscious or unconscious? There were four interviews conducted with history teachers working towards children in year 4-6. Based on the interviews and the analysis, one can see that there are factors that affect the teachers as they are aware and unaware off. The conclusion that can be drawn is that the dimensions live in a symbiosis where the student-related replaces the societal dimension. The societal dimension affects to such a low degree for a long time in order to notice any major difference in the present and in the short term. While the student-related is so present in everyday life for the teachers that it should have its own dimension. The factors that are most prominent in the didactic choices that teachers make are the personal dimension. However, the teachers themselves are not fully aware of this themselves and believe that it is the governing dimension that affects them the most. The qualitative differences between the dimensions are subtle but the personal and the governing dimension determine what are to be treated. While the student-related and didactic dimensions determine more how planned lessons will be take shape. Therefore, it is difficult to distinguish the dimensions from each other. De fyra dimensionerna historielärare medvetet omedvetet omformningsfaktorer planering påverkande faktorer vad val varför åk 4–6 Educational Sciences Utbildningsvetenskap
4	Idag är jag inte riktigt mig själv : en undersökning av psykoanalysens kunskapsobjekt Sporrong, Tony January 2011 (has links) Psykoanalysen är ingen vetenskap eftersom den saknar kunskapsobjekt. Med syftet att finna detta objekt och därmed grunda en vetenskap togs avstamp i Freuds begrepp Det Omedvetna. Genom begreppsanalys av Freuds texter och med hjälp av matematisk mängdlära samt nedslag i filosofi och ontologi kunde en första beskrivning av objektet göras. Freuds begrepp visade sig då syfta på ett inlärt men bortträngt Omedvetet som i sin uppbyggnad ligger nära vårt medvetna tänkande. Det sökta objektet däremot, var ett medfött och inte bortträngt psykiskt system med en egen logik, symmetrisk logik, och sannolikt också vårt känslocentrum. Studier av neuropsykoanalys band sedan objektet till Limbiska systemet och det implicita minnet. Här bekräftades att systemet bär våra känslor. Ur författarens praktik hade samtidigt vuxit en idé om att vi föds med en uppsättning bilder av oss själva som är systematiskt ordnade i ett självbildssystem och av grandios natur. Till systemet kunde en livsåskådning knytas som primärt är en idealism. Självbildssystemet skyddades av en homeostatiskt fungerande sjävbildsbevarande drift. Denna drift framstod som vår viktigaste drift. Sexualdrift och självbevarelsedrift intog en sekundär roll. Det fanns sedan fog för att sammanföra det inte bortträngda Omedvetna och självbildssystemet till en enhet och betrakta kombinationen som psykoanalysens kunskapsobjekt. Resultatet hade inflytande på frågor som: den fria viljan, moral, determinism och kunskapssubjektets status. / Psychoanalysis is not a science since it does not have an object of knowledge. With the objective to find such an object and thereby establish a science Freud´s concept the Unconscious was taken as a point of departure with concept analysis of some of Freud´s texts and with help of mathematical set theory and the impact of philosophy and ontology an initial description of the object was made. What Freud had in mind with his concept was a system that was learned and then repressed, a repressed Unconscious, which in its structure is close to our conscious thinking. The requested object of knowledge of psychoanalysis was shown to be an inborn psychical system, which is not repressed, and with its own logic, symmetrical logic, and probably also our centre of feeling/emotion. Studies of neuro-psychoanalysis situated the object in the Limbic system and the implicit memory. This confirmed that the system carries our feelings and emotions. From the author´s practice had grown, at the same time, an idea that we are born with a set of images of ourselves that are systematically arranged in a self-image system of a grandiose nature. The system could be associated with a philosophy that primarily is an idealism. The self-image system was protected by a homeostatic subsystem which aim was conservation of the system. This subsystem took its power from a self-image protecting drive. This drive was found to be our most powerful drive. Sexual desire and self-preservation took a secondary role. It was substantiated that the unrepressed unconscious and the system of self-images shall be treated as one unit and that this combination is the sought for object of knowledge of psychoanalysis. The result had influence on the issues: free will, morality, determinism and the status of the subject of knowledge. psychoanalysis unrepressed unconscious metapsychology system of selfimages selfimagesprotecting drive Tabula plena and the sense of emotion psykoanalys icke-bortträngt omedvetet metapsykologi självbildssystem självbildsbevarelsedrift Tabula plena och känslosinnet Psychiatry Psykiatri
5	Var Jung religiös? : hur såg i så fall hans gudsbild ut? Eriksson, Alva January 2007 (has links) <p>Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen. Han hade under tonåren djupa tvivel som han inte kunde dela med någon i sin omgivning utan förde en inre diskussion mellan sina personligheter 1 och 2. Successivt kom han att utforska det kollektivt omedvetna framförallt under sin kris efter brytningen med Freud och individuationen och Självet kom att bli det som i första hand uppfyllde hans liv och tankar. Även om den analytiska psykologin som han utarbetade var ägnad som en terapi vid psykisk sjukdom har den i dagsläget ingen större plats i arsenalen. Jung har däremot kommit att få stor betydelse för New-Age-rörelsen och även för det så kallade tolvstegsprogrammet där Jung har tillskrivits äran av att ha tillfört den andliga dimensionen.</p> Case study I know Richard Noll Anthony Stevens New Age Fin de siècle Helen Preiswerk Richard von Krafft-Ebing Jungiansk psykologi Gudsbild Gudsupplevelser Svar på Job Mitt liv Traumatiska upplevelser Manick Arketyp Psykisk energi Neofili Analytiska psykologi Spiritismen Mytologi Tolvstegsrörelsen Symbol Omedvetet Numinöst Nyandlighet Självet Gnosticism Ångest Panteism Länkrörelsen Fetisch Komplex Ivar Alm Carl Gustav Jung C. G. Jung Libido Zofingia Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
6	Var Jung religiös? : hur såg i så fall hans gudsbild ut? Eriksson, Alva January 2007 (has links) Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen. Han hade under tonåren djupa tvivel som han inte kunde dela med någon i sin omgivning utan förde en inre diskussion mellan sina personligheter 1 och 2. Successivt kom han att utforska det kollektivt omedvetna framförallt under sin kris efter brytningen med Freud och individuationen och Självet kom att bli det som i första hand uppfyllde hans liv och tankar. Även om den analytiska psykologin som han utarbetade var ägnad som en terapi vid psykisk sjukdom har den i dagsläget ingen större plats i arsenalen. Jung har däremot kommit att få stor betydelse för New-Age-rörelsen och även för det så kallade tolvstegsprogrammet där Jung har tillskrivits äran av att ha tillfört den andliga dimensionen. Case study I know Richard Noll Anthony Stevens New Age Fin de siècle Helen Preiswerk Richard von Krafft-Ebing Jungiansk psykologi Gudsbild Gudsupplevelser Svar på Job Mitt liv Traumatiska upplevelser Manick Arketyp Psykisk energi Neofili Analytiska psykologi Spiritismen Mytologi Tolvstegsrörelsen Symbol Omedvetet Numinöst Nyandlighet Självet Gnosticism Ångest Panteism Länkrörelsen Fetisch Komplex Ivar Alm Carl Gustav Jung C. G. Jung Libido Zofingia Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi

1

Page generated in 0.0346 seconds