No description available.

Avhandlingen handlar om den ökande administrationen i moderna organisationer. Det är ett fenomen som uppmärksammats inom flera områden på senare tid, bl.a. inom skolan, sjukvården och polisen. De flesta menar att administration är något negativt, men att en viss del måste finnas för att organisationer skall fungera. Det är ett nödvändigt ont, men samtidigt ett slags smörjmedel i organisationers maskineri. Ofta anses att en ökande administration leder till ineffektivitet, och att det administrativa arbetet skall minimeras för att produktionen inte skall störas. Inom den tidiga forskningen om organisationer var administration ett huvudbegrepp. I själva verket benämndes forskningsområdet för ”den administrativa vetenskapen”, och forskarna sökte teoretiska definitioner och förklaringar till administrativ förändring och tillväxt. Men trots detta har frågan försvunnit från den moderna organisationsforskningens agenda. Idag används nästan inte administration som teoretiskt begrepp och sällan som huvudbegrepp i organisationsstudier. Det saknas modern forskning om administration och det finns inte heller någon enhetlig definition av begreppet. Avhandlingens forskningsfråga handlar om vilka drivkrafter som finns till den administrativa förändringen. En allmän iakttagelse är att administrationen ökar, men utan att det finns några systematiska studier om denna ökning förutom ett antal spridda mätningar där man definierat begreppet på olika sätt och använt olika metoder. Mot bakgrund av detta lyder avhandlingens forskningsfråga: Varför ökar administrationen i moderna organisationer? Den empiriska studien är en genomgång av polisens administrativa arbete mellan 1965-2003. Anledningen till att starpunkten är 1965 är att det är då som polisen förstatligas och blir en enhetlig organisation. Sammanfattningsvis visar genomgången av den administrativa förändringen i polisen att det skett en administrativ tillväxt. Det förekommer ett ökande antal arbetsuppgifter, ett ökat antal anställda som arbetar med administration och fler organisatoriska enheter för administrativa funktioner. Sammanfattningsvis har det administrativa arbetet blivit allt mer komplext inom alla områden, följt den allmänna förvaltningspolitiska utvecklingen, omfördelats mellan personalgrupper i organisationen och i allt större utsträckning handlar om att legitimera verksamheten. Sammantaget finns det fog för att påstå att det skett en administrativ tillväxt inom polisen sedan förstatligandet. Denna tillväxt har skett på alla nivåer i organisationen, vilket innebär att administrativa arbetsuppgifter ökat för såväl poliser som civilanställda. Förklaringarna till denna tillväxt beror på att det finns en ökad kapacitet att administrera, ökade krav på att administrera och att det finns en administrationsideologi kring moderna organisationer. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2004

Beskriv den nuvarande situationen avseende samverkan mellan den svenska Försvarsmakten ochcivila myndigheter, i första hand polisen. Både politiska och organisatoriska aspekter skall belysas.Denna uppsats har genomförts i form av en policyanalys där både den rationalistiska likväl som deinkrementalistiska modellen har utnyttjats. För att förstå metoden beskriv den säkerhetspolitiskaprocessen såväl i text som i illustrationsform.Bakgrunden till det rådande svenska dilemmat rörande civil-militär samverkan kan härledas tillÅdalenincidenten 1931.Utöver detta påverkar den breddade säkerhetsagendan likväl som nyligeninträffade händelser såsom Göteborgskravallerna och terroristattacken i USA den rådandeinställningen till problematiken.De konstitutionella förutsättningarna redogörs för genom en beskrivning av gällande lagstiftning ochstyrande förordningar.En jämförelse med andra staters lösning på problematiken görs med Norge, Frankrike och Japan.Ett stort urval av offentliga utredningar med inriktning mot uppsatsens specifika problematik hargjorts under det senaste decenniet. Dessa presenteras i syfte att belysa den nuvarande politiskasituationen.Slutligen genomförs en diskussion där ovanstående fakta tas i beaktande vilket resulterar i enrekommendation att det nu är lämplig tidpunkt för förändringar i de styrande lagarna i syfte att uppnåen bredare samverkan mellan Försvarsmakten och den nationella polisen. / This essay has been conducted as a policy analysis using both the rational and theincrementalistic models. To understand this method the security policy process isillustrated as well as being described in text.The background to the present Swedish dilemma is described starting from Ådalen1931 to the present situation including the wider security agenda as well as recentlyoccurred incidents such as the street disturbances in Gothenburg and the terroristattacks in the USA.The constitutional situation is described concerning laws and formal regulations.A comparison with other states and their solutions to the problem has been madewith Norway, France and Japan.A lot of official reports on this topic have been expounded during the last decade,which are presented and used to show the present political situation in Sweden.Finally, in the discussion part, all of the above mentioned is taken into considerationand a recommendation is put forward stating that it at present is the perfect time tomake the proper constitutional changes in order to allow a broader co-operationbetween the Swedish Armed Forces and the national police. