Operationskonst som begrepp är relativt nytt men fenomenet har funnits under lång tid. Taktikär en annan del av krigskonsten nära knuten till operationskonsten då det är de taktiska avgörandenapå slagfältet som skall leda till att operativa mål uppnås.Tysk operationskonst som den utövades i början av andra världskriget samt amerikansk operationskonstsom den utövades i Irak 2003 får anses som två framgångsrika tillämpningar av operationskonst.Men vad innebar dessa typer av operationskonst och hur påverkade de taktiken iform av markförbandens strid?Syftet med denna uppsats är att undersöka hur operationskonst påverkar taktik och vilka konsekvenserdetta innebär samt om typen av operationskonst har någon betydelse för detta.Denna uppsats är en beskrivande studie. Den bygger på kvalitativ textanalys samt en analys avhur operationskonsten påverkar taktiken följt av en fallstudie.Resultatet visar att operationskonst påverkar taktik genom att begränsa eller främja handlingsfrihetenför förbandschefer. Taktiken påverkas också genom var man väljer att samla resurser:centraliserat eller decentraliserat. Skillnaden beror på typ av operationskonst. Oavsett typ avoperationskonst så innebär påverkan betydande konsekvenser för taktiken. / Operational Art is relatively new as a concept but the phenomenon has existed for a long time.Tactics is another part of Military Art closely connected to Operational Art since decisive tacticalactions leads to the achievement of Operational objectives.Two successful types of Operational Art were German Operational Art as practised in the early1940: s and American Operational Art as practised in Iraq 2003.But what was the content of these types of Operational Art and how did they influence tacticalactions performed by ground units?The overall aim of the thesis is to examine how Operational Art influences tactics and whatconsequences that involves and if the type of Operational Art has any significance.The thesis is a descriptive study. It is based on qualitative text-analysis and an analysis of howOperational Art influences tactics followed by a case study.The main conclusion is that Operational Art influences tactics by limiting or promoting freedomof action for commanders in the field. Tactics is also influenced by the way resources are handled,centralized or decentralized. The differences in influence depend on the type of OperationalArt. No matter the type of Operational Art, the influences will have considerable consequencesfor tactics. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 06-08

Utgående från inriktningen i Försvarsmaktens underlag för regeringens försvarspolitiskaproposition 2009, är vi enligt min mening på väg mot en tyngdpunktsförskjutning när det gällerförmåge- och förbandsutveckling, dels genom prioritet mot insatser med markoperativ tyngdpunktmen också avsevärt ökad förmåga och volym när det gäller s.k. lätt infanteri och strid till fots.Detta förutsätter, med nuvarande läge som grund, en återtagning av kompetens och förmåga närdet gäller infanteristriden och striden till fots. Syftet med uppsatsen är att utifrån försvarsmaktensinriktning mot s.k. lätt infanteri undersöka huruvida dagens utbildning vid förband medkärnförmåga strid till fots kan sägas utgöra lätt infanteri eller om de är något annat.Studien jämför den utbildning i strid till fots som genomförs vid luftburen bataljon,amfibiebataljon samt lätt mekaniserad bataljon med det som enligt undersökningen kan sägas varakaraktäristiskt för s.k. lätt infanteri. Huvudfrågeställningen som besvaras med stöd i jämförelsen ärformulerad enligt följande: Ges svenska markstridsförband en relevant utbildning i strid till fots iförhållande till vad som kan sägas karaktärisera s.k. lätt infanteri idag?Min undersökning visar här att luftburen skvadron definitivt ges en relevant utbildning i strid tillfots i förhållande till det som enligt min analys karaktäriserar lätt infanteri idag. Detta gäller ävenför amfibieskyttekompaniet vars utbildning i strid till fots ligger i linje med utvecklingen mot ettlätt markstridsförband (lätt infanteri), med fokus på anfallsstriden till fots. Lätt mekaniseratkompanis signum är striden till fots i den urbana miljön. De områden, som enligt minundersökning behöver utvecklas inom ramen för dagens stridsutbildning är framförallt strid medbegränsad