Kolbäcksleden i Umeå har breddats med två körfält till 2+2 väg med sex cirkulationsplatser, en planskild trafikplats, fem nya samt sju breddade gång- och cykelportar (GC-portar).   Projektet upphandlades som en utförandeentreprenad med Trafikverket som beställare. Vägen var färdigprojekterad men broarna projekterades av Peab med Ramböll som konstruktör.   Detta examensarbete kommer att se över hur man i ett tidigt skede kan upptäcka tekniska risker vid breddning av plattrambroar. Två broar har valts att studeras och jämföras. En utan vattenläckage och en med vattenläckage i fogar. Att bredda en bro kan spara tid och material jämfört med att riva och bygga en ny. Detta sparar både pengar och minskar miljöbelastningen, men kan medföra risker. I vissa fall kan nybyggnad vara det enda alternativet. Arbetet utförs i samarbete med Peab, Umeå.   Den breddade bro som inte har några problem med vattenläckage är en GC-port som ligger längs Kolbäcksleden i höjd med Carlshem, närmast Statoil. Den ursprungliga bron är uppbyggd av prefabricerade betongelement och den breddade delen är platsgjuten med dilatationsfog mellan gammal och ny del. Beläggning på bron består av asfalt. Den andra bron är en platsgjuten bro belägen vid Mariestrand, bron är breddad åt båda håll och har problem med sprickbildning och vattenläckage i fogarna. Beläggning på bron består av slakarmerad slitbetong. Resultatet visade att detaljerade handlingar samt kompletterande arbetsbeskrivningar kan göra att vattenläckage i fogar undviks. Att bredda en plattrambro och använda direktgjuten slitbetong som slitlager innebär risker med vattenläckage på grund av sprickor då små sättningar är oundvikligt, detta bör dock undersökas ytterligare. / Kolbäcksleden in Umeå has been widened with one lane in each direction to a 2+2 road with six roundabouts, a two-leveled traffic interchange, five new and seven widened short-span concrete bridges. The roads were already designed by the customer (Trafikverket) but Peab (entrepreneur) got the responsibility to design the bridges on their own. This study will overlook how you in an early stage of the planning process can discover technical risks when widening short-span concrete bridges. In this study, two bridges is compared and reviewed, one with water leakage in the joints and one without leakage. Widening a bridge can save time and material compared to a new production. This also saves money and lessens the environment strain. In some cases new production is the only alternative. The study is made in cooperation with Peab, Umeå. The widened bridge without leakage problems are placed on Kolbäcksleden around Carlshem, this is the closest bridge to Statoil. The old part of the bridge is made out of prefabricated concrete elements and the widened part is made of poured concrete with an expansion joint between the old and new parts. The road construction is built with asphalt coating and has no water leakage or dangerous cracks. The other bridge is a poured concrete bridge placed at Mariestrand. The bridge is widened on both sides and has problems with cracks in the concrete and water leakage in the construction joints. The road construction is built with an armed layer of high-performance concrete coating. The result of this study shows that detailed papers and supplemental work descriptions can avoid water leakage in joints when widening a bridge of this type. To widen a short-span concrete bridge using high-performing concrete as coating can cause risks of cracks because of small settlements, which is inevitable when widening bridges like this. The risk of cracks when widening bridges should be examined further to obtain a secure result.

