Efter det Första Världskriget ville tyskarna undvika ett nytt ”skyttegravskrig”. En ledningsfilosofi infördes som tillät, och uppmanade, underställda till eget ansvarstagande och självständighet. Behovet av större taktisk rörlighet påskyndade motoriseringen och mekaniseringen av Reichswehr. Var det den vunna flexibiliteten och ökningen av tempot som var de viktigaste framgångsfaktorerna bakom de inledande operativa och taktiska framgångarna i kriget? Utnyttjades flexibiliteten och tempot på taktisk nivå på samma sätt under offensiv och defensiv strid? Syftet med denna uppsats är att försöka hitta och definiera de viktigaste framgångsfaktorerna, för att se hur dessa påverkade den taktiska nivån i krigföringen. Utgångspunkten är att flexibiliteten i ledningsfilosofin, och möjligheten att hålla ett högt tempo i striden var avgörande för de inledande tyska framgångarna. I analysen visar uppsatsen betydelsen av flexibilitet och tempo, och vad det innebär för både överordnade och underställda chefer. Uppsatsen innehåller en avslutningsvis en diskussionsdel där slutsatserna från fallstudien bl. a. belyses i förhållande till den svenska försvarsmakten 2002. Här diskuteras erfarenheterna och de ytterligare frågor som uppstår med anledning av studiens resultat, och förslag på ytterligare forskning i ämnet ges. / This essay is a case study of the German 4.Panzerdivision in the initial period of the 1941 Soviet Union campaign during the two weeks from July 10 to July 23.The purpose of the essay is to define the most important criteria which led to the initial German successes.I have tried to illustrate in what way the flexibility in the German command phi-losophy and the German ability to uphold a higher tempo than their opponent were decisive factors. I have also tried to point out any noticeable differences in these principles during offensive and defensive combat.In the conclusion there is discussion regarding what effects experiences from the study can have on the Swedish Armed Forces of today. Finally, some sugges-tions for further research on this subject are suggested. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

”The European Union recognises that to be more effective in the fight against terrorism andon the world stage generally it must make it´s European Security and Defence Policy (ESDP)fully operational”. Detta uttalande från det Europeiska rådet i september 2001 skapade hosförfattaren ett intresse för att undersöka vilken roll den Europeiska unionen egentligen har ikampen mot terrorismen.Föreliggande uppsats strävar efter att analysera EU: s nuvarande samt framtida potentiellaförmåga att bekämpa internationell terrorism. Inriktningen på uppsatsen är att analysera EU:sstrukturella förutsättningar. Undersökningen är fokuserad på vidtagna åtgärder efter den 11september 2001 och som stöd för analysen utnyttjas tre frågeställningar:1. Vilka strukturella förutsättningar har EU inom ramen för FEU (Fördraget omEuropeiska unionen) att fatta och implementera beslut rörande terroristbekämpning?2. Är EU: s krishanteringsförmåga av idag, inom ramen för GUSP, möjlig att utnyttja ikampen mot terrorismen i enlighet med EU: s politiska målsättningar?3. Avser EU, och i så fall hur, utveckla sin krishanteringsförmåga för att i en näraframtid anpassa den mot terroristhoten?Metoden som begagnas i uppsatsen utgår från en modell framtagen av Gunnar Sjöstedt(publicerad 1977). Modellen utgår från ett antal strukturella förutsättningar som efter ensamlad bedömning utgör aktörens potentiella aktörskapacitet. Aktörens uppvisadebeteende, i modellen benämnt kompletterande indikatorer, är det kriteriet som angesför att värdera aktören utifrån hans strukturella förutsättningar och är den slutligafaktorn som avgör i vilken grad EU uppträder som en internationell aktör. Teorin somanvänds är den breddade säkerhetsagendan så som den beskrivs i ”Security, a NewFramework for Analysis” (Barry Buzan et. al, 1998).Det empiriska underlaget utgörs, förutom en analys av EU som aktör, av enbeskrivning av internationell terrorism som en dynamisk företeelse. Internationellterrorism och generella framgångsfaktorer inom terroristbekämpning värderasdärefter i förhållande till de åtgärder EU vidtagit efter den 11 september. Genomdenna uppbyggnad av empirin strävar analysen efter att både generellt belysa EU:sförmåga som internationell aktör men även explicit beskriva organisations potentiellaförmåga inom terroristbekämpning.Slutsatser av EU:s uppvisade aktörsbeteende kan sammanfattas enligt nedan.EU:s aktörsbeteende har efter den 11 september kännetecknats av ett aktivtutnyttjande av sin aktörskapacitet. Aktörsbeteendet kan kännetecknas som kvalitativgott och i enlighet med angivna politiska målsättningar avseende kärnfrågor.Aktörsbeteendet