målsättning samt förmågan att verka till fots i betäckt terräng/skog utan understöd avvagnar. Detta för att fullt ut, och i likhet med luftburen skvadron och amfibie, kunna agera ochverka som ett verkligt ”lätt” infanteri. / Starting with the direction stated in the Swedish Armed Forces’ reply to the Swedish governmentdefence policy 2009, according to my analysis we are heading towards a new main focus inour capability and force development. On the one hand a priority and focus on land operations,and on the other hand a considerable increase in capability and volume regarding so-called lightinfantry and ground combat. This requires, from today’s starting point, a resumption ofcompetence and ability when it comes to infantry and ground combat. The purpose of this essay isto look into whether today’s training in units with the core capability to fight on their feet, can beseen as so-called light infantry or if it is something else.This essay compares the training in ground combat being conducted in the airborne battalion,amphibious battalion and the light mechanized battalion with the characteristics of so-called lightinfantry. The core question being answered is formulated as follows: Are Swedish ground combatforces being given relevant training in proportion to the characteristics of so-called light infantrytoday.The result of this essay shows that the airborne squadron is definitely being given a relevanttraining in ground combat in accordance with my analysis of light infantry characteristics today.This is also true for the amphibious rifle coy, whose training in ground combat is in line with thedevelopment towards a light ground combat unit, with a distinct focus on offensive operations andground combat. The light mechanized infantry company’s distinguishing mark is ground combatin the urban environment. My research shows that the areas that need to be developed in theircombat training today are small unit tactics and the capability to fight on their feet in restrictiveterrain without the support of infantry vehicles. This is in order to fully, and in conformity withairborne and amphibious units, act as a true “light infantry”. / Avdelning: ALB – Slutet Mag. 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 07-09

Försvarsmakten skall kunna bistå det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred. Vilket i förlängningen kan innebära attFörsvarsmaktens resurser skall kunna utnyttjas av en annan myndighet vid en insats, för att stödja det svenska samhället viden påfrestning. Polisen har till uppgift att förbereda, planera och säkerställa en god förmåga att med kort varsel kunna hanteraen svår påfrestning på samhället i fred. Ett effektivt samutnyttjande av resurser med andra myndigheter är viktigt, främst setttill den gemensamma samhällsnyttan som skapas. Men även till de ekonomiska fördelar som kan uppnås vid en samverkanmellan myndigheterna.Båda organisationerna har vid en första anblick ett antal likheter, exempelvis båda får använda det yttersta våldsmedlet för attlösa sina uppgifter, de är hierarkiska organisationer, personalen bär uniform och de är statliga instanser.Min avsikt är att beskriva samverkan mellan Mellersta Militärdistriktet och Polismyndigheten i Stockholms Län på ennationell regional nivå. Studiens huvudfråga är, ”Vilka likheter samt olikheter finns i samverkan mellan MellerstaMilitärdistriktet och Polismyndigheten i Stockholms Län, samt vilka är de eventuella bakomliggande faktorerna till dessalikheter och olikheter”? Inledningsvis genomförs en litteraturstudie där båda organisationerna beskrivs utifrån mål, begreppoch process. Därefter genomförs en jämförande analys av litteraturstudien samt intervjuer med personer ur respektiveorganisation. Slutligen redovisas resultatet som visar på skillnader mellan organisationernas olika begrepp, som i sin turpåvisar behovet av en gemensam nomenklatur. Vidare konstateras att behovet av samövningar är stort, i syfte att lära kännavarandras organisationer samt att skapa viktiga personkontakter för ett framtida väl fungerande samarbete. Studien pekar bl.a.