Denna uppsats har varit inriktad på att studera Försvarsmakten och centrala myndigheters samverkanvid svåra påfrestningar i fred. Problembakgrunden återfinns i sårbarhets - och säkerhetsutredningen.Utredningen gör bl a gällande att samverkanspotentialen ej är fullt utnyttjad mellan militära och civilamyndigheter. Tyngdpunkten i uppsatsens problemformulering omfattas av hur dennasamverkanspotential i positiv riktning kan förändras.Studien har strukturerats med hjälp av fem funktioner för ledningsförmåga; personal, organisation,doktrin, styrmedel samt teknik. Utifrån dessa funktioner har samverkanspotentialen analyserats.Analysen visar att det finns ett antal faktorer som är avgörande för en god samverkanspotential. Dessafaktorer kan summeras med; öka förståelsen för varandras verksamheter, tydliggöraansvarsfördelningen, skapa positiv vilja och attityd till samverkan, fördjupa personell ochorganisatorisk kunskap i gällande lagrum, förstärka möjligheterna till samverkan genom gemensamtledningssystem. / During the last years, the question of the national ability to handle a seriouscrisis situation has arisen. In the governmental official reports, the need of anoverall view is emphasised because catastrophes can affect many publicfunctions. Central authorities play an important role in this case. During 1999,the government initiated an official report to analyse how a better overall viewcould be reached. Vulnerability and security aspects were examined. The reportshows that the military force could contribute with important efforts and thatthe co-operation ability between military and civilian authorities could begreatly improved.The purpose of this paper is to describe how the co-operation abilitybetween military and civilian authorities could be developed. The paper isintended to respond to the following questions:- What prerequisites and abilities are desirable in order to co-operatebetween military and central authorities from a national crisis point ofview?- What can change the co-operation ability between military and civilianactivities in a national crisis situation in a positive way?This paper uses the qualitative method because the authorities’ teamworkshould be reflected from an overall point of view and the co-operation ability ishard to measure.The overall point of view is central.The source material for the empirical studies is collected from interviews ofpersons in authority.The theoretical model concerns the ability to command and control. Themodel consists of the following elements; personnel, organization, doctrine,instruments of control and finally technique. To achieve co-operation interplayis required between these elements.In support of these empirical studies, the following conclusions of how tochange the co-operation ability between military and civilian authorities couldbe presented:- PersonnelJoint practice and instruction to produce a common understanding for thedifferent kinds of activity- OrganizationElucidate the authorities’ responsibility in a crisis situation- DoctrineStimulate the authorities’ will and attitude to co-operation- Instrument of controlDeeper personnel and organizational knowledge of existing legislation- TechniquesDevelopment of joint command and control systemsThe information above could be used to further develop co-operation abilitybetween military and civilian authorities in crisis situations. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

C-uppsats som avhandlar de centrala begreppen i Guidelines for Operational Planning(GOP) (Centre of Gravity, Decisive Points, Direct and Indirect Approach, Culmination,Manoeuvre, Temp, Operational pause och Lines of operation) granskat i ett historisktperspektiv.Uppsatsen försöker verifiera hypotesen att Guidelines for operational planning (GOP)centrala begrepp fungerar och är applicerbara på alla operationer. Ett belägg för detta är attman kan identifiera begreppen i en historisk operation.Tyska väpnade styrkor från Wehrmacht, Kriegsmarine och Luftwaffe genomförde ett anfallöver havet och i luften mot Norge den 9 april 1940. Operationen var av tyskarna döpt tilloperation Weserübung-nord och var mycket vågad. I uppsatsen kommer denna operation attvara det historiska perspektivet / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

I denna uppsats studeras fransk hållning till europeiskt respektive transatlantiskt säkerhetssamarbeteefter kalla kriget. Analysen görs utifrån ett institutionalistiskt perspektiv där en eventuell växelverkanmellan fransk statsstrategi och EU respektive NATO eftersöks. I den valda metoden delas franskstatsstrategi upp i perioder och jämförs med viktigare fördrag (motsv.) inom NATO respektive EUssäkerhetssamarbete. I studien söks också karaktäristiken på fransk säkerhetspolitiks förhållande tilleuropeiskt säkerhetssamarbete.I studien konstateras att Frankrike varit drivande i utvecklingen av EUs säkerhetssamarbete och attden ömsesidiga påverkan mellan EU och fransk strategi verkar ha tilltagit under det senaste decenniet.Vidare konstateras att framgångsrika initiativ verkar vara beroende av en god relation till Tyskland ellerStorbritannien.Frankrike verkar också ha närmat sig NATO-samarbetet fram till 1997 då närmandena verka haavstannat. Genom det ökade deltagandet verkar dock Frankrike ha högre inflytande över NATO-beslutenän tidigare. Ytterligare närmanden synes vara starkt sammanknippade med franska krav på eneuropeisering av NATOs kommandostruktur.Författaren bedömer att fransk strategi syftar till att stärka EU-samarbetet och genom detta etableraen starkare europeisk pelare inom NATO samt att göra NATO till en organisation som suddar ut dengamla blockuppdelningen i Europa. / The aim of this essay is to analyse the French relation to European andTransatlantic co-operation. A theory of institutionalism is used to support analysiswhich focuses on if and how French security policy and EU or NATO treatieseffect each other during the years of 1989-2001.In order to achieve the objective, questions are posed about if and how theFrench relation to European and Transatlantic security co-operation have changedafter the cold war. Questions are also posed about the characteristics of Frenchpolicy towards security co-operation within EU and NATO.The analyse shows that France have played a major role in the EU securityco-operation development and that the French policy and the EU decisions effecton each other is escalating. It also shows that progress within EU security cooperationseems to bee connected to French relations towards Germany and GreatBritain.France also seems to have taken serious steps towards NATO co-operationup to 1997, after which the progress seems to stop. Through the higher degree ofparticipation France has achieved greater influence over NATO decisions thanbefore. Further steps towards NATO co-operation is probably strongly connectedto French demands on a stronger European position within NATO commandstructure.The writer estimates that French strategy aims on strengthening EU securityco-operation and thereby establishing a stronger European pillar within NATO.Further on it may also aim on developing NATO into a pan-Europeanorganisation which prevents a new block division in Europe. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Sveriges försvarsmakt står inför en omfattande utmaning då ett operativt koncept baserat påmanövertänkande skall införas. Konceptet föder en ny begreppsapparat som vi inte tidigarekonfronterats med. Vad är det då som särskilt utmärker detta koncept jämfört med vårt tidigare? Viden första anblick kanske skiljaktigheterna i vårt taktiska uppträdande inte verkar så stora. Nuvarandetaktiska reglemente (AR II 1995) pekar redan i en riktning som åtminstone till viss del innehållerbrottstycken av ett manöverkrigföringskoncept. Under mina studier har jag kommit fram till attskillnaden snarast ligger på ett mentalt plan, d.v.s. sättet att förhålla sig till ett identifierat problemeller given uppgift. Det handlar här om att ha sådan förståelse för helheten att man endast invecklarsig i de strider som korresponderar mot det övergripande operativa målet. Denna nödvändigaförståelse kräver därför en mentalitetsförändring inom FM, en förändring som måste genomförasovanifrån och nedåt. Jag har också styrkts i min uppfattning att manöverkrigföring i huvudsakgenomförs på operativ nivå och att manövertänkande med fördel kan och skall tillämpas på taktisknivå. Däremot skall inte den taktiska nivån brottas med de begrepp som omger konceptet. Metodiskaöverväganden gynnar inte den snabba beslutsprocess som konstituerar manöverkrigföring, där ettrelativt fienden högre operationstempo, skall leda till att vi kommer innanför hans beslutsprocess / The Swedish Armed Forces are facing a huge challenge when an operationalconcept of maneuver thinking will be introduced. This concept creates a new wayof thinking that we have not been confronted with before. What is it, then? Whatmakes this so special, and makes this concept different compared to the situationearlier? Maybe at first glance the differences are not so large. Current tacticalconcept (AR II 1995) aims to move in a direction that at least partly contains partsof the maneuver warfare concept. During my studies I have found that one majorthing with this new system compared to before is the mental planning process.That is to say, how to approach a certain identified problem and task.The main thing is here to understand the overall situations, and then to be able toconcentrate on special and specific tasks that only correspond to the operationallevel. Therefore to understand this strategy it is necessary to have changes in themental way of thinking in the Swedish Armed Forces, which must start from thetop level.I have also been more convinced that maneuver warfare mainly takes place at theoperational level, and that maneuver thinking can also be practiced at the tacticallevel, but only to a certain degree. Considerations of methods do not bring this fastdecision process which constitutes maneuver warfare, where quicker decisions andexecution than the enemy leads to gaining the initiative and controlling a givensituation. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