kan också beskrivas som kvantitativt mycket omfattande med en vissreservation för en överdriven beskrivning av vidtagna åtgärder. Analysen ger vidhanden att EU har en god förmåga som aktör i kampen mot terrorismen samtidigt somett antal strukturella brister kan konstateras. Bristerna utgörs främst av attpolitikområden är indelade i olika pelare, att resurser för repressiva åtgärder ärbristfälliga samt att åtgärder är starkt beroende av medlemsstaternas politiska vilja.Det sammanfattande omdömet avseende EU:s roll som aktör i kampen motterrorismen, trots de uppenbara strukturella bristerna, är att EU måste betraktas somen betydande internationell aktör. / ”The European Union recognises that to be more effective in the fight againstterrorism and on the world stage generally it must make its European Security andDefence Policy (ESDP) fully operational”. This statement made by the EuropeanCouncil in September 2001 aroused my interest to investigate what role the EuropeanUnion really possesses in the fight against terrorism.This essay strives to analyse the EU´s present and future potential capability to fightinternational terrorism. The essay is directed towards analysing the European Union’sstructural prerequisites. The investigation is focused on actions taken after September11, 2001. To support the analysis I will pose the following three questions:1. What structural prerequisites does the EU posses within the TEU (Treaty ofthe European Union) to take and implement decisions concerning the fightagainst terrorism?2. Is it possible to utilise the EU´s crisis management, within the framework ofCFSP, in the fight against terrorism in accordance with the organisation’spolitical goals?3. Will the EU develop its crisis management capabilities so that in a near futureit will be better adapted to the terrorist-threats and if so, how?The method I use in the essay proceeds from a model constructed by Gunnar Sjöstedt(published in 1977). The model has its starting point in a number of structuralprerequisites, which after an assessment constitute the actor’s potential capacity. Theactor behaviour, in the model defined as complementing indicators, is the criteria usedto estimate the actor in relation to its structural prerequisites and to finally evaluatethe extent to which the EU contributes as an international actor. The Theory used inthis essay is the widened security agenda as it is described in “Security, a NewFramework for Analysis” (Barry Buzan et. al, 1998).The empirical foundation consists of a description of the dynamics of internationalterrorism besides an analysis of the EU as an international actor. Internationalterrorism and elements for success in general, in counter terrorism are then assessed inrelation to actions taken by the EU post September 11. Using this empiricalconstruction, the analysis is designed to illustrate the EU´s capacity as an internationalactor in general but also explicitly depict the organisation’s potential capability in thefight against terrorism.The conclusions of the actor behaviour related to the EU can be summarised asfollows: The actor behaviour of the EU after September 11 is characterised by anactive utilising of its actor capacity. The actor behaviour can also be characterised asqualitatively good and in accordance with the core- issues of EU-politics.The analysis deducts that the EU has a significant capacity in the fight againstterrorism. At the same time, it’s possible to identify defectiveness in the structures ofthe EU. These defects lie in the fact that political sectors are divided into threedifferent pillars, the lack of resources for repressive actions and that actions taken aredependent on the political will of the member states.The concluding discernment regarding the role of the EU in the fight againstterrorism, despite obvious structural defects, is that the EU must be regarded as asignificant international actor. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Uppsatsen behandlar explorativt en svensk modell för informationsoperationer, avseende ledning ochplanering, vilken skall kunna verka från nationellt försvar till deltagande i multinationell krishantering.Syftet med uppsatsen är att bringa kunskap om var Sverige står i dagsläget avseende synen påinformationsoperationer som metod, samt ta fram en modell för ledning och planering som passar vårtsätt att leda och planera.I uppsatsen har en utvecklad kvalitativ metod använts. Metoden har inneburit kvalitativ analys av texteroch intervjumaterial. Det vetenskapliga tillvägagångssättet har bestått av analys, framtagande avhypotes, faktainsamling, bearbetning med kvalitativ analys och komparation samt syntes.Uppsatsen redogör för nuvarande amerikansk och svensk syn på informationsoperationer. Jämför om