Avsikten med arbetet är att studera pedagogers medvetna förhållningssätt i relation till förskolans läroplan med surfplattan som verktyg. Utgångspunkten var att studera om och hur pedagogerna dokumenterade användandet av surfplattan. Här blev pedagogisk dokumentationen central del.Vidare avsåg studien att avspegla praktisk tillämpning av surfplattan.Vi har utgått från en kvalitativ studiedär pedagoger verksamma i förskolan har intervjuats.Sju pedagoger på sex förskolor har intervjuats i två olika kommuner.Vi har analyserat intervjuerna utifrån begreppen medvetet förhållningssätt, lärandeverktyg, dokumentationsverktyg och sökverktyg.Det medvetna förhållningssättet bland pedagogerna ter sig olika beroende på hur begreppenspel, lek och lärande definieras.Pedagogerna använder surfplattanför att dokumenteraaktiviteter och tillgodosebarns perspektiv på olika sätt.Dockvar dokumentationen av användandet av surfplattan som digitalt verktyg bristfällig.Surfplattan används som ett lärandeverktyg genom olika ”spel”och som ett sökverktyg genom att inhämta kunskaper och ingå i sociala nätverk.Pedagogerna gav olika uttryck för läroplanstolkningar.De olikaspelensom användesrelateradestill ämneskunskaper i läroplanen sommatematik,naturvetenskap, teknik och språk.Vidare lyfts att digitala verktyg ska användas enligt läroplanen och att det avspeglar ettdemokratiskt arbetssätt.Det påpekas även att surfplattankan främjaarbetet med barn i behov av särskilt stöd.

<p>Undersökningen genomfördes på ett medelstort livsmedelsföretag i Mellansverige. Företaget, som ingår i en globalt verksam koncern, är utsatt för konkurrens både internt och på marknaden. För att bli ett mer effektivt företag vill företagsledningen utveckla medarbetarna och skapa en mer ”familjär anda”. Målet är att få mer engagerade medarbetare som har både förmåga och vilja att ta ett ökat ansvar. En väg är att skapa ett ökat förtroende mellan ledning och anställda samt öka förståelsen för omvärldssituationen. Medlet att nå fram är förbättrad kommunikation mellan de olika grupperna i företaget. Ledningens upplevelse är att kommunikationen med de anställda och framförallt de kollektivanställdas fackliga organisation är bristfällig.</p><p>Resonemanget i den praktiska och teoretiska genomgången har lett fram till en utveckling av den teoretiska modell jag formulerade i en tidigare undersökning på företaget. Den modellen behandlade begreppen kommunikation, motivation och förtroende samt hur de inverkar på möjligheterna att nå ett medvetet medarbetarskap. I en nu utvecklad teoretisk modell, där tonvikten ligger på småprat, motstånd och identitet, visar jag hur de olika faktorerna kan påverka varandra och ha betydelse för kommunikationen i företaget. En viktig faktor som förts in i modellen är småprat, dvs. det vardagliga pratet som dagligen pågår mellan de anställda.</p><p>Syftet med undersökningen är att belysa samspelet mellan identitet, motstånd mot förändringar och småprat samt hur de påverkar kommunikationen. För att försöka fånga vad det pratas om i företaget samt få ett grepp om de nyanser som finns i uppfattningar hos de anställda och har jag valt att genomföra undersökningen med ett etnografiskt angreppssätt. Jag har genomfört deltagande observationer på möten med företagsledning, arbetsgrupper, fackliga förhandlingar och följt de kollektivanställdas dagliga arbete. Intervjuer har gjorts med såväl företagsledning, tjänstemän och kollektivanställda.</p><p>Undersökningen har genererat ett omfattande empiriskt material vilket bekräftar företagsledningens uppfattning att kommunikationen inte fungerar riktigt bra. Flera av de goda ambitioner som ledningen har haft har successivt utvecklats till formaliserade måsten.</p><p>Analysen visar att kommunikationen i betydelsen ömsesidigt utbyte av uppfattningar fortfarande inte är särskilt väl utvecklad. Oftare pratar de olika grupperna om och till varandra istället för med varandra. Den ”familjära andan” ifrågasätts som företeelse och flera anställda efterlyser en tydligare och rakare ledning. Analysen visar också på vikten av att det dagliga pratets funktion uppmärksammas. Småpratet funderar som ett filter genom vilket uppfattningar, synpunkter, förslag och idéer vaskas och värderas. Slutsatsen är att ledningen bör sätta mer fokus på småpratet eftersom det är en viktig nyans av kommunikation. Fokus på småpratet i organisationen skulle således kunna resultera i ett mer konkurrenskraftigt företag.