även på likheten mellan organisationerna i sättet att leda, båda har ett klart uttalat befälsförhållande avseende vem som äransvarig för vad vid en insats. Båda organisationerna har också en likartad hierarkisk uppbyggnad med lydnadslinjer ochrapportvägar. / The national defence shall be able to assist the Swedish community inpeacetime. This implies that almost all national defence resources should begiven to other authorities to support the community. An effective utilization ofresources in co-operation with other authorities is important, mostly from aneconomic point of view, but also for the benefit that the community can attainfrom the co-operation.The task for the police is to prepare, plan and quickly have the right ability tohandle a serious accident in the community. Both organisations, the Police andthe Military defence, have at first sight many points of close similarity betweenthem. They could both use force to solve their tasks, they have both ahierarchical organisation, and they both, usually, wear uniform.My aim is to describe co-operations between these two organisations. Thepurpose of my work is to describe the overarching co-operation between theMiddle Military district and Stockholm County Police authorities at the regionallevel. My purpose is also to describe the similarities and the differencesbetween them.Firstly a literature study was accomplished, which described both organisationsfrom goal, concept and process standpoints. A comprehensive analysis wascarried out. The answers from the analysis initiated the need for interviews.Finally a generic valuation was made, resulting from both the literature studyand the interviews.The conclusion is that there are differences between the two organisations’standards, and that demands a joint nomenclature. The need for joint exercisesis clear, in order to learn about each other’s organisations and to createpersonnel contacts. Last, there is a similarity between the organisations in theirexercise of command, the hierarchical structure and their method of reporting. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

C-uppsats som avhandlar de centrala begreppen i Guidelines for Operational Planning(GOP) (Centre of Gravity, Decisive Points, Direct and Indirect Approach, Culmination,Manoeuvre, Temp, Operational pause och Lines of operation) granskat i ett historisktperspektiv.Uppsatsen försöker verifiera hypotesen att Guidelines for operational planning (GOP)centrala begrepp fungerar och är applicerbara på alla operationer. Ett belägg för detta är attman kan identifiera begreppen i en historisk operation.Tyska väpnade styrkor från Wehrmacht, Kriegsmarine och Luftwaffe genomförde ett anfallöver havet och i luften mot Norge den 9 april 1940. Operationen var av tyskarna döpt tilloperation Weserübung-nord och var mycket vågad. I uppsatsen kommer denna operation attvara det historiska perspektivet / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Beskriv befintliga förmågor inom området bekämpning, såväl nationellt som internationellt. Studera utveckling och trender inom området bekämpning, såväl nationellt som internationellt. Föreslå hur metoder och system för bekämpning kan utvecklas mot Målbild 2010. Det valda ämnesområdet indirekt bekämpning är ett sätt att tänka och ingår som en del i bekämpningsbegreppet. Uppsatsen visar att bekämpningsbegreppet (indirekt) behöver en gemensam definition som vilar på en grundlagd operativ doktrin. Då kan metoder utarbetas och system införas som ger de effekter som erfordras, så att framtida hotsituationer inom ramen för ett väpnat angrepp kan mötas.De vapensystem och metoder som införs år 2004-2010, bär inte fullt ut mot målbild 2010 och vision 2020. Om vi skall kunna använda indirekt bekämpning effektivt så krävs det att materielplanen förändras och att till del nya metoder utvecklas. Förslag på metoder och system redovisas i uppsatsen. En framgångsfaktor för att bekämpning skall fungera är det finns ett gemensamt synsätt på det mellan vapenslagen och att indirekta bekämpningssystem skall kunna användas oavsett nivå. En gemensam mållägesbestämningsprocess, och i framtiden gemensamma ledningssystem, kommer att krävas.  