The purpose of this master thesis is to provide suggestions of how composite bridges with I-beams (steel beams and concrete slab connected via shear connectors) can be prepared during the construction phase to withstand a future widening. As a case study the project "Bridge over Kalix river in Kalix" has been used. Tender documents were provided to the stakeholders in September 2018 and the tender answers were at the Swedish Transport Administration (Trafikverket) in mid-January 2019. The construction work is planned for the summer of 2019 and the bridge is planned to be operational by the end of 2020. Widening of bridges is an expensive change of the structure, but is done occasionally. This is mainly due to two factors; higher safety regulations and a higher number on passing vehicles per time unit compared to the 1950 when many of the bridges in Sweden were constructed. Beyond the increased amount of traffic, the vehicle and lorries are heavier nowadays and the expected life time of the bridge construction is longer. The thesis has resulted in three suggestions of widening constructions; one for the case study and two for the general case. The suggestions are based on the change in loads (both shear force and bending moment) caused by dead loads and traffic loads due to the theoretical widening of 2,5 meters. The widened part is constructed to withstand service vehicle (e.g. snow removal vehicle), but the carrying capacity for the rest of the bridge deck is 74-tonnes vehicle. The obtained result shows that both the shear force and the mid-span bending moment increases. The shear force increases in total 45,8 % (dead load 65,8 % and traffic load 7,3 %) and the bending moment 56,7 % (dead load 61,3 % and traffic load 10,0 %). With these value as base the suggested widening construction for the case study is a tilted column with tie beam, both with center distance of six meters. To the general case, two suggestions are provided; The first one with a steel plate placed in the same way as the tilted column, but with a greater load carrying cross section area and thus a greater area to spread the load onto the concrete slab and the web of the beam. The second suggestion is simply an extra I-beam parallel to the existing ones. This is an established method in widenings where the additional load is great, but it is a method highly dependent on the design of the bridge and the surrounding nature. / Syftet med examensarbetet är att ge förslag till hur samverkansbroar med I-balkar kan förberedas vid konstruktion för en eventuell framtida körfältsökning (brobreddning). Som fallstudie har projektet "Bro över Kalix älv i Kalix" använts. Förfrågningsunderlag var intressenter tillhanda under tidig höst 2018 och anbud inkom till Trafikverket i mitten av januari 2019. Byggstart planeras till sommaren 2019 och färdig bro planeras vara i drift till årsskiftet 2020/21. Att bredda broar i efterhand är en kostsamt åtgärd som sker med jämna mellanrum. Detta ingrepp motiveras med att befintliga broar ofta är undermåliga vad gäller säkerhet och framkomlighet, krav på dessa två faktorer har förändrats sedan 50-talet då många av broarna i Sverige byggdes. Utöver ökad trafikmängd har även lasterna ökat (nu till BK4 som innebär 74-tons fordon) och kraven på beständighet av brokonstruktionen, dagens broar ska klara av betydligt högre laster och dessutom dimensioneras för att upprätthålla sin funktion i 120 år. Studien har mynnat ut i tre förslag till breddningkonstruktioner, ett till fallstudien och två till det generella fallet, samverkansbroar med I-balkar. Förslagen grundar sig i beräkning av lastförändring av såväl egentyngder som trafiklaster laster till följd av en teoretisk brobreddning av 2,5 m. Vid konstruktion dimensioneras hela brobanan för BK4 men efter breddning dimensioneras den breddade delen enbart för servicefordon (t.ex. snöröjningsfordon). Erhållet resultat visade att såväl tvärkrafter som böjmoment i fältmitt ökade i den yttre balken i ett mittenstöd (där spannlängden är som störst). Tvärkraftsökningen uppgick till 45,8 % och böjmomentet till 56,7 %. Den föreslagna breddningskonstruktionen till fallstudien var en snedsträva med centrumavstånd om sex meter och med tvärförband mellan I-balkarna på samma S-avstånd som snedsträvorna. Till det allmänna fallet föreslogs en stålplåt, såsom snedsträvan men en utbredd plåt som dels fungerar som livavstyvare till I-balken och dels fördelar lasten på en större yta på såväl betongfarbanans underkant som I-balkens liv. Även ett förslag om att lägga till en extra balk presenterades som förslag då detta är en vedertagen metod då lastökningen är stor och då gestaltningskravet och den omgivande naturen tillåter ett ingrepp och utbyggnad som detta.