detfinns några avgörande skillnader mellan dessa båda synsätt. Därefter sker en prövning av hypotes somresulterar i en modell, vilken avslutningsvis exemplifieras. / This essay explores and develops a Swedish model for information operations,concerning C2 and planning, which will work both in national defence as wellas when participating in multinational crisis response operations.The purpose of the essay is to bring knowledge about where Sweden standstoday concerning its view on information operations, and develop a model forC2 and planning that suits the Swedish Defence Forces.The essay uses a developed qualitative method with a qualitative analysis ofdocuments and interviews. The scientific procedure used includes analyse, factcollection, a process of qualitative comparison and finally a synthesis.The essay describes the current American and Swedish view on informationoperations. Compares if there are any deciding differences between the viewsand after this a hypothesis is tested. This testing results in a model for SwedishC2 and planning of information operations. This model is finally exemplifiedby using a scenario of a military operation for national defence. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Efterkrigstidens utveckling av ytstridsfartyg och dess utrustning kan tyckas ha varit dramatisk. Artilleribestyckadeslagskepp från det andra världskriget uppträdde sida vid sida med moderna robotfregatter under 60-talet. Världensörlogsflottor fick under 60-talet inslag av fartyg som var små men med en vapenräckvidd som kunde mäta sig medslagskeppens svåra artilleri. Detta är några exempel på fenomen som ligger till grund för uppsatsen. Uppsatsens syfte är attutröna om begreppet teknologisk utveckling är en faktor som påverkar utformningen av ytstridskrafterna. Frågan ärberättigad då mycket av vad som framkommer ur teoribildningar och i sjökrigshistorien indikerar att så skulle vara falletsamt att denna forskningsaspekt inte tidigare är prövad. Forskningsproblemet angrips via en kvantitativ metod vilket harmedfört ett omfattande datainsamlings- och faktasammanställningarbete. Som en del av teoribildningen används tidigareforskning kring rustningsteorier och den tekniska utvecklingens påverkan sjökrigföringen. Ur teoribildningen formas sedanhypoteser som prövas via regressionsanalys.Resultatet visar att den teknologiska utvecklingen, i form av prestandaökning av egna vapensystem, i sig inte är enpåverkansfaktor. Som främsta påverkansfaktor på en stats utformning av ytstridskrafter fungerar i stället den tänktamotståndarens teknologiska utveckling i form av hans maximala vapenräckvidd. / Naval history is full of examples of how naval ships and their equipmentchanged dramatically after World War 2. Battleships with heavy artilleryhave sailed side by side with modern missile-guided frigates during the 60´s.At the same time the world naval fleets got a new type of small ships armedwith missiles. These ships could in terms of weapon range challenge the bigbattleships. This is one of example of a phenomenon that is the starting pointfor this study. This studies aim is to ascertain if technological development isa factor that influences the design of naval forces. The question is entitled dueto two circumstances; much of what have been written in many theories andmodels about armament has indicated that this is the case but the specificquestion has never been studied.A quantitative method have been used in the study and as aresult of that an extensive collection of data preceded the actual study. As apart of the underlying theories have the research about arms races theoriesconcerning naval warfare been used. From these theories have then thehypothesis been designed and later on tested with regression analysis.The result shows that national technological development, inform of increased weapon range is not a factor that influences the design ofthe naval forces. Instead is it the enemy and his technological development, inform of increased weapons range, which has the dominant influence over thedesign of a states naval force. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

