Title: The significance of small talk on leadership Date of seminar: 13 October 2010 Course: Bachelor paper in Business, in Organization, 15 ECTS Institution: Swedish Business School at Orebro University Authors: Linda Andersson & Ebba Hallberg Advisor: Gabriella Wennblom Purpose: The purpose of this paper is to identify and describe how leadership is affected by the small talk, with these three managers. This with the manager’s perspective as a starting point, within the three services we examined. Research methodology: This paper is based on a qualitative method. Targeted open interviews were carried out with three respondents. Literature in the organizational field has been searched through to give a base for the study. Theoretical framework: This paper uses the theory of communication, the theory of leadership and the theory of small talk. Conclusion: The conclusion we make is that the small talk makes it easier for the modern leadership, this is because the small talk, among other things, allows the manager to spread information and to avoid misinterpretation, and that the manager become more involved in the company. Keywords: Communication, small talk, leadership

<p>Undersökningen genomfördes på ett medelstort livsmedelsföretag i Mellansverige. Företaget, som ingår i en globalt verksam koncern, är utsatt för konkurrens både internt och på marknaden. För att bli ett mer effektivt företag vill företagsledningen utveckla medarbetarna och skapa en mer ”familjär anda”. Målet är att få mer engagerade medarbetare som har både förmåga och vilja att ta ett ökat ansvar. En väg är att skapa ett ökat förtroende mellan ledning och anställda samt öka förståelsen för omvärldssituationen. Medlet att nå fram är förbättrad kommunikation mellan de olika grupperna i företaget. Ledningens upplevelse är att kommunikationen med de anställda och framförallt de kollektivanställdas fackliga organisation är bristfällig.</p><p>Resonemanget i den praktiska och teoretiska genomgången har lett fram till en utveckling av den teoretiska modell jag formulerade i en tidigare undersökning på företaget. Den modellen behandlade begreppen kommunikation, motivation och förtroende samt hur de inverkar på möjligheterna att nå ett medvetet medarbetarskap. I en nu utvecklad teoretisk modell, där tonvikten ligger på småprat, motstånd och identitet, visar jag hur de olika faktorerna kan påverka varandra och ha betydelse för kommunikationen i företaget. En viktig faktor som förts in i modellen är småprat, dvs. det vardagliga pratet som dagligen pågår mellan de anställda.</p><p>Syftet med undersökningen är att belysa samspelet mellan identitet, motstånd mot förändringar och småprat samt hur de påverkar kommunikationen. För att försöka fånga vad det pratas om i företaget samt få ett grepp om de nyanser som finns i uppfattningar hos de anställda och har jag valt att genomföra undersökningen med ett etnografiskt angreppssätt. Jag har genomfört deltagande observationer på möten med företagsledning, arbetsgrupper, fackliga förhandlingar och följt de kollektivanställdas dagliga arbete. Intervjuer har gjorts med såväl företagsledning, tjänstemän och kollektivanställda.</p><p>Undersökningen har genererat ett omfattande empiriskt material vilket bekräftar företagsledningens uppfattning att kommunikationen inte fungerar riktigt bra. Flera av de goda ambitioner som ledningen har haft har successivt utvecklats till formaliserade måsten.</p><p>Analysen visar att kommunikationen i betydelsen ömsesidigt utbyte av uppfattningar fortfarande inte är särskilt väl utvecklad. Oftare pratar de olika grupperna om och till varandra istället för med varandra. Den ”familjära andan” ifrågasätts som företeelse och flera anställda efterlyser en tydligare och rakare ledning. Analysen visar också på vikten av att det dagliga pratets funktion uppmärksammas. Småpratet funderar som ett filter genom vilket uppfattningar, synpunkter, förslag och idéer vaskas och värderas. Slutsatsen är att ledningen bör sätta mer fokus på småpratet eftersom det är en viktig nyans av kommunikation. Fokus på småpratet i organisationen skulle således kunna resultera i ett mer konkurrenskraftigt företag.</p> / <p>This study was carried out in a medium sized company in the food industry. This company, is a part of a global group, and is exposed to both internal an external competition. In order to become a more efficient company the management group wants to reach a “family morale” amongst the employees.</p><p>The goal is to get employees with capability that voluntarily takes responsibility. One way is to create an increasing trust between the management group and the employees and get the employees to be acquainted with the changing business conditions in the surrounding world. The means is to reach an improved communication between the different groups in the company. The factory management feels that the communication with the blue-collar workers union in particular could work better.</p><p>The discussion in the practical and theoretical sections has led to a modified version of a theoretical model I created in an earlier study at the company. That model discussed the concept of communication, motivation and trust and how they affected the possibilities to develop “conscious employee-ship”. The modified theoretical model highlight the interaction between small talk, resistance to changes and identity and how this effect communication in the company. An essential factor that I have added in to the model is small talk, i.e. the talk between the employees talking place on a daily basis.</p><p>The purpose of the thesis is to highlight the interaction between identity, resistance to changes and small talk and how this effect communication. I have chosen to use an ethnographic methodology in an attempt to listen to what employees talk about and get a grip of the nuances in the employee’s opinions. I have carried out observations in participations at meetings with management group, in work groups, at union negotiations and followed the blue-collar workers in their everyday work. The interviews are made with the management group, white-collars and blue-collars workers.</p><p>The extensive empirical material does confirm the management group’s feeling that there are shortages within the communication. Several of the good ambitions initiated by the management group have led to formalized musts.</p><p>The analysis shows that communication in the meaning of mutual exchange of opinions still is not particularly well developed. Often work groups talk about other groups, rather than with other groups. The “family morale” is questioned as a phenomenon and several employees searched for a more evident and visible leadership. The analysis also showed the importance of paying attention to everyday talk. Small talk works like a filter through which opinions, viewpoints, suggestions and ideas are trickled and valued. The conclusion is that the management group should focus more upon the small talk, since it is an important nuance of the communication. Therefore, a focus on the small talk in the organisation might result in a more competitive company.</p>

