Uppsatsen analyserar den tyska planeringen av Ardenneroffensiven med hjälp avNATO:s planeringsprocess, GoP 99. Inledningsvis så beskrivs planeringsprocessen ochdess koppling till militärteorin. Därefter så analyseras den tyska planeringen införArdenneroffensiven med hjälp av de olika stegen i planeringsprocessen i syfte att hittaskillnader och likheter. Slutligen så förs en diskussion kring planeringsprocessensanvändbarhet som analysinstrument. Resultatet av analysen visar att den tyskaplaneringen i huvudsak har haft samma innehåll som de olika stegen i GoP 99. Enviktig skillnad i den tyska planeringen har dock varit avsaknaden av en tydlig kopplingtill militärteorin och att operationen till del planerats på fel nivå. NATO:splaneringsprocess har genom sin militärteoretiska koppling en tidlöshet som gör att denfungerar som instrument för analyser av historiska operationer. / This essay analyses the German planning of the attack in the Ardennes usingthe NATO guidelines operational planning as help. Firstly the planning processand its interaction with military theory is described. Then the German planningof the Ardennes offensive is analysed by using the different steps of theplanning process in purpose to find differences and similarities. Finally adiscussion is being brought up about the planning process as an instrument foranalyses. The result of the analysis shows that the German planning in generalhas had the same contents as the NATO planning process. An importantdifference in the German planning have been the absence of a clear connectionto the military theory and also that the operation partly was planned on thewrong level. The NATO planning process has by its military theory connectiona timeless shape that makes it work as an instrument for analyses of historicaloperations. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02 / Ardennes, Battle of the 1944-1945

EU bruker stadig mer energi, spesiellt olje og gass, og må stadig øke importen.Organisasjonens egen produksjon er ikke tilstrekkelig til å dekke energibehovet.Russland og Norge er noen av de største eksportlandene av petroleum til EU.Oppgaven er å analysere energipolitikken som EU fører mot Russland og Norge.Som en følge av energipolitikken som EU fører mot disse to landene er detinteressant å se hvilke sikkerhetsmessige konsekvenser/forhold dette eventueltforårsaker innen triangelet EU, Russland og Norge. / European Union consumes increasingly more and energy, particularly oil and gas. Afollowing consequence is larger imports of these sources of energy. The organisationsown production does not satisfy the need of this vital energy.This article will focus on and analyse the EU energy policy towards Russia andNorway. Due to the organisations policy towards these countries, interesting pointsare the following consequences this makes inside the triangle, EU, Russia andNorway / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

De tyske Blitzkrieg-kampanjene under starten på andre verdenskrig kom som etsjokk på de allierte. Bak Blitzkrieg og den tyske doktrine lå imidlertid enkonseptutvikling som hadde pågått helt fra første verdenskrigs slutt. Denne studiengransker utviklingen av fire sentrale konsepter eller begreper fra Blitzkriegkampanjene,Schwerpunkt, Auftragstaktik, Verbundenen Waffen og Flächen undLückentaktik. Studiens hovedhensikt er å undersøke om det finnes en sammenhengmellom det tankesett som lå bak disse fire begrepene og tilsvarende begreper som ernyttet i dagens amerikanske hær-doktrine og den norske fellesoperative doktrinen.Studien gjennomføres ved å besvare et antall spørsmål. Hvordan oppstod begrepenesom var sentrale i Blitzkrieg – tenkningen? Hvordan har begrepene endret seg overtid og hvordan nyttes de i dagens manøverorienterte doktriner? Er det en faktisksammenheng mellom tenkningen bak Blitzkrieg-konseptet og modernemanøverorienterte doktriner og i hvilken grad er det en slik sammenheng?Oppgaven avsluttes med å besvare hypotesen om at det finnes en slik sammenheng. / The German Blitzkrieg-campaigns during the initial phases of World War IIcame as a shock on the Allied powers. Behind Blitzkrieg an evolution inGerman doctrine had taken place, an evolution that had been in progress sincethe end of World War I.This study investigates the development of four notable notions or conceptsfrom the Blitzkrieg-campaigns; Center of Gravity, Mission Type Orders,Combined Arms and Surfaces and Gaps. (Schwerpunkt, Auftragstaktik,Verbundenen Waffen and Flächen und Lückentaktik).The intention of this study is to investigate a possible correlation between theidea behind these four notions and corresponding notions used in today'sAmerican army doctrine (FM 3-0) and the Norwegian Joint Operationsdoctrine (FFOD).Answering a number of questions has carried through the study. How did thesenotions so central to Blitzkrieg come into being? In what way have the notionschanged over the years, and how are they implemented in today’s manoeuvrewarfare doctrines? Is there a relationship between the idea behind theBlitzkrieg-concept and modern manoeuvre warfare doctrines, and to whatextent are modern doctrines influenced by the Blitzkrieg-concept?Answering the hypothesis that a relationship between Blitzkrieg and modernmanoeuvre warfare does exist, concludes the study. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

