<p>The purpose with this essay is to find out the role of mythology in history in Swedish elementary schools to day. The questions I used to fulfill the purpose in my essay are these: How is the relationship between the school subject history and northern mythology, (what is myth, what is history) how does history and myth being linked together? And How is the practical use of northern mythology shaped in to days school, How does the teacher form the education in northern mythology and what controls it? The method I used was an interview, a case study and a literature study, based on the didactical questions how, why and what.</p><p>The mythology is motivated by the guidelines and goals, set up by the Swedish government, and is supposed to give the student history knowledge and thereby help the student to build up their identity. It is also supposed to give knowledge about the Swedish and Nordic cultural heritage. The role the mythology has is to support the history education.</p><p>According to the interview in this essay the northern mythology is given a central place in the education in the Swedish elementary school today. It also showed that the literature controls what in the mythology that is being presented to the students. What the school literature present is very basic and short, and probably has the goal to encourage the students to further research.</p><p>My essay reflects that northern mythology is an important part in the education, and the keyword for its existence in the education is history knowledge, cultural heritage and identity.</p> / <p>Arbetets syfte är att undersöka vilken roll och vilket utrymme fornnordisk mytologi får i historieundervisningen i dagens mellanstadieskolor. Den frågeställning jag använt mig av är: Hur ser förhållandet mellan historieämnet och den fornnordiska mytologin ut (vad är myt, vad är historia)? Vad är historieämnets roll och hur kan den fornnordiska mytologin kopplas till ämnet historia? Och hur är den praktiska användningen av fornnordisk mytologi utformad i dagens skola? Det vill säga hur gör läraren praktiskt i undervisningen av fornnordisk mytologi, och vad styr den praktiska utformningen av undervisningen? Den metod jag använt mig av är intervju, fallstudie och litteraturstudie baserade på de didaktiska frågorna vad, hur och varför.</p><p>Mytologin motiveras i historieundervisningen genom anvisningar i kurs- och läroplaner som syftar till att ge eleven historiemedvetande och därmed hjälpa till att bygga upp dess identitet, både individuellt och kollektivt. Den roll som den fornnordiska mytologin har är att understödja historieundervisningen</p><p>Det ska också ge kunskap om det svenska och nordiska kulturarvet. Enligt den intervju jag gjort får den fornnordiska mytologin en central roll i undervisningen i dagens mellanstadieskolor. Det visade sig också att det var litteraturens innehåll som styrde vad som tas upp. Det som tas upp i skolböckerna är mycket grundläggande och kortfattat, troligtvis med ambitionen att locka till fortsatt efterforskning.</p><p>Den fornnordiska mytologin visade sig vara en viktig del i undervisningen, och nyckelbegreppen för dess berättigande i undervisningen kan ses vara historiemedvetande, kulturarv och identitet.</p>

The purpose with this essay is to find out the role of mythology in history in Swedish elementary schools to day. The questions I used to fulfill the purpose in my essay are these: How is the relationship between the school subject history and northern mythology, (what is myth, what is history) how does history and myth being linked together? And How is the practical use of northern mythology shaped in to days school, How does the teacher form the education in northern mythology and what controls it? The method I used was an interview, a case study and a literature study, based on the didactical questions how, why and what. The mythology is motivated by the guidelines and goals, set up by the Swedish government, and is supposed to give the student history knowledge and thereby help the student to build up their identity. It is also supposed to give knowledge about the Swedish and Nordic cultural heritage. The role the mythology has is to support the history education. According to the interview in this essay the northern mythology is given a central place in the education in the Swedish elementary school today. It also showed that the literature controls what in the mythology that is being presented to the students. What the school literature present is very basic and short, and probably has the goal to encourage the students to further research. My essay reflects that northern mythology is an important part in the education, and the keyword for its existence in the education is history knowledge, cultural heritage and identity. / Arbetets syfte är att undersöka vilken roll och vilket utrymme fornnordisk mytologi får i historieundervisningen i dagens mellanstadieskolor. Den frågeställning jag använt mig av är: Hur ser förhållandet mellan historieämnet och den fornnordiska mytologin ut (vad är myt, vad är historia)? Vad är historieämnets roll och hur kan den fornnordiska mytologin kopplas till ämnet historia? Och hur är den praktiska användningen av fornnordisk mytologi utformad i dagens skola? Det vill säga hur gör läraren praktiskt i undervisningen av fornnordisk mytologi, och vad styr den praktiska utformningen av undervisningen? Den metod jag använt mig av är intervju, fallstudie och litteraturstudie baserade på de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Mytologin motiveras i historieundervisningen genom anvisningar i kurs- och läroplaner som syftar till att ge eleven historiemedvetande och därmed hjälpa till att bygga upp dess identitet, både individuellt och kollektivt. Den roll som den fornnordiska mytologin har är att understödja historieundervisningen Det ska också ge kunskap om det svenska och nordiska kulturarvet. Enligt den intervju jag gjort får den fornnordiska mytologin en central roll i undervisningen i dagens mellanstadieskolor. Det visade sig också att det var litteraturens innehåll som styrde vad som tas upp. Det som tas upp i skolböckerna är mycket grundläggande och kortfattat, troligtvis med ambitionen att locka till fortsatt efterforskning. Den fornnordiska mytologin visade sig vara en viktig del i undervisningen, och nyckelbegreppen för dess berättigande i undervisningen kan ses vara historiemedvetande, kulturarv och identitet.