Undersökningen genomfördes på ett medelstort livsmedelsföretag i Mellansverige. Företaget, som ingår i en globalt verksam koncern, är utsatt för konkurrens både internt och på marknaden. För att bli ett mer effektivt företag vill företagsledningen utveckla medarbetarna och skapa en mer ”familjär anda”. Målet är att få mer engagerade medarbetare som har både förmåga och vilja att ta ett ökat ansvar. En väg är att skapa ett ökat förtroende mellan ledning och anställda samt öka förståelsen för omvärldssituationen. Medlet att nå fram är förbättrad kommunikation mellan de olika grupperna i företaget. Ledningens upplevelse är att kommunikationen med de anställda och framförallt de kollektivanställdas fackliga organisation är bristfällig. Resonemanget i den praktiska och teoretiska genomgången har lett fram till en utveckling av den teoretiska modell jag formulerade i en tidigare undersökning på företaget. Den modellen behandlade begreppen kommunikation, motivation och förtroende samt hur de inverkar på möjligheterna att nå ett medvetet medarbetarskap. I en nu utvecklad teoretisk modell, där tonvikten ligger på småprat, motstånd och identitet, visar jag hur de olika faktorerna kan påverka varandra och ha betydelse för kommunikationen i företaget. En viktig faktor som förts in i modellen är småprat, dvs. det vardagliga pratet som dagligen pågår mellan de anställda. Syftet med undersökningen är att belysa samspelet mellan identitet, motstånd mot förändringar och småprat samt hur de påverkar kommunikationen. För att försöka fånga vad det pratas om i företaget samt få ett grepp om de nyanser som finns i uppfattningar hos de anställda och har jag valt att genomföra undersökningen med ett etnografiskt angreppssätt. Jag har genomfört deltagande observationer på möten med företagsledning, arbetsgrupper, fackliga förhandlingar och följt de kollektivanställdas dagliga arbete. Intervjuer har gjorts med såväl företagsledning, tjänstemän och kollektivanställda. Undersökningen har genererat ett omfattande empiriskt material vilket bekräftar företagsledningens uppfattning att kommunikationen inte fungerar riktigt bra. Flera av de goda ambitioner som ledningen har haft har successivt utvecklats till formaliserade måsten. Analysen visar att kommunikationen i betydelsen ömsesidigt utbyte av uppfattningar fortfarande inte är särskilt väl utvecklad. Oftare pratar de olika grupperna om och till varandra istället för med varandra. Den ”familjära andan” ifrågasätts som företeelse och flera anställda efterlyser en tydligare och rakare ledning. Analysen visar också på vikten av att det dagliga pratets funktion uppmärksammas. Småpratet funderar som ett filter genom vilket uppfattningar, synpunkter, förslag och idéer vaskas och värderas. Slutsatsen är att ledningen bör sätta mer fokus på småpratet eftersom det är en viktig nyans av kommunikation. Fokus på småpratet i organisationen skulle således kunna resultera i ett mer konkurrenskraftigt företag. / This study was carried out in a medium sized company in the food industry. This company, is a part of a global group, and is exposed to both internal an external competition. In order to become a more efficient company the management group wants to reach a “family morale” amongst the employees. The goal is to get employees with capability that voluntarily takes responsibility. One way is to create an increasing trust between the management group and the employees and get the employees to be acquainted with the changing business conditions in the surrounding world. The means is to reach an improved communication between the different groups in the company. The factory management feels that the communication with the blue-collar workers union in particular could work better. The discussion in the practical and theoretical sections has led to a modified version of a theoretical model I created in an earlier study at the company. That model discussed the concept of communication, motivation and trust and how they affected the possibilities to develop “conscious employee-ship”. The modified theoretical model highlight the interaction between small talk, resistance to changes and identity and how this effect communication in the company. An essential factor that I have added in to the model is small talk, i.e. the talk between the employees talking place on a daily basis. The purpose of the thesis is to highlight the interaction between identity, resistance to changes and small talk and how this effect communication. I have chosen to use an ethnographic methodology in an attempt to listen to what employees talk about and get a grip of the nuances in the employee’s opinions. I have carried out observations in participations at meetings with management group, in work groups, at union negotiations and followed the blue-collar workers in their everyday work. The interviews are made with the management group, white-collars and blue-collars workers. The extensive empirical material does confirm the management group’s feeling that there are shortages within the communication. Several of the good ambitions initiated by the management group have led to formalized musts. The analysis shows that communication in the meaning of mutual exchange of opinions still is not particularly well developed. Often work groups talk about other groups, rather than with other groups. The “family morale” is questioned as a phenomenon and several employees searched for a more evident and visible leadership. The analysis also showed the importance of paying attention to everyday talk. Small talk works like a filter through which opinions, viewpoints, suggestions and ideas are trickled and valued. The conclusion is that the management group should focus more upon the small talk, since it is an important nuance of the communication. Therefore, a focus on the small talk in the organisation might result in a more competitive company.