I mer enn hundre år har konflikten mellom jøder og arabere pågått med nestenuforminsket styrke. Krig og terrorisme har preget denne regionen mer enn noe annetog dette har ført til enorme lidelser på begge sider av konflikten. Til tross for dette bledet satt i gang hemmelige fredsforhandlinger mellom PLO og Israel høsten 1992.Forhandlingene førte frem til en fredsavtale og til etableringen av en palestinskselvstyremyndighet på Vestbredden. I 1994 kunne Yasser Arafat, formann i PLO, etter46 år i landflyktighet igjen sette fot på palestinsk jord. Til tross for en tilsynelatendegod vilje fra begge partene sin side, har 8 år med selvstyre for palestinerne ikke førtdem nærmere en løsning på konflikten med Israel. Denne studien vil belyse årsakenetil at det fortsatt hersker tilnærmet krigstilstand mellom partene og at veien til fredsynes lenger enn på mange år. / For more than a century the conflict between Arabs and Jews over the samepiece of land has been an ongoing issue in International Relations. Severalwars have been fought in the region since 1947 between the Israelis on one sideand several different Arab countries on the other. This paper, however, focuseson the conflict between Israel and the Palestinians living in the occupied areasof the West Bank and Gaza Strip.In 1993, Israel and the Palestinians agreed to mutual recognition and limitedself-rule for the Palestinians in Jericho and Gaza. They also agreed to concludea permanent treaty that would resolve the status of the West Bank and Gazawithin 5 years after the implementation of the Oslo-accord. Today, almost 9years after the signing of ”The Declaration of Principles” in Washington DC,there are more violence in the region than in decades and peace seems furtheraway than it did in September of 1993. Why is that?This article sets out to try to explain the security dilemma that exists betweenthe two identities using an analytical framework that allows us to determinewhether or not a certain matter is one of security, simply by the fact that it ismade so by one of the actors. Barry Buzans theory that security can refer to anumber of different referent objects such as individuals, groups and states,makes it possible to broaden the traditionalist wiew of just looking at thestate’s security as the only means of analysis.The analytical framework also makes it possible to identify existential threatsin other sectors than the political/military. The article attemts to point out thedifferent issues that requires securitizing actions by the actors within 5different sectors. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Försvarsmakten (FM), har en lång tradition av samarbete med de politiska beslutsfattarna iregering och riksdag avseende beslut rörande den egna förvaltningen. Ett av dessa tillfällen därFM och regering har samarbetat är vid utarbetande av regeringens proposition om det nyaförsvaret, våren 2000. En delfråga som regeringen inte lyckades skapa politisk majoritet för varplaceringen av den militära flygutbildningen. Frågan skulle komma att påverka hela flygvapnetunder mer än ett års tid med följd att organisation och personal svävade i stor osäkerhet omframtiden. När frågan till slut skulle avgöras, våren 2001 kunde politikerna i Försvarsutskottet(FöU) ändå inte enas kring ett beslut. Hotet om ett fortsatt beslutsvakuum tornade upp sig.Utifrån doktrinen om den folkstyrda förvaltningen ställs i uppsatsen frågan; om och i så fall hurFM försökte påverka den politiska beslutsprocessen angående den militära flygutbildningenslokalisering? Och i så fall vilket resultat fick förvaltningens ansträngningar?Som teoretiskt stöd används Rune Premfors och hans modell för studier av policy processer.Metoden utgörs av en kombinerad textanalys och fallstudie. Resultatet visar att FM försöktepåverka beslutsfattarna att fatta ett för FM acceptabelt beslut. Vid en första anblick ser det utsom ansträngningarna var resultatlösa, men vid en närmare betraktelse uppnåddes åtminstonevissa positiva resultat med påverkansförsöken. / The Swedish Armed Forces have a long tradition in co-operation with the politicaldecision-makers in the Swedish Government and in Parliament, concerning mattersthat affect the Armed Forces’ administration. One occasion, when the SwedishArmed Forces and the Swedish Government were co-operating, is about theGovernment bill; The New Defence, spring 2000. One of the issues that thegovernment could not create a political majority for was, where to place the AirForce Flying Training School. That inflicted upon the whole Air Force for more thana year, creating uncertainty in the organization and among personnel about thefuture. When at last the issue was meant to come to an end in spring 2001, thepoliticians in the Defence Board could not agree upon a solution. The threat of aprolonged situation without a decision piled up.From a point of view based on the doctrine of the public administration the questionin this paper is; if and in that case, how the Armed Forces tried to affect the politicaldecision-making process about the Air Force Flying Training School? And in thatcase, what was the result of the administration’s efforts?The theory used in the paper is based upon Rune Premfors’ model for studies ofpolicy process. The method used is a combination of a study of a text and a casestudy. The result shows that the Armed Forces tried to influence the decision-makersto take a decision that was acceptable for the Armed Forces. The result seems to benothing at first glance, but if you take a closer look at the result of the efforts, someadvantages do appear. