• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 8
  • Tagged with
  • 8
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Anpassning av befintlig byggnad till nutida krav och behov för trygghetsboende / Adaptation of the existing building to modern requirements and needs for sheltered-housing

Rask, Linus January 2014 (has links)
Detta examensarbete utreder nutidakrav, bestämmelser och kvalitéer vid utformning av ett så kallat Trygghetsboende enligt svensk standard. Resultatet av rapporten redovisas i form av ett gestaltningsförslag av en befintligbyggnad utifrån de teorier, litteratur och de studier jag har tagit del av i denna rapporten. Rapporten syftar i att man skall kunna utforma ett trygghetsboende utifrån de bestämmelser som sammanställts i denna rapport och samtidigt beakta de bostads kvalitéer för de äldre generationerna.
2

Visualisering av tomten Pelarsalen, Välle Broar

Sjöholm, Sebastian, Fredrik, Gunnarsson January 2010 (has links)
No description available.
3

Visualisering av tomten Pelarsalen, Välle Broar

Sjöholm, Sebastian, Fredrik, Gunnarsson January 2010 (has links)
No description available.
4

Adaptiv utformning av brandskydd för trygghetsboende : För att kunna tillmötesgå framtidens behov av bostäder för äldre

Hansson, Jonatan January 2017 (has links)
Den genomsnittliga medellivslängden i Sverige fortsätter att öka och ju längre tid som går desto äldre förväntas befolkningen bli. Samtidigt visar Boverkets bostadsmarknadsenkät att antalet kommuner som har brist på särskilda boendeformer för äldre ökade från år 2016 till år 2017. Antalet kommuner som redovisade ett underskott på särskilda boendeformer för äldre år 2017 uppgick till 125 kommuner. Att andelen äldre människor ökar i antal samtidigt som det råder brist på bostäder för äldre är en ohållbar situation. I ett trygghetsboende finns tillgång till personal under enstaka tider på dygnet och syftet med denna boendeform är att de boende ska känna gemenskap och trygghet i närhet med andra i samma situation. I ett behovsprövat särskilt boende finns tillgång till service, vård och omsorg under dygnets alla timmar. I vardagligt tal kallas sådana boenden ofta för äldreboenden. Vid uppförandet av ovannämnda boendeformer ställs olika krav på vilket brandskydd som byggnaden ska utrustas med enligt Boverkets byggregler. Att bemöta problematiken att det saknas bostäder för äldre kanske inte enbart är att bygga nytt utan även förändra befintlig bebyggelse. Finns det lösningar som möjliggör för äldre att bo kvar i en och samma bostad livet ut, utan att behöva byta miljö när deras hälsotillstånd medför att de kräver särskild vård? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur bostadssituationen ser ut för Sveriges äldre invånare samt att utreda vilka möjligheter som finns för en adaptiv utformning av brandskyddet vid nyproduktion av trygghetsboenden. Målet är att undersöka hur man kan utforma brandskyddet vid nyproduktion av trygghetsboende för att möjliggöra en framtida verksamhetsförändring till ett behovsprövat särskilt boende. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ deterministiskt komparativ analys där metodiken har varit att undersöka gällande lagstiftningar, regelverk, myndighetsföreskrifter samt vetenskapliga rapporter och artiklar. Insamling av data har huvudsakligen utgjorts i form av en litteraturstudie med syfte att studera, analy­sera och fördjupa kunskaperna om tidigare forskning och grundläggande förutsättningar. I litteratur­studien har det bland annat studerats statistik och byggregler. Som komplettering har också två intervjuer genomförts med personer som arbetar med boendesprinkler och automatiskt brand- och utrymningslarm till vardags. Framtagen information och kunskap från litteraturstudien och kompletterande intervjuer analyserades vilket resulterade i olika lösningar på hur brandskyddet i ett trygghetsboende kan förberedas för att möjliggöra en framtida verksamhetsförändring till ett behovsprövat särskilt boende. En övergripande slutsats som kan dras utifrån detta arbete är att en adaptiv utformning av brandskyddet vid ny­produktion av trygghetsboenden i allra högsta grad är möjlig. Vidare visade det sig att byggnadernas utformning såsom antalet våningar spelar stor roll för vilka förberedande åtgärder som anses lämpliga eller inte. Avslutningsvis har det under arbetets gång väckts tankar om hur samhället utsätter äldre för en risk som de enligt lagstiftningar har rätt till skydd mot. Är det rimligt att en 80 år gammal människa, som anser sig vara i behov av särskilt boende, ska bo i ett boende med samma brandskydd som en invånare på 20 år? Anses dessa individer ha samma möjlighet att utrymma och rädda sig själva i händelse av brand?
5