<p>Titel på finska, uppsats på svenska.</p>

Religion är inte ett fenomen som nyligen börjat gestaltas i film, detta har gjorts länge. Forskning gällande skärningspunkten mellan religion och film har också funnits i den akademiska världen länge. Det är dock inte lika vanligt att undersöka hur mytologi gestaltas i film. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur den grekiska mytologin gestaltas i filmerna Percy Jackson – Kampen om åskviggen, Percy Jackson – Monsterhavet, Clash of the Titans och Wrath of the Titans. Detta görs genom en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning på området visar att myterna som används i film ofta muteras eller modifieras för att passa film eller tv-serier. Man menar att myterna i filmerna kan förhålla sig indirekt eller direkt till de traditionella grekiska myterna. Resultatet av studien visar även detta. De traditionella grekiska myterna modifieras eller muteras för att passa i genren, och för att väcka spänning.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

I feministiska studier är man inte sen med att påpeka att olika typer av kvinnligheter bäddar olika mycket för framgång i samhället. Trots att manligheten rimligen bör vara lika komplicerad talas det sällan om mannen på samma sätt vilket har lett till att många män känt sig knutna till en mansroll de finner svår att leva upp till. Vilken är denna eftersträvansvärda mansroll och vem är egentligen kapabel att uppnå den?   Det är dessa funderingar som gjort mig nyfiken på maskulinitetsforskning och som ligger till grund för uppsatsens syfte. Jag har i uppsatsen utgått från att manlighet är en myt för att sedan studera hur denna myt kan tänkas ha konstruerats och omkonstruerats genom åren. Genom att studera tre artiklar med tio års mellanrum ur tidskriften Café har det övergripande syftet med uppsatsen varit att identifiera manlighetsmyten i de utvalda artiklarna och därför besvara frågeställningarna: -          Vilken myt ligger till grund för hur Café framställer ett allmänt accepterat manlighetsideal? Samt; -          Har manlighetsmyten i Café förändrats över tid? I sådant fall, hur och varför?   Genom att använda semiotiken och Roland Barthes mytologiteori som analysverktyg har ett flertal mytiska drag avslöjats som lett till intressanta slutsatser. Av analysen att döma använder sig tidskriften Café av en redan etablerad manlighetsmyt för att sedan tillföra nya tecken som ger sken av en ny mansroll. Den traditionella manlighetsmyten finns alltid med men med tiden har den tillåtits att fyllas med mer moderna och utmanande tecken. Det mest karaktäristiska för den traditionella myten är hårdhet och temperamentsfullhet som kommer sig av ett manlighetsideal som främst inspirerats av krigaren. Med tiden har mer sofistikerade tecken som exempelvis stil införts vilket gjort att manligheten gått från att vara endast hård till att vara mer och mer mjuk.   Tidningen har gått från att främst lyfta fram macho-mannen, via den sofistikerade krigaren till att lyfta fram den konsumerande materialisten. Detta ansåg jag ha att göra med den konsumtionsideologi som präglar den västerländska kulturen. Jag urskiljde även en tydlig individualistisk ideologi som visade sig genom att de framgångsrika männen alltid porträtterades ensamma.   En av mina viktigaste slutsatser var även att ”den riktige mannen” alltid förväntas vara oberoende. Genom detta krav blir mannen allt annat än oberoende – han förblir fast i ett krav som den omgivande kulturen kedjat fast honom vid.

This paper is analyzing the renaissance painting Venus Cythereia by artist Jan Massys and the neoclassical painting Danaë and the shower of gold by artist Adolf Ulrik Wertmüller. The research aims to answer questions about beauty ideals and the objectification of the female body from a feminist theoretical basis. This paper also aims to account for how ancient beauty standards and ideals are reflected in the imagery of the renaissance and neoclassicism. The purpose is also to problematize the image of the female nude in art history. Symbolism is analyzed to research the mythology and meaning behind chosen paintings. The analysis show how different aspects of beauty have influenced pictorial art. The analysis also show how the objectification of the female body comes from both mythology and society. The analysis reflects on how women have been portraid in the purpose of a symbol or object rather than a human being, especially in mythical art.