I uppsatsen presenterar författaren hur US Grand Strategy förändrats som en följd avterrorattackerna mot USA den 11 september 2001. Författaren pekar vidare påalternativa utvecklingsmöjligheter för US Grand Strategy och prövar om traditionellaanalysmodeller fortfarande är tillämpliga för att beskriva vägval för amerikanskutrikes och säkerhetspolitik. / This essay aims to highlight possible developments for US Grand Strategy, as a resultof the terror events occurring September 11 2001. To reach this aim I am going topresent how US Grand Strategy has developed since September 11, and I also goingto present the strategy existing today. The aim is also to see if traditional analyticmodelsstill are working to demonstrate alternative US Grand Strategies.The empirical materials that are used in this essay are mostly speeches and documentsfrom people, who are representing the official US foreign and security-policy.For the analytic part in the essay, I have used two different analytic-models todescribe changes in US Grand Strategy. The first one is a model that Alexander Nachthas developed, and that one is described in the summer edition 1995 of WashingtonQuarterly. The second model is the one by Lars Maddox, which are described in “USGrand strategy Alternatives – After the Cold War”.I can establish the fact that US grand Strategy has changed since the attacks againstUS occurred September 11. The strategy today is more firm and unilateral in itscharacter, compared to the strategy dominated the period before September 11, andalso if we compares it with the Clinton-administration strategy.I establish the fact that there is more than one possible way for US grand Strategy todevelop. The development is very depended of how the scenario in the rest of theworld is developing, and especially how the crisis in the Middle East is going todevelop. The most likely as I see it is that US are going to draw nearer to a moremultilateral approach than the approach existing today.Multilateral organizations, coalition-partners and allies are the best and most longtermsolution to increase safety for US.I also notice that the existing analytic-models still are function to describe alternativechoices for US Grand strategies. But there is a need to develop those models, so theybetter mirror and describe the complex world, which foreign and security-policy iscomposed of. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

I denna uppsats har jag analyserat Ryssland och Kaliningrads län. Detta har gjorts i förhållande till denEuropeiska Unionen och ett geopolitiskt perspektiv. Geopolitisk teori har tjänat som ett analytisktverktyg då det gäller att studera Kaliningrads förhållande till den centrala federativa makten i Moskva.Jag har önskat att studera Kaliningrads möjligheter och begränsningar för att få en s.k. ”särskild status” iRyssland. Därutöver har uppsatsen varit inriktad på att studera Rysslands vilja till interaktion motbakgrund av gällande Partnerskap och Samarbetsavtal (PCA) mellan EU och Ryssland.I uppsatsen kan det konstateras att den centrala federativa makten i Moskva har stärkt sitt inflytandegentemot Kaliningrad. Därigenom har Kaliningrad inte fått en ”särskild status” i Ryssland som kunnatbidra till förbättrad (t ex ekonomisk) interaktion i regionen och förbättrat samarbete gentemot denEuropeiska Unionen. Det finns idag en pro-västlig identitet i de nordvästra delarna av Ryssland.Därigenom har president Putin en legitimitet att fortsätta och fördjupa samarbetet med den EuropeiskaUnionen. Det finns en trend som pekar på att Kaliningrad utgör en del av Rysslands”europeiseringsprocess”. Ryssland bedöms vidare vara en aktiv geostrategisk aktör.Min sammantagna bedömning är att Ryssland i stort agerar i enlighet med gällande PCA, men attRyssland och den Europeiska Unionen i ett längre tidsperspektiv, har olika målsättningar med sittsamarbete. / The aim of this essay has been to analyse Russia and the Kaliningrad region -possibilities and limitations. This analysis is made with respect to thePartnership and Cooperation Agreement (PCA) that exists between Russia andthe European Union (EU). This essay covers the period of December 1997 –February 2002 from a geopolitical perspective.In order to achieve this objective three questions are posed:Firstly, what possibilities and constraints does Kaliningrad have inorder to achieve close co-operation with the EU if Kaliningrad is still tobe dependent on the central authorities in Moscow?Secondly, is it possible to analyse this situation from geopolitical basicfactors. Further, what kind of opportunities and limitations exist, ifKaliningrad is to receive a “special status” as a region in Russia and inits relationship to the EU?Thirdly, what possibilities and constraints are within the officialRussian politics and policy, when regarding the goals that exist in thePartnership and Cooperation Agreement?One of the most important conclusions is, that the central authorities haveregained their power vis-à-vis Kaliningrad. My assessment is that Kaliningradis yet to achieve a “special status” within Russia and therefore Kaliningrad isrestrained in its development. A second conclusion is that there is a tendencytowards a pro-western identity in the northwestern parts of Russia and a trendtowards “europeanisation.”The main conclusion is that Russia has an all-embracing attitude towardsthe PCA, but Russia and the EU have at the moment different long-termobjectives concerning their cooperation. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Den svenska Försvarsmakten har genomgått efterkrigstidens störstaförändring. Försvarsmakten skiftar fokus från invasionsförsvar till insatsförsvar. I dettaskifte av fokus eller som det kallas ominriktning så utgör internationella insatser en viktigdel av Försvarsmaktens uppgifter. I vilken riktning logistiken skall gå har det inteskrivits så mycket om.I denna uppsats beskrivs och analyseras processen avseende skrivandet av en svensklogistikdoktrin. Med ett policyanalytiskt perspektiv som teori studeras denna process.I uppsatsen beskrivs vilka alternativ som studerats för att kunna utgöra en grund för densvenska logistikdoktrinen. Alternativen skulle kunna vara NATO-länders logistikdoktrineller omarbetande av reglemente eller handböcker.Syftet med uppsatsen är också att finna det problemområde (n) som gjort att processentog sin början.När väl problemområde och alternativ beskrivits så analyseras processen kringskrivandet av doktrinen.Ordet doktrin är en speciell fråga i uppsatsen, det kanske slutade med en inriktning? / The Swedish Armed Forces have gone through the most important changessince the post-war period. The Swedish Armed Forces are changing focus froman “invasion” defence to an operations defence.Operations have become an important part of the Swedish Armed Forces’ tasksas a result of this change of focus towards international efforts. The logisticssystem is also a part of the changes, though it has not been talked and writtenabout very much so far.In this essay, the military doctrine in Swedish Armed Forces will be describedand analysed. The theory used in this essay is based upon Rune Premfors’model for studies of policy process. The method is a combination of study textsand interview of officers and people working at a civil authority (NationalBoard of Civil Emergency Preparedness).In the essay, the alternatives that could be a basis for the Swedish ArmedForces logistics doctrine are described; they could be NATO-countries’logistics doctrine or a remodelling of Swedish regulations or handbooks.The purpose of the essay is also to the find problem areas, which have madethe process, start.After the alternatives and the problem areas have been identified, the processof writing the logistics doctrine will be analysed.The word doctrine is a special issue is this essay, perhaps the conclusion was aredirection. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Det finns en uppfattning att antalet stater i en koalition har en negativ inverkan påsannolikheten för seger i krig. Flera författare beskriver de koordinations- ochinteroperabilitetsproblem som finns mellan stater i en koalition. Interoperabilitetbeskrivs som nyckeln till framtida krigföring. Denna uppsats bedömer dettapåstående genom att med en statistisk metod undersöka problemet. Syftet meduppsatsen är att med utgångspunkt från en teoretisk diskussion kvantitativtundersöka huruvida antalet stater utgör en betingelse för seger i ett krig. I denteoretiska diskussionen förklaras begreppet interoperabilitet. En hypotes formulerasmed grund i en teoretisk ansats. Denna ansats bygger på förkla ringsmodeller på dekoordinationsproblem, kultur- och språkskillnader som finns i mellanstatligtsamarbete. Två alternativa hypoteser formuleras också. Hypoteserna testas sedan,utnyttjande PROBIT regressionsanalys, med ett dataset inkluderande allamellanstatliga krig 1823-1990. Resultatet tyder på att hypotesen och den allmännauppfattningen om antalet stater i en koalition inte får något stöd. Deinteroperabilitetsproblem som finns mellan stater i en koalition är inte så generellaatt de påverkar utfallet av krig. / There is a common view that the number of states negatively influences theprobability of victory for coalitions. Many writers describe the coordinationandinteroperability problems existing between states inside coalitions.Interoperability is claimed as the key to future warfare; this essay assesses theclaim using a statistical method. The purpose of this essay is to study if thenumber of states is a condition for victory, based on theoretical discussion. Inthe theoretical discussion interoperability is defined. A hypothesis isformulated on the basis of a theoretical approach. This approach is built ondifferent models referring to the co-ordination, culture and language problemsthat exist in interstate co-operation. Two alternative hypotheses are alsoformulated. Using PROBIT regression the hypotheses are then tested on a dataset including all interstate wars from 1823 to 1990. It is found that the mainhypothesis is not supported. The interoperability problems that exist betweenstates in a coalition are not critical enough to influence the probability ofvictory in war. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Huvudsyftet med uppsatsen är att klarlägga vilka förutsättningar och grundvärden som legat till grund vid designandet avFörsvarsmaktens ledningsorganisation. Här belyses faktorerna som legat till grund för organisationsdesignen, både deexplicita och de implicita faktorerna. Uppsatsen svarar på följande frågeställningar: Fanns det förutom de explicituttryckta utgångsvärdena några implicita som påverkade designen av organisationen och vilka var de i sådana fall?Användes någon organisationsteoretisk modell vid organisationsutvecklingen och vilken vetenskaplig grund bygger dennya organisationen på? Är organisationen designad av eller med stöd av organisationsteoretiska fackmän eller harorganisationsutvecklingen drivits av lekmän? Vilka erfarenheter kan man dra av denna organisationsförändring och hurskulle man kunna dra nytta av dessa vid en eventuell ny omorganisation av ledningsorganisationen?Den teoretiska ramen utgörs av Harold Leavitts (1965) systemmodell och modellen är en bra utgångspunkt för attdiskutera hur olika fenomen och problem i organisationen hänger ihop. Modellen påminner oss om att strukturen alltid ärknuten till andra komponenter i organisationen. I uppsatsen används kvalitativ metod med en induktiv ansats baserandespå ett hermeneutiskt förhållningssätt.Uppsatsens empiri bygger i huvudsak på intervjuer av personer som har varit delaktiga i organisationsutvecklingsprocessenoch den fokuseras runt teorins fyra variabler: strukturella-, aktörsorienterande-, uppgiftsorienterande- ochteknologiska perspektiven. I empirin framträder fyra faktorer som respondenterna anser har påverkat organisationsutvecklingsprocessenmer än andra och dessa är: maktens påverkan på utformandet, avsaknaden av metod och teoristöd,problematiken med att endast utveckla delar av en organisation och förankringsprocessen.Under den avslutande delen av uppsatsen genomförs en analys av det empiriska materialet utifrån uppsatsens frågeställningaroch teorins fyra variabler. Här redovisas även de slutsatser som är dragna under processens gång och huvud -slutsatserna är:Organisationens design är ett direkt resultat av en maktfördelning, eller kamp om makten och position, på denexekutiva nivån och resultatet blir en kompromisslösning.Det är av yttersta vikt att det finns en gemensam målbild vid organisationsutvecklingen och att denna delas av helaorganisationen. Implementeringen bör bygga på förståelse och inte ett tidsschema.Hela organisationen måste ingå i en organisationsutveckling. Ser man inte till helheten blir följderna att man får enotydlig organisation som kommer att kräva ytterligare förändring inom en snar framtid. / The Swedish Armed Forces are presently undergoing the most extensivechange in its history. This lead to a great downscaling of the whole organizationand it compelled the Armed Forces to change the command structure aswell. Unfortunately didn’t this organizational change reach its aims and goals.The main purpose of this essay is to clarify the fundamental conditions thatinfluenced the development of the Swedish Armed Forces’ command structure.The essay will shed light on the factors that influenced the organizational design,both explicit and implicit ones. The essay gives answers to the followingquestions: Were there any implicit factors that influenced the development ofthe command structure? Did the project team use any theoretical models duringthe development process? Have professionals designed the organization orhave laymen accomplished this? What experience can we gain from the developmentprocess?The theoretical framework is Harold Leavitts’ (1965), “Diamond”, systemmodel concerning approaches to organizational change. Leavitts’ model viewsorganizations as complex systems in which at least four interacting variablesloom especially large: task variables, structural variables, technological variablesand human variables. The method is qualitative with an inductive approachand the study is mainly based upon interviews.The empirical research provides some results and the main subjects are: thedevelopment process, which has been influenced by an internal power struggleat the executive level, the lack of theoretical and methodical support, the difficultyof developing just a small piece of the command structure and the implementationproblem. This subject has been the foundation for the analysisand discussion, in combination with the theory and studies questions; theseconsequently lead to the conclusions presented in the essay.The conclusions show that lust for power influenced the organizational design,and that implementation should be based on the members’ understandingof the organizational change and not on a strict timetable The whole structuremost be involved in an organizational change, otherwise problematical spin-offeffects will be experienced. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Försvarsmakten skall kunna bistå det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred. Vilket i förlängningen kan innebära attFörsvarsmaktens resurser skall kunna utnyttjas av en annan myndighet vid en insats, för att stödja det svenska samhället viden påfrestning. Polisen har till uppgift att förbereda, planera och säkerställa en god förmåga att med kort varsel kunna hanteraen svår påfrestning på samhället i fred. Ett effektivt samutnyttjande av resurser med andra myndigheter är viktigt, främst setttill den gemensamma samhällsnyttan som skapas. Men även till de ekonomiska fördelar som kan uppnås vid en samverkanmellan myndigheterna.Båda organisationerna har vid en första anblick ett antal likheter, exempelvis båda får använda det yttersta våldsmedlet för attlösa sina uppgifter, de är hierarkiska organisationer, personalen bär uniform och de är statliga instanser.Min avsikt är att beskriva samverkan mellan Mellersta Militärdistriktet och Polismyndigheten i Stockholms Län på ennationell regional nivå. Studiens huvudfråga är, ”Vilka likheter samt olikheter finns i samverkan mellan MellerstaMilitärdistriktet och Polismyndigheten i Stockholms Län, samt vilka är de eventuella bakomliggande faktorerna till dessalikheter och olikheter”? Inledningsvis genomförs en litteraturstudie där båda organisationerna beskrivs utifrån mål, begreppoch process. Därefter genomförs en jämförande analys av litteraturstudien samt intervjuer med personer ur respektiveorganisation. Slutligen redovisas resultatet som visar på skillnader mellan organisationernas olika begrepp, som i sin turpåvisar behovet av en gemensam nomenklatur. Vidare konstateras att behovet av samövningar är stort, i syfte att lära kännavarandras organisationer samt att skapa viktiga personkontakter för ett framtida väl fungerande samarbete. Studien pekar bl.a.även på likheten mellan organisationerna i sättet att leda, båda har ett klart uttalat befälsförhållande avseende vem som äransvarig för vad vid en insats. Båda organisationerna har också en likartad hierarkisk uppbyggnad med lydnadslinjer ochrapportvägar. / The national defence shall be able to assist the Swedish community inpeacetime. This implies that almost all national defence resources should begiven to other authorities to support the community. An effective utilization ofresources in co-operation with other authorities is important, mostly from aneconomic point of view, but also for the benefit that the community can attainfrom the co-operation.The task for the police is to prepare, plan and quickly have the right ability tohandle a serious accident in the community. Both organisations, the Police andthe Military defence, have at first sight many points of close similarity betweenthem. They could both use force to solve their tasks, they have both ahierarchical organisation, and they both, usually, wear uniform.My aim is to describe co-operations between these two organisations. Thepurpose of my work is to describe the overarching co-operation between theMiddle Military district and Stockholm County Police authorities at the regionallevel. My purpose is also to describe the similarities and the differencesbetween them.Firstly a literature study was accomplished, which described both organisationsfrom goal, concept and process standpoints. A comprehensive analysis wascarried out. The answers from the analysis initiated the need for interviews.Finally a generic valuation was made, resulting from both the literature studyand the interviews.The conclusion is that there are differences between the two organisations’standards, and that demands a joint nomenclature. The need for joint exercisesis clear, in order to learn about each other’s organisations and to createpersonnel contacts. Last, there is a similarity between the organisations in theirexercise of command, the hierarchical structure and their method of reporting. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

This essay looks in to the logistics operational significance during the Korean war,1950-1953. The purpose is to give an orientation about how the logistical functioninfluenced the events during the Korean war. Aiming on the investigation anddescription of the logistical organisation and it’s consistency on operations. To achievethe purpose the author searched the answer to two main questions during the analyse ofthe different texts. These main questions where:• Witch logistical factors influenced the operational design?• How did the logistical organisation develop?The method used in this essay is based upon an empiric study in the form of an perusalof literature. The qualitative content analysis of literature is purely descriptive.The most significant conclusions to be drawn in this essay are as follows:The infrastructure in Korea was one of the most important factors that influenced theoperational design from the logistical point of view.Another important factor was the logistical organisation, witch during the campaign inKorea was built in accordance with the U.S. Army doctrine. This made the organisationinflexible and caused logistical problems. Largely these problems could have beenavoided if the organisation had been more flexible in its form. Finally the lack of plansfor military operations in Korea influenced the operational design on the American side.They were unprepared for the situation that aroused in June 1950. The Americans had tothrow their units in to combat before they where ready both concerning logisticalsupport and combat training. This situation could have been avoided if they should havehad valid plans for such an development of the situation. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02