</p> / <p>This study was carried out in a medium sized company in the food industry. This company, is a part of a global group, and is exposed to both internal an external competition. In order to become a more efficient company the management group wants to reach a “family morale” amongst the employees.</p><p>The goal is to get employees with capability that voluntarily takes responsibility. One way is to create an increasing trust between the management group and the employees and get the employees to be acquainted with the changing business conditions in the surrounding world. The means is to reach an improved communication between the different groups in the company. The factory management feels that the communication with the blue-collar workers union in particular could work better.</p><p>The discussion in the practical and theoretical sections has led to a modified version of a theoretical model I created in an earlier study at the company. That model discussed the concept of communication, motivation and trust and how they affected the possibilities to develop “conscious employee-ship”. The modified theoretical model highlight the interaction between small talk, resistance to changes and identity and how this effect communication in the company. An essential factor that I have added in to the model is small talk, i.e. the talk between the employees talking place on a daily basis.</p><p>The purpose of the thesis is to highlight the interaction between identity, resistance to changes and small talk and how this effect communication. I have chosen to use an ethnographic methodology in an attempt to listen to what employees talk about and get a grip of the nuances in the employee’s opinions. I have carried out observations in participations at meetings with management group, in work groups, at union negotiations and followed the blue-collar workers in their everyday work. The interviews are made with the management group, white-collars and blue-collars workers.</p><p>The extensive empirical material does confirm the management group’s feeling that there are shortages within the communication. Several of the good ambitions initiated by the management group have led to formalized musts.</p><p>The analysis shows that communication in the meaning of mutual exchange of opinions still is not particularly well developed. Often work groups talk about other groups, rather than with other groups. The “family morale” is questioned as a phenomenon and several employees searched for a more evident and visible leadership. The analysis also showed the importance of paying attention to everyday talk. Small talk works like a filter through which opinions, viewpoints, suggestions and ideas are trickled and valued. The conclusion is that the management group should focus more upon the small talk, since it is an important nuance of the communication. Therefore, a focus on the small talk in the organisation might result in a more competitive company.</p>

Undersökningen genomfördes på ett medelstort livsmedelsföretag i Mellansverige. Företaget, som ingår i en globalt verksam koncern, är utsatt för konkurrens både internt och på marknaden. För att bli ett mer effektivt företag vill företagsledningen utveckla medarbetarna och skapa en mer ”familjär anda”. Målet är att få mer engagerade medarbetare som har både förmåga och vilja att ta ett ökat ansvar. En väg är att skapa ett ökat förtroende mellan ledning och anställda samt öka förståelsen för omvärldssituationen. Medlet att nå fram är förbättrad kommunikation mellan de olika grupperna i företaget. Ledningens upplevelse är att kommunikationen med de anställda och framförallt de kollektivanställdas fackliga organisation är bristfällig. Resonemanget i den praktiska och teoretiska genomgången har lett fram till en utveckling av den teoretiska modell jag formulerade i en tidigare undersökning på företaget. Den modellen behandlade begreppen kommunikation, motivation och förtroende samt hur de inverkar på möjligheterna att nå ett medvetet medarbetarskap. I en nu utvecklad teoretisk modell, där tonvikten ligger på småprat, motstånd och identitet, visar jag hur de olika faktorerna kan påverka varandra och ha betydelse för kommunikationen i företaget. En viktig faktor som förts in i modellen är småprat, dvs. det vardagliga pratet som dagligen pågår mellan de anställda. Syftet med undersökningen är att belysa samspelet mellan identitet, motstånd mot