Lic.-avh. Luleå : Luleå tekniska univ., 2008.

Lic.-avh. Luleå : Luleå tekniska univ., 2004.

Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2003.

Lic.-avh. Stockholm : Tekn. högskolan, 2004.

Kolbäcksleden i Umeå har breddats med två körfält till 2+2 väg med sex cirkulationsplatser, en planskild trafikplats, fem nya samt sju breddade gång- och cykelportar (GC-portar).   Projektet upphandlades som en utförandeentreprenad med Trafikverket som beställare. Vägen var färdigprojekterad men broarna projekterades av Peab med Ramböll som konstruktör.   Detta examensarbete kommer att se över hur man i ett tidigt skede kan upptäcka tekniska risker vid breddning av plattrambroar. Två broar har valts att studeras och jämföras. En utan vattenläckage och en med vattenläckage i fogar. Att bredda en bro kan spara tid och material jämfört med att riva och bygga en ny. Detta sparar både pengar och minskar miljöbelastningen, men kan medföra risker. I vissa fall kan nybyggnad vara det enda alternativet. Arbetet utförs i samarbete med Peab, Umeå.   Den breddade bro som inte har några problem med vattenläckage är en GC-port som ligger längs Kolbäcksleden i höjd med Carlshem, närmast Statoil. Den ursprungliga bron är uppbyggd av prefabricerade betongelement och den breddade delen är platsgjuten med dilatationsfog mellan gammal och ny del. Beläggning på bron består av asfalt. Den andra bron är en platsgjuten bro belägen vid Mariestrand, bron är breddad åt båda håll och har problem med sprickbildning och vattenläckage i fogarna. Beläggning på bron består av slakarmerad slitbetong. Resultatet visade att detaljerade handlingar samt kompletterande arbetsbeskrivningar kan göra att vattenläckage i fogar undviks. Att bredda en plattrambro och använda direktgjuten slitbetong som slitlager innebär risker med vattenläckage på grund av sprickor då små sättningar är oundvikligt, detta bör dock undersökas ytterligare. / Kolbäcksleden in Umeå has been widened with one lane in each direction to a 2+2 road with six roundabouts, a two-leveled traffic interchange, five new and seven widened short-span concrete bridges. The roads were already designed by the customer (Trafikverket) but Peab (entrepreneur) got the responsibility to design the bridges on their own. This study will overlook how you in an early stage of the planning process can discover technical risks when widening short-span concrete bridges. In this study, two bridges is compared and reviewed, one with water leakage in the joints and one without leakage. Widening a bridge can save time and material compared to a new production. This also saves money and lessens the environment strain. In some cases new production is the only alternative. The study is made in cooperation with Peab, Umeå. The widened bridge without leakage problems are placed on Kolbäcksleden around Carlshem, this is the closest bridge to Statoil. The old part of the bridge is made out of prefabricated concrete elements and the widened part is made of poured concrete with an expansion joint between the old and new parts. The road construction is built with asphalt coating and has no water leakage or dangerous cracks. The other bridge is a poured concrete bridge placed at Mariestrand. The bridge is widened on both sides and has problems with cracks in the concrete and water leakage in the construction joints. The road construction is built with an armed layer of high-performance concrete coating. The result of this study shows that detailed papers and supplemental work descriptions can avoid water leakage in joints when widening a bridge of this type. To widen a short-span concrete bridge using high-performing concrete as coating can cause risks of cracks because of small settlements, which is inevitable when widening bridges like this. The risk of cracks when widening bridges should be examined further to obtain a secure result.

No description available.

No description available.

<p><em>”Prefabricerad broproduktion ger ett snabbt montage och stor möjlighet att styra produktionsprocessen” </em></p><p>(En av de intervjuade)</p><p>Vid traditionell produktion av betongbroar tillverkas bron på plats. Ingående arbeten såsom byggande och rivning av ställning, formsättning, armering samt gjutning av bron är tidskrävande moment som innefattar oergonomiska arbetsställningar för yrkesarbetarna, där de dessutom exponeras för ogynnsamma väderförhållanden och höga höjder. De flesta betongbroar som byggs i Sverige utförs fortfarande enligt traditionella metoder innehållande många tidskrävande och ogynnsamma arbetsmoment.</p><p>I rapporten behandlas prefabricerade betongbroar som är ett konkurrenskraftigt alternativ vid broproduktion. Broelementen tillverkas på fabrik och monteras på plats, vilket leder till tidsvinster, minskade trafikstörningar, förbättrad arbetsmiljö och bättre kvalitet. Prefabricerade betongbroar kan ses som en del av industrialiseringen av byggprocessen där standardiserade lösningar och metoder används för att effektivisera byggandet.</p><p>Intervjuer med personer verksamma inom anläggningsbranschen har gjorts för att få fram ett så relevant resultat som möjligt. Dessa gav oss en övergripande uppfattning om prefabricerade betongbroars fördelar och nackdelar samt anledningarna till det låga användandet i Sverige.</p><p>Rapporten visar att prefabricerade betongbroar är en möjlig produktionsmetod vid brobyggnad. De kvalitetsproblem som förekommit har arbetats bort, istället uppnås idag en bättre kvalitet på den färdiga bron. Beställarna måste dock värdera tidsaspekten redan i upphandlingsfasen för att prefabricerade betongbroar ska anses fördelaktiga. Dessutom måste projekteringsprocessen förändras och en ny kompetens arbetas fram inom branschen. Förändras dessa faktorer är vi helt övertygade om att prefabricerande betongbroar har en ljus framtid i Sverige.</p>