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Uppsatsen syftar till att diskutera motivationsfaktorer som utgör grund för officeren att delta eller attinte delta i internationell tjänst i förband. Behovsparametrar utvecklade från Maslow, Hertzberg ochMcClelland utgör grund för studien av det empiriska underlaget. Genom enkätundersökningundersöks 155 officerare, en grupp vid FHS Stabsprogram och en grupp bestående av kompanilagfrån tre armébrigader. Undersökningen svarar på vilken betydelse motivationsparametrar har förställningstagandet och vilka förändringar som efterfrågas för att motivera officerare att delta iinternationell tjänst i förband. Undersökningen bekräftar inte vissa resultat av tidigare forskn ing.Undersökningen visar att armén har en klart högre grad av villighet att delta i internationell tjänst ochatt bara en tredjedel av de år 2002 blivande majorerna och örlogskaptenerna avser delta i internationellaenheter. De sociala behoven anförs av huvuddelen som skäl att inte delta och viktigastemotiven för att delta är behoven av utveckling och meningsfullheten i arbetet. De i första handefterlysta förändringarna för att motivera officeren är ekonomisk ersättning, flexiblare och förändratrotationssystem och bättre stöd till anhöriga. / After the fall of the Berlin Wall, the Swedish Armed Forces are undergoing amajor reorganisation and downscaling of materiel and personnel. At the sametime, international commitments are increasing as well as the need for officersin the Swedish international units. The earlier Swedish units, for example, inBosnia and the present units in Kosovo have already shown difficulties whenrecruiting officers. That problem might become even bigger in the near future.The purpose of this essay is to discuss and reflect upon the officers’ motivationfor taking part in units aimed for international duties.In the essay, answers are given to the following questions:- What importance do motivation factors have on the officers’ decision oftaking part, or not taking part in the units for international duties?- What changes do the officers want to obtain in order to motivatethemselves to take part in the units for international duties?The theoretical framework in common motivation theories and especially thehuman needs and motivation theories is by Maslow, McClelland andHertzberg. Based on their theories, a tool for analysis consisting of sixmotivation factors has been created. The method is qualitative with a deductiveapproach including a quantitative, descriptive presentation of the result.The investigation includes 155 officers, second lieutenants to majors. Theprocurement of empiri has taken place by using mail questionnaires and writtensources.The empirical research provides some results and the main conclusions are,that the most important motivation factor for those who choose not to joininternational units is social needs. It is one of the reasons for approximately 80% in that group. The main motivation factors for those who decide to apply forinternational duty are the desire for growth in individual development andlearning and the need for meaningfulness in work. The most important factorsto change, in order to increase the level of motivation are economical benefits,a more flexible and changed rotation system and better support to the next ofkin.The conclusion shows that only one third of this year’s graduated majors arewilling to join the international units and that it is possible to change most ofthe motivation factors in order to increase the willingness of the officers. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Sverige skall 2003 kunna delta i fredsframtvingande operationer inom ramen för EU:s militära krishanteringsstyrka. Syftetmed uppsatsen är att utröna om arméofficeren ges erforderlig truppföringskompetens för att kunna leda ett svenskt förbandunder en sådan operation. Använd vetenskaplig metod är av induktiv karaktär.Inledningsvis presenteras en handlingsteori, en kompetensmodell och det empiriska referensmateriel (USMC) som utnyttjas.I resultatanalysen konstateras att dagens utbildningssystem och den praktiska tjänstgöringen inte ger arméofficerenerforderlig truppföringskompetens vid jämförelse med de krav som ställs på truppförande chefer ingående i de svenskainternationella insatsbataljonerna.De resultatslutsatser som dras beskriver hur systemet bör se ut i stället för dagens. Dessa