förändringar och småprat samt hur de påverkar kommunikationen. För att försöka fånga vad det pratas om i företaget samt få ett grepp om de nyanser som finns i uppfattningar hos de anställda och har jag valt att genomföra undersökningen med ett etnografiskt angreppssätt. Jag har genomfört deltagande observationer på möten med företagsledning, arbetsgrupper, fackliga förhandlingar och följt de kollektivanställdas dagliga arbete. Intervjuer har gjorts med såväl företagsledning, tjänstemän och kollektivanställda. Undersökningen har genererat ett omfattande empiriskt material vilket bekräftar företagsledningens uppfattning att kommunikationen inte fungerar riktigt bra. Flera av de goda ambitioner som ledningen har haft har successivt utvecklats till formaliserade måsten. Analysen visar att kommunikationen i betydelsen ömsesidigt utbyte av uppfattningar fortfarande inte är särskilt väl utvecklad. Oftare pratar de olika grupperna om och till varandra istället för med varandra. Den ”familjära andan” ifrågasätts som företeelse och flera anställda efterlyser en tydligare och rakare ledning. Analysen visar också på vikten av att det dagliga pratets funktion uppmärksammas. Småpratet funderar som ett filter genom vilket uppfattningar, synpunkter, förslag och idéer vaskas och värderas. Slutsatsen är att ledningen bör sätta mer fokus på småpratet eftersom det är en viktig nyans av kommunikation. Fokus på småpratet i organisationen skulle således kunna resultera i ett mer konkurrenskraftigt företag. / This study was carried out in a medium sized company in the food industry. This company, is a part of a global group, and is exposed to both internal an external competition. In order to become a more efficient company the management group wants to reach a “family morale” amongst the employees. The goal is to get employees with capability that voluntarily takes responsibility. One way is to create an increasing trust between the management group and the employees and get the employees to be acquainted with the changing business conditions in the surrounding world. The means is to reach an improved communication between the different groups in the company. The factory management feels that the communication with the blue-collar workers union in particular could work better. The discussion in the practical and theoretical sections has led to a modified version of a theoretical model I created in an earlier study at the company. That model discussed the concept of communication, motivation and trust and how they affected the possibilities to develop “conscious employee-ship”. The modified theoretical model highlight the interaction between small talk, resistance to changes and identity and how this effect communication in the company. An essential factor that I have added in to the model is small talk, i.e. the talk between the employees talking place on a daily basis. The purpose of the thesis is to highlight the interaction between identity, resistance to changes and small talk and how this effect communication. I have chosen to use an ethnographic methodology in an attempt to listen to what employees talk about and get a grip of the nuances in the employee’s opinions. I have carried out observations in participations at meetings with management group, in work groups, at union negotiations and followed the blue-collar workers in their everyday work. The interviews are made with the management group, white-collars and blue-collars workers. The extensive empirical material does confirm the management group’s feeling that there are shortages within the communication. Several of the good ambitions initiated by the management group have led to formalized musts. The analysis shows that communication in the meaning of mutual exchange of opinions still is not particularly well developed. Often work groups talk about other groups, rather than with other groups. The “family morale” is questioned as a phenomenon and several employees searched for a more evident and visible leadership. The analysis also showed the importance of paying attention to everyday talk. Small talk works like a filter through which opinions, viewpoints, suggestions and ideas are trickled and valued. The conclusion is that the management group should focus more upon the small talk, since it is an important nuance of the communication. Therefore, a focus on the small talk in the organisation might result in a more competitive company.