I YS-NY studien (YTstridsfartyg NYtt) ingår långräckviddig precisionsbekämpning av markmål som en ny förmåga.Uppsatsens syfte är att belysa utvecklingen inom stridsdelsteknologin, och föreslå möjliga stridsdelsuppbyggnader förmarkmålsfunktionen. Arbetet börjar med att undersöka de politiska och militära förutsättningarna för att anskaffa ettmarkmålskoncept. Därefter belyses den framtida insats- och verkansmiljön, tillsammans med de idébilder som liggertill grund för Försvarsmaktens utformning, i avsikt att identifiera möjliga mål för konceptet. De tekniskautvecklingstrenderna för stridsdelar och en kort analys av olika framtida markmålsrobotsystem ger tillsammans medmålkatalogen uppslag till olika tänkbara stridsdelskonstruktioner. Dessa är baserade på kombinationsstridsdelar ochmodulära stridsdelar som är den troliga utvecklingen. Diskussionen leder fram till att framtida ytstridsfartyg kommeratt ha den sjöoperativa striden som huvuduppgift med tilläggsuppgifter som långräckviddig bekämpning av markmåloch understöd av markförband. Den bestyckning fartyget kommer att föra speglas i det enskilda uppdraget men det ärrimligt att anta att en del av robotlasten kommer att ha kapacitet mot sjömål även i framtiden. / In the studies of future surface attack ships, long range precision engagement of land or ground targets becomes anew task for Sweden. The purpose of this thesis is to illustrate the development of warhead technology until 2015, andpropose different constructions of warheads for cruise or land attack missiles. The thesis starts with an inventory ofthe political and military ambitions to procure a concept for land attack missiles from ships. In order to identifyfeasible targets, the author illustrates the future combat environment and the future visions for the armed forces inSweden. The trends of technical development and a short analysis of future land attack missiles, gives together withthe list of targets, different ideas of the construction of warheads. Those are based on modular or combinationalconstructions, which is the most feasible development. The discussion in the thesis leads to the fact that future surfaceattack ships still will have the traditional naval duties as their main task, but long range precision engagement andsupport of ground units will be additional tasks. The armament of the ships will be determined especially for everydifferent mission, but it is the authors opinion, that there always will be a considerable number of missiles with antisurfacecapacity onboard each ship. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 00-02

C-uppsats som behandlar vilken framtida förmåga till broarbeten som FM har behov av och vilka alternativa metoderför hur broarbeten kan skyddas i en framtida insatsmiljö.Syftet med uppsatsen är att studera vilka behov av flytbroförmåga som kommer att finnas inom insatsförsvaret ochvilka krav den framtida insatsmiljön ställer. Vidare föreslås en lösning för skydd av flytbroarbeten.Den av FM beskrivna studiemetodiken används i tillämpad form. Först inhämtas bakgrundsinformation. Där beskrivsvilket behov av broarbeten som kan identifieras. Vidare beskrivs vilka krav som en framtida insatsmiljö kan ställa ochvilken teknikutveckling som kan förutspås. Därefter utformas ett antal alternativ för att skydda broarbeten.Alternativen jämförs och slutsatser av detta dras. Slutligen föreslås en lösning för skydd av broarbeten och fortsattarbete.Skyddet föreslås bestå av en kombination av de olika alternativen. De inom FM befintliga förmågorna brukas inomramen för det nätverksbaserade försvaret. Genom att tillämpa signaturanpassningsteknik och multispektralvattendimma samt använda skenmål kan broarbeten komma till verkan i framtiden. Som flytbrosystem föreslås DB200 fortsatt kunna lösa de operativa behoven, men flytbrosystemet M 3 ökar ytterligare sannolikheten för överlevnadoch därmed verkan. Förmågan att ha kännedom främst om egen elektromagnetisk signatur krävs, men ävenmöjligheten att snabbt och överraskande bygga nya tillfarter förbättrar skyddet. / This thesis investigates what bridging capabilities the Swedish Armed Forces (SwAF) will be requiring in the future andhow to protect bridging from enemy detection and fire in a future combat situation.The purpose of the thesis is to find out what needs of bridging abilities that will be required in the future and whatrequirements this will lead to in a future combat environment. A suggestion of how to protect bridging from enemydetection and fire will be presented.The method of conducting studies presented by the SwAF will be applied. First, background information will becollected. The need for bridging abilities will be identified and the requirements from future combat environments willbe presented, as well as a possible technical development. Subsequently, a number of alternatives for protectingbridging will be presented. The different alternatives will be compared to each other and conclusions from thecomparisons will be drawn. Finally, a suggestion for a solution of how to protect bridging from destruction andproposals for work to be done will be presented.The suggestion for how to protect bridging will be a combination of the different alternatives. The occurring abilities ofSwAF units will be used within the context of Network-centric Warfare. Using signature management technology,multispectral water fog and decoys will enable bridging in the future. The Ribbon Bridge system will meet futurerequirements, but M 3 bridging equipment will enhance the probability of surviving and being successful. The ability toknow one’s own emission, primarily in the electromagnetic spectrum, as well as the capability of building new accessroads will enhance the protection of bridging. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 00-02