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Försvarsmakten skall kunna bistå det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred. Vilket i förlängningen kan innebära attFörsvarsmaktens resurser skall kunna utnyttjas av en annan myndighet vid en insats, för att stödja det svenska samhället viden påfrestning. Polisen har till uppgift att förbereda, planera och säkerställa en god förmåga att med kort varsel kunna hanteraen svår påfrestning på samhället i fred. Ett effektivt samutnyttjande av resurser med andra myndigheter är viktigt, främst setttill den gemensamma samhällsnyttan som skapas. Men även till de ekonomiska fördelar som kan uppnås vid en samverkanmellan myndigheterna.Båda organisationerna har vid en första anblick ett antal likheter, exempelvis båda får använda det yttersta våldsmedlet för attlösa sina uppgifter, de är hierarkiska organisationer, personalen bär uniform och de är statliga instanser.Min avsikt är att beskriva samverkan mellan Mellersta Militärdistriktet och Polismyndigheten i Stockholms Län på ennationell regional nivå. Studiens huvudfråga är, ”Vilka likheter samt olikheter finns i samverkan mellan MellerstaMilitärdistriktet och Polismyndigheten i Stockholms Län, samt vilka är de eventuella bakomliggande faktorerna till dessalikheter och olikheter”? Inledningsvis genomförs en litteraturstudie där båda organisationerna beskrivs utifrån mål, begreppoch process. Därefter genomförs en jämförande analys av litteraturstudien samt intervjuer med personer ur respektiveorganisation. Slutligen redovisas resultatet som visar på skillnader mellan organisationernas olika begrepp, som i sin turpåvisar behovet av en gemensam nomenklatur. Vidare konstateras att behovet av samövningar är stort, i syfte att lära kännavarandras organisationer samt att skapa viktiga personkontakter för ett framtida väl fungerande samarbete. Studien pekar bl.a.även på likheten mellan organisationerna i sättet att leda, båda har ett klart uttalat befälsförhållande avseende vem som äransvarig för vad vid en insats. Båda organisationerna har också en likartad hierarkisk uppbyggnad med lydnadslinjer ochrapportvägar. / The national defence shall be able to assist the Swedish community inpeacetime. This implies that almost all national defence resources should begiven to other authorities to support the community. An effective utilization ofresources in co-operation with other authorities is important, mostly from aneconomic point of view, but also for the benefit that the community can attainfrom the co-operation.The task for the police is to prepare, plan and quickly have the right ability tohandle a serious accident in the community. Both organisations, the Police andthe Military defence, have at first sight many points of close similarity betweenthem. They could both use force to solve their tasks, they have both ahierarchical organisation, and they both, usually, wear uniform.My aim is to describe co-operations between these two organisations. Thepurpose of my work is to describe the overarching co-operation between theMiddle Military district and Stockholm County Police authorities at the regionallevel. My purpose is also to describe the similarities and the differencesbetween them.Firstly a literature study was accomplished, which described both organisationsfrom goal, concept and process standpoints. A comprehensive analysis wascarried out. The answers from the analysis initiated the need for interviews.Finally a generic valuation was made, resulting from both the literature studyand the interviews.The conclusion is that there are differences between the two organisations’standards, and that demands a joint nomenclature. The need for joint exercisesis clear, in order to learn about each other’s organisations and to createpersonnel contacts. Last, there is a similarity between the organisations in theirexercise of command, the hierarchical structure and their method of reporting. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Det finns en föreställning om att organisationer kan styras av texter. Denna föreställning ligger till grund för hur organisationer i allmänhet styrs, och har fått särskilt stort genomslag i den offentliga sektorn. Polisorganisationen är inget undantag, utan ett bra exempel på en offentlig organisation som är tänkt att styras av texter. Polisers arbete skall styras av särskilt många texter, till exempel lagar, regleringsbrev, verksamhetsplaner och handlingsplaner. En orsak till det är att polisarbete bland annat handlar om att hantera samhällets legitimerade användning av våld. Polisarbetets vardagliga praktik handlar emellertid om att hantera fler krav än de som uttrycks i texter. Förutom i texter ställs krav på polisarbetet också av chefer, poliser och medborgare. Med utgångspunkt i det vardagliga polisarbetet diskuteras i den här avhandlingen hur poliser hanterar många - och ofta motstridiga - krav uttryckta av många kravställare. I avhandlingen argumenteras för att polisarbetet normeras - det vill säga normer som styr den dagliga praktiken formas - i det vardagliga småpratet mellan poliser. I det småpratet undersöks handlingsutrymme och sanktioner kopplade till olika krav och det bestäms hur poliser bör förhålla sig till krav och kravställare. Att polispraktiken normeras i det vardagliga småpratet mellan poliser utmanar den klassiska bilden av hierarkier - där textproducenter med hjälp av texter och chefer antas normera polisarbetet. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.