Idag är 50% av alla ettåringar inskrivna i förskolan och 94% av alla treåringar. Detta innebär att en stor andel barn i förskolan är tre år eller yngre. Alla barn i förskolan omfattas av läroplanen vilket också innebär att de yngsta barnen har rätt till undervisning. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till och beskriver att de bedriver undervisning för förskolebarn i åldern ett till tre år. Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att få svar på vårt syfte. Den teoretiska utgångspunkten är sociokulturellt perspektiv vilket kännetecknas av att undervisning och lärande är kontextbundet och sker i samspel med omgivningen. Resultatet visar att en stor del av de yngsta barnens undervisning sker spontant under hela dagen på förskolan. Förskollärarna beskriver hur den spontana undervisningen med de yngsta barnen också ofta utgår från de vardagliga situationerna på förskolan som exempelvis ett toalettbesök och matsituationer. Enligt förskollärarna tar den spontana undervisningen sin utgångspunkt i ett medvetet förhållningssätt. De beskriver hur de genom ett medvetet förhållningssätt utgår från barnens intresse för att möjliggöra undervisning. De utmaningar förskollärare beskriver handlar om att fånga alla barnens intresse vid undervisningstillfället, att verksamheten är skör vid personalbortfall vilket försvårar möjligheterna till att bedriva undervisning samt att utvärdera vilket lärande undervisningen lett till

Förskolan ingår i det svenska skolväsendet och är första steget i det livslånga lärandet. Detta lärande ska ske genom ett medvetet bruk av lek, enligt läroplanen för förskolan. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur leken beskrivs på lokal nivå i förskolors dokument. Dessutom analyserades materialet utifrån barn- och kunskapssyn. En kommuns skolplan granskades. Förskolors hemsidor, arbetsplaner och kvalitetsredovisningar analyserades. Två intervjuer med ansvariga förskolechefer/rektorer genomfördes i samtalsform och några enkla frågor ställdes till pedagoger. Leken omnämndes på många olika sätt i dokument och intervjuer. Resultatet visade en tilltro till lekens värde, men den nämndes i stor utsträckning som ett medel för lärande, väldigt lite som viktig för sin egen skull. Den beskrevs som ett pedagogiskt redskap för att uppnå strävansmål inom språk, matematik, natur och teknik. Lekens innehåll, och hur man skapar förutsättningar för lek beskrevs väldigt lite i de undersökta förskolornas dokument. Den bild som framträdde vid granskningen visar att leken tenderar att tas för given på ett oreflekterat sätt. Även intervjuerna och enkäten gav samma bild. Arbetet pekar på behovet av att lyfta leken som ett eget målområde och samtidigt genomföra kompetensutveckling för att höja medvetenheten hos pedagogerna.

The purpose of the study is to shed light on the basis for the didactic choices the history teacher makes in the planning of his teaching, and to highlight the choices that are linked to the didactic questions what the teaching should contain and why. There is an ongoing debate about trying to extend teachers' time in school where central content has been removed for this purpose. But what influences teachers the most in their planning? Are these factors that affect teacher’s unconscious or unconscious? There were four interviews conducted with history teachers working towards children in year 4-6. Based on the interviews and the analysis, one can see that there are factors that affect the teachers as they are aware and unaware off. The conclusion that can be drawn is that the dimensions live in a symbiosis where the student-related replaces the societal dimension. The societal dimension affects to such a low degree for a long time in order to notice any major difference in the present and in the short term. While the student-related is so present in everyday life for the teachers that it should have its own dimension. The factors that are most prominent in the didactic choices that teachers make are the personal dimension. However, the teachers themselves are not fully aware of this themselves and believe that it is the governing dimension that affects them the most. The qualitative differences between the dimensions are subtle but the personal and the governing dimension determine what are to be treated. While the student-related and didactic dimensions determine more how planned lessons will be take shape. Therefore, it is difficult to distinguish the dimensions from each other.