I huvudsak har en deskriptiv metod använts. För att insamla fakta har till största del litteraturstudier genomförts, dvs en sekundäranalys. Dock har även intervjuer och samtal genomförts. Inledningsvis har ämnet beskrivits ur ett historiskt perspektiv, och vissa centrala begrepp har belysts. I syfte att se hur indirekt bekämpning har använts men även för att se vilken betydelse doktriner har för bekämpningsbegreppet totalt sett. Därefter har en jämförelse genomförts för att se hur vårt koncept för indirekt bekämpning står sig internationellt under tidsperioden från nu till 2010. Jämförelsen har givit vissa svar på var våra luckor finns och kommer att finnas. I nästa steg har en analys genomförts för att beskriva konsekvenserna för indirekt bekämpning inom markstridsfunktionen. Slutligen diskuteras ämnet totalt sett och slutsatser redovisas. I den här delen värderas resultatet  av uppsatsen och förslag på ämnen för fortsatta undersökningar ges. / Describe existing capabilities within the area of fire power, nationally and internationally.Study development and trends within the same areas. Propose how methods and systems can be implemented in our defence force in order to match our goals for 2010. Indirect fire power is a way of thinking and is a part of the total conception, fire support. The essay shows that this conception needs a joint definition based on a fundamental doctrine. Only then can methods be made up and systems be implemented in order to achieve the effort needed, and be able to meet future threats.Systems and methods which is implemented  2004-2010, will not fulfill the demands and goals for 2010 and the visions for 2020. To be able to use indirect fire power efficient there is a demand to change our plan to implement this systems. New methods must be developed.Proposals of systems and methods are made in this essay. A succescriteria if fire support shall be functional is a joint way to contemplate upon it. Indirect fire support means must be used without considering, if it is used on a tactical or operational level. A joint targeting process, and in the future a joint command and control system will be needed. In substance, the descriptive method has been used. The collection of facts has been from available litterature, i.e a secondary analysis.In addition, some interwiews and dialogs has been made. Initially there is a description of military theory and of some central conceptions. In order to see how indirect fire power has been used but also to show the importance and implications of/from doctrine. Subsequently a comparison was made in order to show how our concepts will match internationally until 2010. Some gaps were revealed now and in the future.Then an analysis were made to describe the consequenses for indirect fire power, within a ground combat situation.Finally a discussion is made on the total subject and conclusions are drawn. In this part a critical evaluation of the essay is done, and new subjects for future studys are proposed. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Marinen måste i framtiden kunna hantera uppdragstaktik och kommandostyrning, i hela konfliktskalan såväl nationellt som internationellt.Detta ställer höga krav på nyanserad användning av marina stridskrafter. Uppsatsens syfte har varit att klarlägga om det föreligger skillnader i val av ledningsmetoder vid ledning av marina förband.I denna studie har jag funnit att det finns ingen klar gräns mellan kommandostyrning och uppdragstaktik. Begreppen är svårdefinierade och tolkas på olika sätt av olika individer. Utbildning, erfarenhet, förbandstraditioner samt motivation och vilja kan vara exempel på faktorer som påverkar den enskildes uppfattning om huruvida det är ledning genom uppdragstaktik eller kommandostyrning.Det förefaller också vara så att kommandostyrning kommer bäst till sin nytta vid lägre konfliktnivåer samt vid funktionsledning. För att säkerställa ledningskvalitet, kommer chefer i mer komplexa och svår överskådliga situationer tvingas till delegering av beslutsrätten, om hur uppgifter skall lösas till underställda chefer. Det vill säga uppdragstaktik är den ledningsmetod som skall eftersträvas i situationer då snabbhet eftersträvas i ledningsprocessen för att kunna hantera friktioner, oväntade händelseutvecklingar och osäkerhet i beslutsunderlaget.   