Ett syfte med nätverksbaserat försvar är att erhålla snabbare reaktionstider i ledningssystem.Ad hoc-näten utgör en framtida möjlighet att erbjuda taktiskt rörliga enheteruppkoppling i nätverk även under förflyttning. Det kan på sikt inkludera de funktionersom har krav på liten fördröjning i uppkopplingarna. Exempel på en sådan funktion ärsensorintegration genom sensornät. Ett av problemen i ad hoc-nätverksutvecklingenligger i att de dataprotokoll som ska utnyttjas för att erbjuda en kompabilitet mot denfasta nätstrukturen, inte har den funktionsduglighet som krävs i ett ad hoc-nät. För att gesnabb överföring krävs en utvecklad variant av de nätverksprotokoll (TCP/IP) somhanterar uppkomna fel på förbindelsen. Detta är avgörande för ad hoc-nätverkensfunktionsduglighet. Det skulle resultera i minskade fördröjningar och därmed ökadkapacitet. Mycket talar för att snabbheten kommer att bli så stor att multisensordatafusionkan realiseras i ad hoc-nät. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 00-02

Krigshistorien har visat otaliga exempel på kampen mellan medel och motmedel och detta arbete beskriver ett av desenaste inslagen i denna envig. Motmedlet kallas Shortstop Electronic Protection System (SEPS) och är framtaget föratt möta radarbaserade elektroniska zonrör. Syftet med uppsatsen har varit att få en ökad förståelse för systemet och attutröna om det klarar kraven som ställs av en svensk amfibisk insatsstyrka (ATU) i en framtida internationellfredsoperation. Inledningsvis konstateras att behovet av ett skydd mot radarzonrör existerar i vald hot-, ochförbandsmiljö samt att kraven på motmedlet innefattar mycket hög prestanda på bl.a. reaktionstider och autonomitet.Radarzonrören har en mängd olika förmågor där de modernare mer avancerade zonrören innefattar olika typer avstörskydd. Dessa skydd består i huvudsak av olika typer av tröskelskydd kombinerat med en sen öppningstid i granatensbana. Under framtagning är också radarzonrör med icke-repetitiva signaltyper och mer avancerade störskydd.SEPS teknik för att möta radarzonrör är att med snabb responstid och vilseledande, koherent, repeterstörningsteknikproducera tillräcklig effekt inom radarzonrörets mottagarbandbredd och därmed få granaten att brisera i förtid.Systemet är passivt och endast aktivt vid konstaterat hot, vilket realiseras med ett så kallat hotbibliotek där upptäcktsignal korreleras och identifieras. Utrustningen finns i såväl rörliga som stationära konfigurationer, vilka möterförbandets krav på varierande uppgifter och uppträdande. Det konstateras att SEPS har kapacitet attsignalbehandlingsmässigt möta alla typer av repetitiva signaler från ett radarzonrör med CW-, FMCW- ochpulsdopplerteknik, men att utrustningen inte bedöms klara framtida radarzonrör med icke-repetitiva signalformer.Avslutningsvis konstateras att SEPS till övervägande del uppfyller valt typförbands krav på ett komplementskydd motradarzonrör inom ramen för vald hotmiljö och tidsram och att det nedbringar effekten av fientlig eld med minst 50 %. / During the history of war there has been numerous examples of the battle between measures and countermeasures. Thisthesis investigates one of the latest contributions to this age-old streif. It is called Shortstop Electronic ProtectionSystem (SEPS) and its main purpose is to counter proximity fuses based on radar technology. The overall aim of thethesis has been to obtain further understanding about its capabilities and to conclude if it has enough positive features tomeet the standards needed for an amphibious task unit in a future international peace operation. By way of introductionit is concluded that there is a need of a protection system against proximity fuses in the scenario and unit-environmentstudied. Requirements include a highly autonomous and quick configuration. Radar-based proximity fuses have a widerange of capabilities, though they vary considerable according to their construction date, where modern fuses usuallycontain different means of countermeasures. These countermeasures mainly consist of different threshold techniquesand late radar transmissions. Future technology will forward possibilities to use non-repetitive signals and mmwavelengths.SEPS ways of handling these fuses consists of a quick response time with deceptive repetitive jammingwithin the appropriate power spectrum of the fuse signal