Violation of a person’s integrity through crime is a non-financial damage regulated in the Tort Liability Act, Chapter 2, section 3. The provision states that for liability to be imposed on the perpetrator, it is required that the violation is caused through crime and that the violation is assessed as serious. Whether a violation is considered serious depends on all relevant circumstances surrounding the offence. These circumstances can either be related to the criminal offence itself, the perpetrator, or the victim. Through a legal dogmatic method, the overall purpose of this thesis has been to contribute with an understanding of the concept of violation and its distinctive features, with a special focus on victim-related circumstances. By studying the development in case law, both from the Swedish supreme court and lower courts, and guiding decisions from the Swedish Crime Victim Authority, the analysis has shown that if a victim, prior to the violation, behaves reprehensibly it may indicate that the victim is not safeguarding his or her integrity. This may lead to the perpetrator not being liable for damages, or in the alternative, that the damages are reduced. The thesis has sought to provide an answer to when and how the victim’s behavior affects his or her right to get compensated for a violation through crime. Although the victim’s behavior can affect the assessment of the violation in hand, the thesis has shown that the victim’s own perception of the violation is not of primary importance to whether he or she should get compensated. This is because the assessment of the damages shall be based on objective criteria where prevailing ethical and social values are of interest. Therefore, one could argue that the damages for violation through crime is intended to compensate for the criminal offence itself rather than to compensate for any actual harm. In this way, the provision on violation through crime distinguish from other types of dam- ages that are governed by the Tort Liability Act. The opposition between different interests – such as subjective/objective and violation/harm – has shown that the concept of violation is struggling with an inherent conflict and ambivalence. In accordance with the purpose of this thesis, attention has been drawn to the concept of violation and its ambivalent nature in order to highlight its characteristics and distinctive features.

This qualitative study is done with the purpose of creating understanding for the theoretical democratic content in educational materials for Civic Education courses 1a1 and 1b during GY-11, so teachers create an intentional approach when using educational materials in their democratic education. This was motivated as important considering the reduction in obligatory Civic Education for the vocational programs. The study was conducted using a hermeneutic qualitative reading method where the educational materials, more specifically two series with one book for each course, was read with purpose of creating understanding for the democratic content according to ideal democratic models: deliberative democracy, participatory democracy and electoral democracy. A text voice analysis was also conducted using Bakhtins theory of dialogic and monologue text that contributed to the general result concerning the democratic content. The results show that the electoral democracy ideal is dominant in all educational materials, there is hence no striking difference between the democratic content in 1a1 and 1b educational materials. Though the study shows intention in the 1a1 educational materials towards a more participatory democracy ideal, the electoral ideal are still clearly dominant. / Denna kvalitativa studie är genomförd med syftet att skapa förståelse för det demokratiteoretiska innehåll som finns i läromedel för Samhällskunskap 1a1 och 1b under GY11, så att lärare kan skapa ett medvetet förhållningsätt till läromedel i deras demokratiundervisning. Detta upplevdes som väldigt aktuellt med tanke på nedskärningen av den obligatoriska Samhällskunskapen på yrkesförberedande program. I studien användes kvalitativ hermeneutisk läs metod där läromedlen, närmare bestämt två serier av böcker med en bok för respektive kurs, lästes med syftet att skapa förståelse för det demokratiska innehållet enligt de demokratiteoretiska ideal modellerna: deliberativ demokrati, deltagardemokrati och valdemokrati. En text röst analys genomfördes också där Bakthins teori om dialogiska och monologiska texter användes och detta bidrog till det generella resultatet rörande demokratiteoretiskt innehåll. Resultatet visar att det valdemokratiska idealet är dominerande i samtliga läromedel, det finns alltså ingen slående skillnad mellan det demokratiteoretiska innehållet i läromedel för 1a1 och 1b. Dock visar studien intentioner i läromedlen för 1a1 om en ansats mot mer deltagardemokratiska ideal, trots detta är det valdemokratiska idealet klart dominant också där.