Uppdragstaktik kräver mer förtroende mellan chef och underställd än kommandostyrning. Förtroende uppnås genom personkännedom, låg personalomsättning, yrkesskicklighet samt erfarenhet uppbyggd på mångårig befattningstjänst. Detta innebär svårigheter för svenska Försvarsmakten att idag kunna tillämpa uppdragstaktik i önskvärd utsträckning. Kommandoledning bygger på kontinuerlig kommunikation mellan chef och underställd, detta innebär ett högre krav på robusta ledningssystem vid användning av kommandostyrning än vid uppdragstaktikAnalys av intervjumaterial med marinofficerare ger vid handen att det inte går att fastställa ett lagbundet samband mellan en viss ledningsmetod och ett visst förband. Valet av metod styrs i samband med ledningstillfället av faktorer som uppgiften, insatsmiljön, förbandets egenskaper samt till viss del av tidsfaktorn.Generellt sätt kan man dock fastställa att sammansatta förband som exempelvis amfibiebrigaden och ubåtsjaktstyrkan leds effektivare genom uppdragstaktik medan funktioner som exempelvis understödseld leds effektivare genom kommandostyrning. Oavsett vald ledningsmetod eller vad metoden benämns är det viktigt att ledningen kontinuerligt utvärderas för att möjliggöra konfiguration av ledningen.Kommandostyrning ställer högre krav på staber vad avser kompetens, ledningskapacitet och beredskap. Ledningsmetoder kan skifta under hela ledningsprocessen. Från uppdragstaktik i planeringsfasen till en mer kommandostyrd ledning under genomförandefasen, med andra ord är det viktigt att betrakta ledningsmetoder i ett vidare perspektiv och inte bara till genomförandefasen.Både det ökade svenska internationella engagemanget och informations- och kommunikationsutvecklingen har aktualiserat frågan om kommandostyrning.I internationella operationer finns det ett uttalat politiskt behov, att på alla nivåer kunna styra utnyttjandet av militärt våld. Detta är en förklaring till varför kommandostyrd ledning är mer vanlig än uppdragstaktik, en annan är att ledande aktörer som USA och NATO leder sina förband med en metod som vi betecknar som mer kommandostyrning än uppdragstaktik. Skall Sverige i framtiden delta aktivt i internationella operationer finns det således ett operabilitetskrav som måste uppnås. Detta bör genomföras genom kunskapsuppbyggnad om både uppdragstaktik och kommandostyrning samt ökad färdighet genom deltagande i internationella övningar. Som en följd av detta finns det ett behov av både en grundläggande förändringar av utbildnings- och övningsverksamheten i marinen, men också en attityd förändringar så att den negativa uppfattningen om kommandostyrning förändras. För att möta framtida ledningsbehov bör en naturlig utgångspunkt för alla organisatoriska diskussioner i marinen vara att alla organisationer är mer eller mindre hierarkiska. Vilket ställer krav på tydliga ansvars, lydnads- och ledningsförhållanden, speciellt i behovssammansatta förband som en marin insatsstyrka. Nätverksorganisationer är en struktur för informations- och kommunikationsöverföring och skall ej sammanblandas med exempelvis en förbandsorganisation.För att hantera snabba organisatoriska och ledningsmässiga förändringar bör ett mer situationsanpassat organisatoriskt- och ledningsanalytiskt synsätt utvecklas och tillämpas i ledningsprocessen. Detta för att optimera utnyttjandet av marina förband genom konfigurering av ledningen. Analys och ledningsbeslut får inte påverkas av prestigefrågor, revirtänkande eller traditionella metoder utan en fokusering måste ske mot vad som är bäst för den sjöoperativa verksamheten som en helhet. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Operation, operationskonst, operativ ledning är några av huvudorden när man inom militärhistorien beskriver den militära ledningsorganisationen. Här anförs mycket ofta exempel ur den tyska militärhistorien. Vad är det då som särskilt utmärker den operativa ledningen i Tyskland? När, hur och varför har den uppstått, införts och genomförts?Arbetet redovisar den operativa ledningens utveckling i Tyskland ur militärhistoriskt perspektiv och utifrån tyska synpunkter. Det innehåller sålunda inga jämförelser med utvecklingen i andra länder. Jag söker däremot finna en ”röd tråd” genom den tyska militärhistorien, som utvisar hur den operativa ledningen uppfattats och tillämpats genom tiden. Jag vill vidare söka påvisa vilka yttre förhållanden det varit eller är, som i så hög grad påverkar den militära ledningsorganisationen att en operativ ledning uppstår eller t o m blir nödvändig. Undersökningens teorianknytning är en tolkning av Clausewitz krigsteorier vad avser operativ ledning. Arbetet är i huvudsak utformat som en jämförande granskning av den operativa ledningens