Tidigare forskning menar att kommunikation har en väsentlig effekt på medarbetare. Stora delar av kommunikationen består av småprat och därför är det viktigt att ha i åtanke att småpratet är viktigt i organisationer och ledarskap, med tanke på att det ständigt pågår överallt. Det finns inte många studier om hur betydelsefullt småprat mellan chef och medarbetare är för medarbetares motivation. Därmed är avsikten med denna kvalitativa studie att skapa förståelse för hur medarbetare upplever småprat med sin chef och vad småprat har för betydelse för medarbetarnas motivation. Studien har genomförts med hjälp av tio semistrukturerade intervjuer med medarbetare i en liten kommun. Resultatet som framkommit belyser likt tidigare forskning att det finns olika uppfattningar om begreppet småprat. Det framkom en ny definition av småprat som arbetsrelaterat. Det framkommer även att medarbetarna har olika upplevelser gällande småprat med sin chef. Dessutom finns det olika upplevelser huruvida småprat är en motivationsfaktor eller inte. Det framgår tydligt att chefer behöver delta i småprat med sina medarbetare och använda sig av småprat i sitt ledarskap, oavsett om det är en motivationsfaktor eller inte. / Previous research suggests that communication has a significant effect on employees. A large part of communication consists of small talk, and therefore, it is important to consider the significance of small talk in organizations and leadership, given that it is constantly happening everywhere. There are not many studies on how important small talk between managers and employees is for employee motivation. Thus, the purpose of this qualitative study is to gain an understanding of how employees experience small talk with their managers and the significance of small talk for employee motivation. The study has been conducted using ten semistructured interviews with employees in a small municipality. The results that emerged highlight, similar to previous research, that there are different perceptions of the concept of small talk. A new definition of small talk as work-related emerged. It also becomes apparent that there are experiences regarding small talk with one’s employer that differ among employees. Furthermore, there are different experiences as to whether small talk is a motivating factor or not. It is evident that managers need to engage in small talk with their employees and utilizeit in their leadership, regardless of whether it is a motivating factor or not.