”Prefabricerad broproduktion ger ett snabbt montage och stor möjlighet att styra produktionsprocessen” (En av de intervjuade) Vid traditionell produktion av betongbroar tillverkas bron på plats. Ingående arbeten såsom byggande och rivning av ställning, formsättning, armering samt gjutning av bron är tidskrävande moment som innefattar oergonomiska arbetsställningar för yrkesarbetarna, där de dessutom exponeras för ogynnsamma väderförhållanden och höga höjder. De flesta betongbroar som byggs i Sverige utförs fortfarande enligt traditionella metoder innehållande många tidskrävande och ogynnsamma arbetsmoment. I rapporten behandlas prefabricerade betongbroar som är ett konkurrenskraftigt alternativ vid broproduktion. Broelementen tillverkas på fabrik och monteras på plats, vilket leder till tidsvinster, minskade trafikstörningar, förbättrad arbetsmiljö och bättre kvalitet. Prefabricerade betongbroar kan ses som en del av industrialiseringen av byggprocessen där standardiserade lösningar och metoder används för att effektivisera byggandet. Intervjuer med personer verksamma inom anläggningsbranschen har gjorts för att få fram ett så relevant resultat som möjligt. Dessa gav oss en övergripande uppfattning om prefabricerade betongbroars fördelar och nackdelar samt anledningarna till det låga användandet i Sverige. Rapporten visar att prefabricerade betongbroar är en möjlig produktionsmetod vid brobyggnad. De kvalitetsproblem som förekommit har arbetats bort, istället uppnås idag en bättre kvalitet på den färdiga bron. Beställarna måste dock värdera tidsaspekten redan i upphandlingsfasen för att prefabricerade betongbroar ska anses fördelaktiga. Dessutom måste projekteringsprocessen förändras och en ny kompetens arbetas fram inom branschen. Förändras dessa faktorer är vi helt övertygade om att prefabricerande betongbroar har en ljus framtid i Sverige.

Jag har i mitt skrivande reflekterat kring min egen kunskap och erfarenhet samt har genom mina tankar kopplat till relevant litteratur. Reflektionerna har till större del varit runt mitt dilemma men även kring mycket annat som rör den dagliga verksamheten. Jag har även reflekterat kring hur jag ser på mig själv som pedagog och min egen yrkesroll. I min essä har jag utforskat kring mitt dilemma om hur jag ska kunna synliggöra de barn som hamnar utanför ramarna i barngruppen, och som inte tar lika stor plats som de barn som hörs och syns mest. Jag tar upp några situationer i min berättelse som tydligt visar detta då Pelle som mitt dilemma handlar om mer eller mindre exkluderar sig själv från den övriga barngruppen och från verksamheten i helhet. Pelle isolerar sig från de andra barnen och vill hellre leka för sig själv, om inte Sofia är på förskolan, för då vill han bara leka med henne. Att Pelle inte heller pratar med någon av vare sig pedagoger eller kompisar, utöver Sofia, gör inte situationen enklare. Mitt dilemma handlar om min osäkerhet och min frustration som blivande förskollärare över att inte veta hur jag ska förhålla mig till eller lyckas kommunicera med barn som Pelle. I min uppsats har jag använt mig av olika metoder som skrivande och reflektion. Genom att pendla mellan olika tolkningar, reflektioner samt upplevelser har jag försökt göra egna tolkningar, och skapa förståelse kring dem, för att sedan kunna lägga dem till mina erfarenheter. Med hjälp av min handledare och min arbetsgrupp har jag arbetat fram min text och har haft mycket nytta av gruppens gemensamma men även min och handledarens enskilda reflektionssamtal. Det har varit lärorikt och jag tycker själv att jag har både kunnat och vågat se på mig själv med kritiska ögon, men också fått merförståelse kring ämnet. Syftet med den här essän är att jag söker efter svar på frågor om hur jag som pedagog hur jag som pedagog ska kunna synliggöra de tysta barnen och få dem att känna sig inkluderade i grupp och verksamhet. Till min hjälp har jag studerat litteratur och reflekterat kring det jag läst för att på så sätt finna svar på mina frågor. Jag tar även upp och poängterar vikten av begreppet "bygga broar" då förskolan ska ha ett gott samarbete med föräldrar och andra anhöriga. / examinationsarbete