thus initiating the grenade ahead of time. Furthermore it is apassive system and is only activated upon identified threat signals, which is being realised with a signalcorrelation. Thesystem is available both as stationary as well as mobile units. It is concluded that SEPS has the capability to counter allkind of repetitive signals from proximity fuses that include CW-, FMCW and pulsdoppler radar signals with a repetitivemode. The main conclusion states that SEPS fulfil the requirements posed by the unit and threat studied againstproximity fuses within the studied timerange of ten years. It will reduce casualties by as much as 50 % if used in apeace operation against an enemy with conventional weapons.It is concluded that SEPS will not be able to meet future proximity fuses using non-predictable waveforms. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 00-02

Syftet med denna uppsats är att belysa bakomliggande faktorer som påverkar valet av anskaffningsform och med hjälpav dragna slutsatser analysera en direktanskaffning av ett föreslaget framtida materielsystem samt konsekvenserna aven sådan anskaffning. Använd metod är att redovisa ett underlag bestående av svensk säkerhets- och försvarspolitik,svensk och utländsk försvarsindustri, svenskt materielsamarbete, materielprocessen och teknisk utveckling. En analysav underlaget identifierar olika faktorer som påverkar materielförsörjningen och de olika anskaffningsformerna. Medstöd av underlaget diskuteras sedan anskaffningsformerna ur tre olika strategiska perspektiv och konsekvenserna av endirektanskaffning av ett materielsystem. Resultatet visar på ett ökande behov av utveckling i samverkan med andraländer avseende framtagning av nya materielsystem. Bidragande orsaker till detta är bl.a. ett ökat politiskt intresse,vikten att delta i internationella samarbetsforum och de allt dyrare utvecklingskostnaderna att ta fram nyförsvarsmateriel. Även för direktanskaffning kommer att öka beroende på allt snabbare teknikutveckling och behovetav flexibelt användbar materiel nationellt och internationellt. Konsekvensbelysningen av en direktanskaffning visar attdet är viktigt att klarlägga syftet med anskaffningen. Är materielsystemet, som i det analyserande fallet, endemonstrator med syfte att förbandsutveckla, är valet av direktanskaffning en tillämpbar anskaffningsform.Direktanskaffning av färdigutvecklade materielsystem på en internationell marknad kan dock medföra att vi utarmarden svenska försvarsindustrin vilket kan få negativa konsekvenser. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 00-02

I och med de stora förändringar Försvarsmakten genomgått under omstruktureringen från det tidigareinvasionsförsvaret till insatsförsvaret har nya förutsättningar för och krav på personalförsörjningen avförbanden uppstått. Dagens värnpliktssystem är inte anpassat för att på ett effektivt sätt erbjuda underlagför bemanning av de insatsförband Försvarsmakten producerar idag. Möjligheten att i framtidenkontraktsanställa personal för tidsbegränsad tjänstgöring är en möjlig väg att personalförsörjamorgondagens svenska Försvarsmakt. Svenska flottan hade under första hälften av 1900-talet enorganisation som bestod av kontraktsanställda sjömän för tjänstgöring ombord på flottans stridsfartyg,sjömanskåren. Denna kår rekryterade ungdomar direkt från civil folkskola men även från en militärorganisation, skeppsgossekåren, som hade till uppgift att i tidig ålder rekrytera och utbilda ungdomar förtjänst ombord på fartyg. Det är denna unika rekryterings- och utbildnings organisation som behandlas iföreliggande uppsats. Skeppsgossekåren bildades 1685 och lades ned 1939. Det unika medskeppsgossekåren var dess uppgift att utbilda unga pojkar till goda sjömän för att på kort sikt ingå iflottans lägre personalkategorier som kontraktsanställda sjömän men även på lång sikt bidraga medpersonal till underofficersutbildningarna.Skeppsgossekårens organisatoriska plats samt den kompetens i form av utbildade sjömän somlevererades till flottans fartyg är utgångspunkter i studien. Även nyttan av den civila utbildningskeppsgossekåren erbjöd sina elever och vad den kompetensen innebar för flottan behandlas i uppsatsen.Det som ytterliggare väcker intresse är det faktum att det personalförsörjningssystem somskeppsgossekåren och sjömanskåren var del av även visar hur rekrytering till underofficersyrket ihuvudsak men även till mindre del av officersyrket fungerade med kontraktsanställda sjömän somrekryteringskälla. Skeppsgossekåren lades ned 1939 huruvida nedläggningen gick att motivera utifrånorganisations relaterade frågor eller kompetens frågor hos de utbildade skeppsgossarna ärutgångspunkten för uppsatsens metod att hantera ämnet. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 00-02