Det finns en föreställning om att organisationer kan styras av texter. Denna föreställning ligger till grund för hur organisationer i allmänhet styrs, och har fått särskilt stort genomslag i den offentliga sektorn. Polisorganisationen är inget undantag, utan ett bra exempel på en offentlig organisation som är tänkt att styras av texter. Polisers arbete skall styras av särskilt många texter, till exempel lagar, regleringsbrev, verksamhetsplaner och handlingsplaner. En orsak till det är att polisarbete bland annat handlar om att hantera samhällets legitimerade användning av våld. Polisarbetets vardagliga praktik handlar emellertid om att hantera fler krav än de som uttrycks i texter. Förutom i texter ställs krav på polisarbetet också av chefer, poliser och medborgare. Med utgångspunkt i det vardagliga polisarbetet diskuteras i den här avhandlingen hur poliser hanterar många - och ofta motstridiga - krav uttryckta av många kravställare. I avhandlingen argumenteras för att polisarbetet normeras - det vill säga normer som styr den dagliga praktiken formas - i det vardagliga småpratet mellan poliser. I det småpratet undersöks handlingsutrymme och sanktioner kopplade till olika krav och det bestäms hur poliser bör förhålla sig till krav och kravställare. Att polispraktiken normeras i det vardagliga småpratet mellan poliser utmanar den klassiska bilden av hierarkier - där textproducenter med hjälp av texter och chefer antas normera polisarbetet. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

The subject of this study is language use in a special type of social activity: the exchange of goods, services and information in a commercial setting. The main aim is to gain an understanding of the work that shop assistants perform using language. In the analysis, the focus is on verbal routine work. One part of the analysis thus entails mapping the typical utterances and conversational sequences related to such activities. Another part involves investigating how much non-task-oriented interaction the various activities require or “tolerate”, for instance, in the form of “small talk”. A central theme in the study is the interactants’ conversational rights and obligations, from the perspective of politeness theory, especially Fraser’s theory of the conversational contract. The service encounters are categorised as activity types, according to Levinson’s activity theory. In the comparative parts of the study, the concept of pragmeme is used as a tool to examine different realisations of prototypical situated communicative acts. The empirical material consists of authentic conversations, analysed by methods borrowed from conversation analysis. The conversations were recorded at a supermarket checkout till, a deli counter with manual service and an information desk in a bookshop. It turned out that only a few of the customer conversations were without complications. At the supermarket till, for instance, only one out of four conversations was completely routine and unproblematic. Also presented is a diachronic investigation of the norms relating to service encounters that have been taking place in shops since the 1940s. The main sources here are manuals and study materials for shop employees, together with interviews and material gathered from role playing. In this part of the study, a number of features in the historical change process are described, for instance in the manner of addressing people and the use of politeness expressions.

The contemporary office environment is facing new type of challanges both when it comes to be an attractive place for employees and an efficiant, as well as an econommic sustainable space from an employer's perspective. The rapid change of of hybrid ways of working is creating more remote contact with with the physical office. Research points out that there could be social consequences connected to this. This thesis sees the contemporary office as a potential space for enabling contacts between people, normaly not meeting, being in their personal sphere.  The thesis introduces findings connected to research in the field of spatial and urban design as well as architecture, developing a spatial guideline, in how to enable those situations in an office environment.  With help of literature as well as expertise in the field, and an observation of an activity-based office environment different themes is deceted and presented. The outcome of used methods is captured with analyses connected to the connected themes.  Concrete examples in how to enable social contact situations and support informal meetings is visualized in a spatial guideline.

While an extensive body of research exploring professional discourse exists, research investigating off-task talk within workplaces has been relatively side-lined. To better understand the possible functions of personal interstices layered between institutional goal-oriented talk, this study examines instances of self-disclosure that emerged from 34 hours of authentic interactions recorded at three Canadian workplaces. Using conversation analysis, 87 self-reference, self-disclosure declaratives were identified. Of those, 21 occurred within reciprocal sequences between two participants. Similar to a second story telling found in ordinary conversation (Sacks, 1992a), the second speaker’s self-disclosure reflects the first speaker’s, both in content and form, and is often an upgraded version of the initial disclosure. This pattern and in-meeting placement suggest that these types of personal interstices may be a mechanism for displaying co-worker empathetic affiliation. Additionally, hierarchical role relations and institution goals may be temporarily suspended or back-grounded during these sequences.

While an extensive body of research exploring professional discourse exists, research investigating off-task talk within workplaces has been relatively side-lined. To better understand the possible functions of personal interstices layered between institutional goal-oriented talk, this study examines instances of self-disclosure that emerged from 34 hours of authentic interactions recorded at three Canadian workplaces. Using conversation analysis, 87 self-reference, self-disclosure declaratives were identified. Of those, 21 occurred within reciprocal sequences between two participants. Similar to a second story telling found in ordinary conversation (Sacks, 1992a), the second speaker’s self-disclosure reflects the first speaker’s, both in content and form, and is often an upgraded version of the initial disclosure. This pattern and in-meeting placement suggest that these types of personal interstices may be a mechanism for displaying co-worker empathetic affiliation. Additionally, hierarchical role relations and institution goals may be temporarily suspended or back-grounded during these sequences.

No description available.