”The European Union recognises that to be more effective in the fight against terrorism andon the world stage generally it must make it´s European Security and Defence Policy (ESDP)fully operational”. Detta uttalande från det Europeiska rådet i september 2001 skapade hosförfattaren ett intresse för att undersöka vilken roll den Europeiska unionen egentligen har ikampen mot terrorismen.Föreliggande uppsats strävar efter att analysera EU: s nuvarande samt framtida potentiellaförmåga att bekämpa internationell terrorism. Inriktningen på uppsatsen är att analysera EU:sstrukturella förutsättningar. Undersökningen är fokuserad på vidtagna åtgärder efter den 11september 2001 och som stöd för analysen utnyttjas tre frågeställningar:1. Vilka strukturella förutsättningar har EU inom ramen för FEU (Fördraget omEuropeiska unionen) att fatta och implementera beslut rörande terroristbekämpning?2. Är EU: s krishanteringsförmåga av idag, inom ramen för GUSP, möjlig att utnyttja ikampen mot terrorismen i enlighet med EU: s politiska målsättningar?3. Avser EU, och i så fall hur, utveckla sin krishanteringsförmåga för att i en näraframtid anpassa den mot terroristhoten?Metoden som begagnas i uppsatsen utgår från en modell framtagen av Gunnar Sjöstedt(publicerad 1977). Modellen utgår från ett antal strukturella förutsättningar som efter ensamlad bedömning utgör aktörens potentiella aktörskapacitet. Aktörens uppvisadebeteende, i modellen benämnt kompletterande indikatorer, är det kriteriet som angesför att värdera aktören utifrån hans strukturella förutsättningar och är den slutligafaktorn som avgör i vilken grad EU uppträder som en internationell aktör. Teorin somanvänds är den breddade säkerhetsagendan så som den beskrivs i ”Security, a NewFramework for Analysis” (Barry Buzan et. al, 1998).Det empiriska underlaget utgörs, förutom en analys av EU som aktör, av enbeskrivning av internationell terrorism som en dynamisk företeelse. Internationellterrorism och generella framgångsfaktorer inom terroristbekämpning värderasdärefter i förhållande till de åtgärder EU vidtagit efter den 11 september. Genomdenna uppbyggnad av empirin strävar analysen efter att både generellt belysa EU:sförmåga som internationell aktör men även explicit beskriva organisations potentiellaförmåga inom terroristbekämpning.Slutsatser av EU:s uppvisade aktörsbeteende kan sammanfattas enligt nedan.EU:s aktörsbeteende har efter den 11 september kännetecknats av ett aktivtutnyttjande av sin aktörskapacitet. Aktörsbeteendet kan kännetecknas som kvalitativgott och i enlighet med angivna politiska målsättningar avseende kärnfrågor.Aktörsbeteendet kan också beskrivas som kvantitativt mycket omfattande med en vissreservation för en överdriven beskrivning av vidtagna åtgärder. Analysen ger vidhanden att EU har en god förmåga som aktör i kampen mot terrorismen samtidigt somett antal strukturella brister kan konstateras. Bristerna utgörs främst av attpolitikområden är indelade i olika pelare, att resurser för repressiva åtgärder ärbristfälliga samt att åtgärder är starkt beroende av medlemsstaternas politiska vilja.Det sammanfattande omdömet avseende EU:s roll som aktör i kampen motterrorismen, trots de uppenbara strukturella bristerna, är att EU måste betraktas somen betydande internationell aktör. / ”The European Union recognises that to be more effective in the fight againstterrorism and on the world stage generally it must make its European Security andDefence Policy (ESDP) fully operational”. This statement made by the EuropeanCouncil in September 2001 aroused my interest to investigate what role the EuropeanUnion really possesses in the fight against terrorism.This essay strives to analyse the EU´s present and future potential capability to fightinternational terrorism. The essay is directed towards analysing the European Union’sstructural prerequisites. The investigation is focused on actions taken after September11, 2001. To support the analysis I will pose the following three questions:1. What structural prerequisites does the EU posses within the TEU (Treaty ofthe European Union) to take and implement decisions concerning the fightagainst terrorism?2. Is it possible to utilise the EU´s crisis management, within the framework ofCFSP, in the fight against terrorism in accordance with the organisation’spolitical goals?3. Will the EU develop its crisis management capabilities so that in a near futureit will be better adapted to the terrorist-threats and if so, how?The method I use in the essay proceeds from a model constructed by Gunnar Sjöstedt(published in 1977). The model has its starting point in a number of structuralprerequisites, which after an assessment constitute the actor’s potential capacity. Theactor behaviour, in the model defined as complementing indicators, is the criteria usedto estimate the actor in relation to its structural prerequisites and to finally evaluatethe extent to which the EU contributes as an international actor. The Theory used inthis essay is the widened security agenda as it is described in “Security, a NewFramework for Analysis” (Barry Buzan et. al, 1998).The empirical foundation consists of a description of the dynamics of internationalterrorism besides an analysis of the EU as an international actor. Internationalterrorism and elements for success in general, in counter terrorism are then assessed inrelation to actions taken by the EU post September 11. Using this empiricalconstruction, the analysis is designed to illustrate the EU´s capacity as an internationalactor in general but also explicitly depict the organisation’s potential capability in thefight against terrorism.The conclusions of the actor behaviour related to the EU can be summarised asfollows: The actor behaviour of the EU after September 11 is characterised by anactive utilising of its actor capacity. The actor behaviour can also be characterised asqualitatively good and in accordance with the core- issues of EU-politics.The analysis deducts that the EU has a significant capacity in the fight againstterrorism. At the same time, it’s possible to identify defectiveness in the structures ofthe EU. These defects lie in the fact that political sectors are divided into threedifferent pillars, the lack of resources for repressive actions and that actions taken aredependent on the political will of the member states.The concluding discernment regarding the role of the EU in the fight againstterrorism, despite obvious structural defects, is that the EU must be regarded as asignificant international actor. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:fhs-1849 |
| Date | January 2002 |
| Creators | Hansson, Fredrik |
| Publisher | Försvarshögskolan |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0439 seconds