Att åldras tryggt - En kvalitativ studie om äldres val och erfarenhet av att flytta till ett trygghetsboende

Svensson, Pernilla January 2020 (has links)
Satsningen på trygghetsbostäder ligger i en ökad utmaning av äldre som upplever otrygghet eller isolering i sina hem. Kraven för att kunna flytta till ett trygghetsboende är att den äldre ska ha fyllt 70 år, ha stöd av hemtjänst och uppleva sig otrygg eller isolerad. Få studier berör vad som påverkar äldre att vilja flytta till ett trygghetsboende och hur de sedan upplever boendet. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar äldres val av att flytta till ett trygghetsboende och hur de sedan upplever det att bo där. Empirin har samlats in via en kvalitativ studie I form av halvstrukturerade intervjuer med äldre boende på ett trygghetsboende. För att analysera empirin har Nahemow och Lawtons (1973) ekologiska modell använts. Resultatet visar på att äldre väljer att flytta på grund av otillgängliga bostäder, ensamhet, nedsatt hälsotillstånd och begränsad rörelseförmåga. Valet av trygghetsboende som boendeform grundar sig i närheten till andra äldre och omsorgspersonal, tillgängliga utrymmen och gemensamma aktiviteter. Upplevelsen av boendet varierar beroende på den äldres erfarenhet, personlighet och förmåga. De flesta äldre upplever sig självständigare, tryggare och i mindre utsträckning ensamma i deras hem på trygghetsboendet. / The investment in social housing lies in an increased challenge of older people who experience insecurity or isolation in their homes. The requirements for moving to a social housing are that the elderly must have reached the age of 70, have support from home care and feel unsafe or isolated. Few studies are about why the elderly want to move to a social housing and how they then experience the accommodation. The aim of this study is to investigate what factors affect older people's choice of moving to a social housing and how they then experience it to live there. The empirical data has been collected through a qualitative study in the form of semi-structured interviews with elderly residents in a social housing. Nahemow and Lawton's (1973) ecological model has been used to analyze the empirical data. The results show that older people choose to move due to inaccessible housing, loneliness and reduced health status and mobility. The choice of social housing as a form of housing is based on the closeness of other elderly and care staff, accessible spaces and joint activities. The experience of the accommodation varies depending on the experience, personality and ability of the elderly. Most elderly find themselves more independent, safer and feeling less alone in their homes in the social housing.
6

Förslag på ny fastighet vid Ringvägen : Framtagning av förslagshandlingar / Proposal for a new property at Ringvägen : Development of concept drawings

Netteryd, Nicholas January 2014 (has links)
Stockholm växer och det kräver i sin tur nya bostäder. De fria ytorna i Stockholm city minskar och Stockholms stad försöker på nya sätt förtäta och förbättra staden konstant. Fastigheten Gulbetan är centralt belägen på Södermalm i anslutning till Ringvägen och Vitabergsparken. Idag används platsen till parkering och återvinning vilket gör att platsen är dyster och inte fyller sin fulla potential. Detta examensarbete leder till färdiga förslagshandlingar för fastigheten. Handlingar tas fram utefter en noggrann platsanalys som i sin tur resulterar i en byggnad med butik i hörnet av plan 0, trygghetsboende på plan 1-2 och bostäder på plan 3-7. Även ett gångstråk skapas mellan parkerna Vitabergsparken och Lilla Blecktornsparken. Tanken med arkitekturen under hela projektet har varit att skapa ett nytt avslut av Ringvägen, med en stilren byggnad som står sig i tiden. / Stockholm is growing and that in turn requires new buildings. The free surfaces of Stockholm decreases and Stockholm City are trying to find new ways to improve the city. The property Gulbetan is located on Södermalm in connection with Ringvägen and Vitabergsparken. Today the site is used for parking and recycling which makes the place dismal and it does not fulfill its full potential. This thesis leads to the final draft documents for the property. Documents are produced along a thorough site analysis, which in turn results in a building with a shop on the corner of plane 0, sheltered housing on floors 1-2 and apartments on floors 3-7. Even a pedestrian area created between the parks Vitabergsparken and Lilla Blecktornsparken. The idea of the architecture throughout the project has been to create a new clearance of Ringvägen, with a stylish building that is timeless.
7