utveckling i Tyskland sedan 1800-talet. Nyckelord och huvudpersoner är: Operativ ledning, Militärstrategi, Geostrategi, Operativa faktorer, Operativa element och kännetecken, Grunder för operativt handlande; Clausewitz, Moltke d ä, Schlieffen, Seeckt, Beck, Guderian, Manstein, Heusinger, Nya operativa riktlinjer för de tyska stridskrafterna / Operation, Operationskunst, operative Führung sind einige der Schlagworte, wenn es darum geht das Führungswesen innerhalb der Militärgeschichte zu beschreiben. Hierbei werden besonders häufig Beispiele aus der deutschen Militärgeschichte herangezogen. Was aber ist das besondere an operativer Führung in Deutschland? Wann, wie und warum ist diese entstanden, beziehungsweise eingeführt und ausgeführt worden? Die Arbeit beschreibt die militärgeschichtliche Entwicklung der operativen Führung in Deutschland aus deutscher Sicht. Sie stellt somit keinen Vergleich mit der Entwicklung in anderen Ländern an. Vielmehr geht es darum einen roten Faden zu finden, der sich durch die deutsche Militärgeschichte zieht und wie operative Führung jeweils aufgefasst und angewandt wurde. Des weiteren soll aufgezeigt werden welche äußeren Parameter es waren, oder sind, die militärische Führungsstrukturen so beeinflussen, dass operative Führung entsteht oder sogar  notwendig wird. Die Theorieverbindung für die Untersuchung ist eine Deutung der Clausewitz´schen Kriegstheorielehre hinsichtlich operativer Führung. Die Arbeit stellt im wesentlichen eine komparative Betrachtung der Entwicklung der operativen Führung in Deutschland seit dem 19. Jahrhundert dar. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Operationer, operativ ledning, nätverksbaserat försvar och manöverkrigföring ärnågra av ledorden i dagens alltmer kvalitativa försvar. Dessa uttryck är även viktigadå nya förmågor som robotsystem med markmålskapacitet diskuteras. Dessutommåste politisk vilja och militär förutsättning finnas för att dessa system skall bli förverkligade.Arbetet undersöker om det finns politisk vilja och militära förutsättningarför markmålsrobotar placerade ombord på morgondagens svenska örlogsfartyg. Föratt det skall bli förståeligt innehåller arbetet dessutom en kortfattad beskrivning avdylika befintliga, och tänkta framtida, robotsystem. Vidare belyser arbetet hur systemenkan kopplas ihop med de svenska operativa ledningsfilosofierna och kopplasslutligen mot de militära operativa imperativen. Uppsatsen teorianknytning är teoriernakring manöverkrigstänkandet och det nätverksbaserade försvaret. / Historical Sweden has had the ability to conduct Naval Gun Support (NGS).Particularly with armoured vessels ore ironclads as they were called. Later oncruisers and destroyers solved the task. From the middle of the eighties up topresent time Sweden’s naval register of shipping have consisted of smallerunits without the capability of Naval Surface Fire Support (NSFS) that is thecurrent used term.Technological evolution up until today enables smaller vessels (surface-shipsand conventional submarines) to carry arms such as Standoff Land AttackMissiles (SLAM). This fact together with the theories about network centricwarfare and manoeuvre warfare facilitates the base of this work.Operations, operational command, network centric warfare and manoeuvrewarfare are some keywords in today’s quality based defence forces. Theseexpressions are also important when new capacities such as ground-to-groundmissile systems are discussed. Furthermore there have to exist political willand military conditions before such systems can be realized. This work examinesif there are political willingness and military circumstances to realizeSLAM-systems aboard tomorrow’s Swedish man-of-war. To get it comprehensiblethe work also includes a brief description of similar, existing, andimagined future missile systems. Further on the work sheds light on how thesystems could be attached to the Swedish operational philosophy of militarycommand and finally how they connect to the Swedish military operationalimperatives. The underlying theories of the composition are the theories aboutmanoeuvre warfare and network centric warfare. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Finns det idag en sam- och helhetssyn avseende operativ förmåga mellan den politiska nivån ochFörsvarsmakten i Sverige? En syn där de operativa förmågorna fokuserar på att nå en gemensamönskad effekt istället för enskilda försvarsgrenar, förmågor eller i värsta fall förbands enskildautveckling? Uppsatsens syfte är att undersöka, med stöd av implementeringsteorin, spårbarhetenav Regeringens direktiv avseende operativ förmåga i Försvarsmakten. Utgångspunkten tas i Försvarsmaktensvision och de doktriner som försvarsmaktsledningen utgivit för att styra organisationenunder perioden 2001–2004, samt i intervjuer med militära representanter.Några delar som framkommer i uppsatsen är att direktiven från Regeringen återfinns i samtligatexter hos Försvarsmakten. Dock talas det inte så mycket om huvuduppgifterna under intervjuernautan mer om framtiden och hur fel det är att numera ha väpnad strid, som enda uppgift. En uppgiftsom ännu inte gett avtryck i de av Försvarsmakten skrivna texterna. Punkter som framkom att beaktavid skapande av operativ förmåga var samverkan, samövning, planering utefter basfunktionerna,ett tydligare fokus och styrning i politiska direktiv. Vid intervjuerna och i den av försvarsberedningengivna rapporten, menar man att Sveriges försvar av territoriet och sin integritet, iframtiden kommer att ske med samma styrkor man avser att engagera sig i internationella åtaganden.Men det arv som idag finns i förband och dess utbildningsnivå, stödjer inte riktigt den tanken.Några av slutsatserna är att samövning är av största vikt för att få operativ förmåga, samt att detfinns en för stor kraftsplittring i utbildning, övningsverksamheten och vid framtagande av ny materiel.Slutligen konstaterades att den operativa förmågan i Försvarsmakten är en önskan, och inteen realitet. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Strategisk rörlighet är ett begrepp som används frekvent i dagens moderna insatsförsvar.Men vad är strategisk rörlighet egentligen? Räcker det att införskaffa modernatransportflyg för att insatsförband ska ha strategisk rörlighet? Denna uppsats har till syfteatt visa på att strategisk rörlighet är ett komplext begrepp. Ämnet är angripet med ensystemvetenskaplig teorianknytning och genomförs som en kvalitativ deskriptiv metod.Den teknik som används för insamling av data är litteratursökning. Det är trefrågeställningar som behandlas: Är Sverige som nation i behov av förmågan och/ellerfunktionen strategisk rörlighet, Vad är strategisk rörlighet samt Finns det någon skillnadmellan funktionen och förmågan strategisk rörlighet och i så fall vad består den i?Strategisk rörlighet visar sig vara ett komplext begrepp som täcker ett stort område alltifrånvilka transportresurser som behövs, till att enheter behöver vara interoperabla för att intebara kunna transporteras utan för att kunna verka tillsammans med andra länders enheter.Resultatet är att Sverige är i behov av förmågan strategisk rörlighet, att strategisk rörlighetär ett system av transportkapaciteter, materiel och utrustning samt personal och kompetens,att strategisk rörlighet är en förmåga och inte en funktion. / Strategic mobility is a conception that is frequently used in today’s modernwarfare. But what is strategic mobility really? Is it enough to buy moderntransport aircraft to have strategic mobility? This essay has the purpose ofshowing that strategic mobility is a complex conception. The subject has beendealt with using a systems scientific theory and a qualitative descriptivemethod has been employed. The technique for collecting information wasstudying literature. These are the questions that have been considered: IsSweden, as a nation, in need of the capability or the function known asstrategic mobility? What is strategic mobility and is there a difference betweenthe capability and the function of strategic mobility and in that case, what isthis difference?Strategic mobility appears to be a complex conception that covers a big area;everything from what transport capacities are required to what units need to beinteroperable, not only for transportation but also for the cooperation with othercountries’ units.The conclusion is, that Sweden is in need of strategic mobility capability, thatstrategic mobility is a system of transport abilities, materiel and equipment,personnel and know-how and finally, that strategic mobility is a capability andnot a function.. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04