slutsatser prövas mot handlingsteorinoch referensmaterialet samt struktureras med utnyttjande av kompetensmodellen. Därefter formuleras och prövas enhypotes som beskriver den kärnkompetensen markstridsofficeren framgent måste ha. För att öka den externa validitetenhar hypotesen sedan prövats mot bl.a. ÖB. Avslutningsvis ges ett förslag till implementering i FM av de slutsatser somdragits omfattande omläggning av utbildningssystemet, införande kravspecifikation i TOEM, införande av krigsbefattningar,KFÖ mm. / From the year of 2003 Swedish troops are supposed to participate in peaceenforcementoperations within the frames of EU:s Military Task Force. The purposeof this essay is to ascertain whether the Swedish army officers are given thecompetence needed to lead their units in this kind of operations. The scientific methodused is inductive.The essay begins with a presentation of an “action theory”, a model of competenceand the empirical material (USMC) used to draw the conclusions. In the analysis themilitary educational system and the unit job experiences of today are compared withthe demands put on the army-officers, who leads a unit in the future Swedishinternational battalion. The conclusions drawn from the analysis describes how theeducational system ought to work to meet the demands. The conclusions are testedtowards the action theory and the empirical material and then structured from themodel of competence. After that a hypothesis, that describes the core-competence ofthe future army-officer, are put forward. To increase the external validity of thehypothesis it has been discussed with, among others, the Swedish SupremeCommander. The essay ends with a proposal of how to implement the conclusions inSwedish Armed Forces. The conclusions comprise a new military educational system,to give all army-officers war postings, reintroduce war unit exercises etc. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

När man studerar logistik finner man att det är ett mångdimensionellt område sett både ur civiltoch militärt perspektiv. Man finner att begreppet logistik används i stor omfattning i dagenssamhälle och kan betecknas som ett modeord. Ser man till svensk försvarsmakt, kan man undersenare år se en snabb utveckling och förändring avseende uppgifter och struktur och där säkerhetspolitiskaförändringar i omvärlden påverkar på olika sätt. Detta inverkar även på logistikfunktionensom måste anpassa sitt funktionsområde utifrån de nya uppgifterna.Syftet med denna uppsats är att beskriva likheter och olikheter mellan Rysslands, Sveriges ochNATO:s logistikfunktioner avseende; syfte och definition, ingående delfunktioner och delfunktionernasorganisatoriska koppling. Studien har genomförts utifrån operativ och strategisk nivåoch endast den militära logistikfunktionen har studerats. En kvalitativ metod har använts ochdet empiriska materialet har tagits fram genom intervjuer och litteratursökning. / Logistics is a complex subject encompassing both military and civilian aspects.Logistics is a current word in society today and appears in many different contexts.The purpose of this essay is to describe the similarities and differences between thelogistic functions of Russia, Sweden and NATO, with reference to; the purpose anddefinition, the components of logistic functions and the connection between thecomponents. In this essay, only military logistics at strategic and operational levelshave been studied.In this study, a “system theory” has been used. These theories have a central aim andfrom this aim, components that have a connection to the central aim have beenstudied. Furthermore, the connection between the components and the central aim hasbeen investigated. In this essay, the central aim is the logistic function and thecomponents are; the definition and purpose, components that are a part of the logisticfunction and the organisation between the logistic function and the components. Theused method is a qualitative method in order to achieve a deeper understanding of theproblem.Data was examined by reading and analysing literature and by interviewing peoplewho have a connection with the matter of logistic functions.The general result of this essay is; that the NATO definition is used in internationalmissions today and EU has adopted the same definition and procedures. TodaySweden has no definition of logistics, but work has started and the proposal is toadopt NATO´s definition. In Russia the definition of logistics is wider and more away of thinking about how troops and operations will be able to get vital force andaccomplish practicability.The logistic components in NATO are the components that are needed to solve thedefinition and purpose. In Russia several logistic components are included because ofthe wider definition and purpose of the logistic function. Sweden is looking for a newdefinition. In this work there is talk of including the same logistic components asthose of NATO.The organisation concerned with logistic components in Russia is a strong one, withconnections from the highest to the lowest organisation level. The structure of theorganisation is similar the whole way, which provides clarity in the organisation andin the command and control aspect. NATO, also an organisation, has created staff forthe specific tasks or missions. All the logistic components, which are needed in aparticular task or mission, have specific staff. Sweden is looking for a way oforganisation and command and control to have in the future logistic function. Thestarting point for this work is the structure of NATO together with the generalstructure of organisation and command in the Swedish military defence. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Det svenska taktiska radiosystemet (TARAS) bygger på en tekniskt liknande arkitektur som NATOs system JointTactical Information Distribution System/Multifunctional Information Distribution System (JTIDS/MIDS). JTIDS/MIDShuvudsakliga tjänst är den taktiska datalänken link 16. En avsikt med uppsatsen är att visa på vilka likheter ocholikheter som finns mellan dessa två radiosambandssystem ur ett tekniskt perspektiv. På grundval av dessa likheteroch olikheter studeras hurvida det finns någon internationell anpassningsförmåga av TARAS-systemet motJTIDS/MIDS-systemet. En anpassningsförmåga som syftar till interoperabilitet för svenska flyg- och sjöstridskraftergentemot NATO. En annan avsikt är att utgå från den uppenbara likheten att båda systemen är ytterst komplexa till sinnatur och kräver därför en kompetent organisation för adminstration och ledning. Vald metod är att studera hur enutvald nations, Storbritanniens, ledningsorganisation för JTIDS/MIDS arbetar. Syftet är att analysera huruvidaslutsatser kan dras rörande hur en svensk lednings-, planerings- och driftorganisation för nyttjande av TARASsystemeti Sverige skall verka i framtiden. Avseendet är då att studera organisatorisk nivå inom försvarsmakten,uppgifter i stort för densamma samt övergripande kompetensfrågor hos personalen. Slutsatserna i uppsatsen innebäratt någon interoperabilitet inte föreligger mellan TARAS och JTIDS/MIDS. Sverige måste därför lämna TARASsystemetoch gå över till JTIDS/MIDS-systemet om interoperabilitet på den högsta nivån, i uppsatsen benämndhumannivån, skall uppnås. Slutsatserna från diskussionen rörande administration och ledning av TARAS-systemetpekar på att endast en övergripande slutsats kan dras genom att jämföra med Storbritannien. Slutsatsen är att ensvensk ledningsorganisation för TARAS bör vara försvarsmaktsgemensam och organiseras inom Opil/FTK ram. Närdet gäller uppgifter i stort och kompetensfrågor är skillnaderna för stora för att slutsatser skall kunna dras. Orsaken tilldetta är olika nyttjandefilosofier mellan TARAS och JTIDS/MIDS samt olikheten mellan det svenska enbefälssystemetoch Storbritanniens tvåbefälssystem. / The Swedish tactical radiosystem (TARAS) has a similar architecture from a technical point of view as the NATOsystem Joint Tactical Information Distribution System/Multifunctional Information Distribution System (JTIDS/MIDS).The prime service offered by JTIDS/MIDS is the tactical datalink Link 16. One purpose with this thesis is to describesimilarities and dissimilarities between the two radio systems from a technical point of view. According to thesesimilarities and dissimilarities this thesis studies whether there is any ability to adapt the TARAS-system toJTIDS/MIDS or not. An adaptation which has the ultimate goal of interoperability between Swedish air and seaforcesand NATO. Another purpose is to use the flagrant similarity between the systems regarding complexity, andconsequently the demand to ensure the efficient and co-ordinated use of data links in any operational theatre cell as abasis for discussion on how a Swedish data link planning and management cell, supporting TARAS, should beorganised. By using a selected nation’s, The United Kingdom’s, data link management cell as a basis for discussion itis examined if any conclusions can be drawn as to how a Swedish data link planning and management cell should beorganised and working in the future. The issues regarding organisational level within the Swedish Armed Forces, majortasks and competency of the crew is examined. The conclusions in the thesis is that there is no interoperabilitybetween the two systems TARAS and JTIDS/MIDS. Consequently, Sweden must leave the TARAS-system and adaptthe JTIDS/MIDS-system if any interoperability at the highest level, between on the human level (brain-to-brain), is tobe achieved. Regarding the data link planning and management cell, the only general conclusion that is possible todraw in the comparison with the U.K. cell is that the Swedish analogue should be organised in a joint way and withinthe framework of the organisation of the Air Component Commander’s organisation. When it comes to tasks andcompetency of the crew, the dissimilar philosophies for using the systems and the use of NCOs, a category thatdoesn’t exists in Sweden, makes further comparisons impossible. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 00-02