Anpassning av gammalt till äldre / Adaptation of old to elderly

Venna, Elin, Lundin, Carolina January 2018 (has links)
Människor lever längre och den äldre generationen är också generellt mer aktiva än tidigare. Det medför att behovet av anpassade bostäder som klarar dessa krav också ökar. Ett exempel på ett sådant boende är trygghetsboende. Det finns regler och krav för hur ett trygghetsboende ska utformas. Det innebär dock inte att boendet automatiskt uppnår syftet det är menat för, alltså ett boende som kan öka livskvaliteten, skapa gemenskap, kännas tryggt och där äldre kan trivas. Syftet med arbetet är att skapa ett trygghetsboende som bidrar till ökad livskvalité och som upplevs trivsamt och tryggt. Målet är att identifiera vilka faktorer som bidrar till detta för att sedan exemplifiera dem i ett gestaltningsförslag. En kvalitativ metod i form av fallstudie med intervjuer genomfördes för att kunna uppnå mål och syfte. Centralt läge och tillgängligt utformad inom- och utomhusmiljö var faktorer som bidrog till trivsel och trygghet medan självständighet, god hälsa, social samvaro och närhet till vänner och familj höjde livskvalitén. Faktorer som bidrar till ökad livskvalité och till vad som är trivsamt och tryggt är väldigt subjektivt. Alla människor är olika och ett tryggt boende kan innebära många skilda ting. Faktorerna som framträdde i resultatet stämmer dock väl överens med vetenskapliga studier som gjorts inom området. Det gör att arbetets resultat kan tillämpas som stöd vid nybyggnation eller ombyggnation av en befintlig byggnad till ett trygghetsboende. / People live longer and the older generation is also generally more active than before. This also increases the need for custom housing that meets these demands. An example of such accommodation is secure housing (trygghetsboende). There are rules and requirements for the design of a secure housing, but it does not automatically mean that the accommodation reaches the purpose it is intended for, an accommodation that can enhance the quality of life, contribute to togetherness, feel safe and an accommodation to enjoy. The purpose of this study is to create a secure housing that contributes to an increased quality of life and is experienced pleasantly and safely. The goal is to identify which factors that contribute to this, and then exemplify it in a design proposal. A qualitative method in the form of a case study with interviews was conducted to answer the goal and purpose behind this study. Central location and accessible designed indoor environment and outdoor environment were factors that contributed to well-being and security while independence, good health, social cohesion and proximity to friends and family raised the quality of life. Factors that contribute to increased quality of life and to what is comfortable and safe are very subjective. All people are different and safe living can mean many different things. However, the factors that emerged in the results are consistent with scientific studies made in the area. This means that the results of this work can be used as support for new construction or conversion to a secure housing.
8

Trygghetsboende på landsbygden. / Assisted living facility in rural areas.

Gunnarsson, Nathalie, Johansson, Beata January 2022 (has links)
The population within the age group 80+ is increasing. At the same time retirement housing are limited. Which entails that a large portion of the elderly are in the main housing market, where there is a shortage of housing. An option to ease the problematic housing situation could be assisted living facilities. The problem with the assisted living facilities of today, is that they are often located within the city. The result of this is that many elderly people choose to remain in their current houses due to a fear of leaving the countryside and their social network behind.  The purpose of this thesis is to investigate the conditions of an assisted living facility on the countryside, define which aspects that the elderly appreciate in their home and everyday life, and finally design a visual suggestion of an assisted living facility. The applied methods were (i) literature study, (ii) area analysis and (iii) modeling of the assisted living facilities. The following questions were addressed:  -  What are the conditions for assisted living facilities? -  How do these conditions differ between urban and rural areas? -  What aspects create quality/well-being in their own home for elderly  people? -  How can these conditions and aspects be considered when designing  assisted living facilities on the countryside?  Based on the work's theoretical starting points and results, some conclusions could be made. An assisted living facility on the countryside would combine a harmonious environment and a quiet neighborhood. The form of housing would open housing opportunities for the younger generation on the countryside. Health, physical activities, and social interactions were deemed to give more well-being to the individual than the home's design. The main values of the design lay in its ability to allow the individual to live out their personality, and at the same time make the individual feel safe and secure in their home. The final result was a visual proposal for ten condominiums inspired by, among other things, Sweden's traditional one-room cottage.

Page generated in 0.0543 seconds