Frågeställning: Vilken utveckling av Akademibokhandelns fysiska butiker kan förstärka konkurrenskraften? Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda och analysera vilka olika konkurrensmedel som kan ha relevans för Akademibokhandelns framtid, liksom möjlig utveckling av stödtjänster och potentiell breddning av verksamheten. Vidare är avsikten att klargöra hur tillämpning av sensoriska stimuli i Akademibokhandelns servicelandskap kan få betydelse för kunderna samt hur design och uppbyggnad av servicelandskapen kan stärka verksamheten. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har använts med inslag av både induktion och deduktion. Datainsamlingen har skett via djupintervjuer och en fokusgrupp. Vidare har även resultatet genomgått en kvalitativ dataanalys. Resultat och slutsatser: Resultatet visar på att implementeringen av sensoriska stimulin i Akademibokhandelns servicelandskap på många sätt är till fördel för företaget, eftersom de generellt har en positiv påverkan på kundernas tjänsteupplevelse. Vidare konstaterades även att en utveckling av företagets stödtjänster ytterligare skulle stärka deras konkurrenskraft. Teoretiskt och praktiskt bidrag: Det teoretiska bidrag som arbetet genererat är hur ett servicelandskap med fokus på implementering av sinnesmarknadsföring kan gestaltas samt hur en integration mellan olika försäljningskanaler kan ta vid. Vi har även presenterat ett antal praktiska bidrag som är relevanta för Akademibokhandelns framtida utveckling. Nyckelord: Servicelandskap, Detaljhandel, Stödtjänster, Bokhandel, Utveckling, Multisensorik, Sinnesmarknadsföring, Breddning av verksamhet / Research question: Which development of Akademibokhandeln physical stores can enhance competitiveness? Purpose: This thesis aims to investigate and analyse the various means of competition that may have relevance to Akademibokhandelns future, as well as the possible development of support services and the potential expansion of the business. The purpose is to clarify if the application of sensory stimuli in Akademibokhandelns servicescape may have implications for customers as well as how the design and construction of the servicescapes can strengthen the business. Method: The thesis has elements of both induction and deduction, and a qualitative research method has been used. Data has been collected through in-depth interviews and a focus group. The data has gone through a qualitative data analysis. Results and conclusions: The result shows an implementation of sensory stimuli in Akademibokhandeln servicescape in many ways will benefit the company as they generally have a positive impact on the customer service experience. Additionally it was found that a development of the company´s support services would further enhance their competitiveness Theoretical and practical contributions: The theoretical contribution this report has generated is based on how a servicescape with a focus on an implementation of sensory marketing can be portrayed and how integration between different sales channels can be beneficial to the company. We have further on presented a number of practical contributions which we view as relevant to Akademibokhandelns Future Development. Key words: Servicescape, Retail, Support Services, Bookstore, Development, Multi-sensory, Sensory Marketing, Expansion of activities

Analyzing stellar spectra plays a big role in understanding the evolution of our galaxy. Having good data for spectral line properties is very important when analyzing these spectra. One part of the Gaia-ESO public spectroscopic survey (GES) is to gather data for spectral line properties from stellar spectra. The scope of this project is to study one of these properties, the spectral line width caused by collisional broadening by hydrogen. Collisional broadening by hydrogen occurs when a hydrogen atom collides with a particle. The goal of this project is to successfully calculate the collisional spectral line broadening of iron lines where new data is missing from the GES using modern quantum mechanical calculations. These calculations are done using the ABO theory, which is more advanced than previously established theory.A table of Fe-I (Neutral iron) spectral lines without collisional broadening data in the GES has been provided. Using the ABO theory and the accompanying ABO cross section calculator code, estimates of collisional broadening by hydrogen have been calculated for these lines. The new calculations predict that the line width of the spectral lines are typically twice as large compared to older estimates calculated using simpler theory. This new data can be expected to improve stellar spectrum analysis in the Gaia-ESO survey spectra. / Analys av stjärnspektran spelar en stor roll i vår förståelse av vintergatans utveckling. Att ha bra data för spektrallinjers egenskaper är oerhört viktigt vid analys av dessa spektran. En del i Gaia-ESO public spectroscopic survey (GES) är att samla in data för dessa spektrallinjers egenskaper ur stjärnspektran. Omfattningen av detta projekt innefattar att titta närmare på en av dessa egenskaper, spektrallinjebreddning orsakad av kollisionsbreddning av väte. Kollisionsbreddning av väte uppstår när en väteatom kolliderar med en annan partikel. Målet med projektet är att med framgång beräkna kollisionsbreddningen av spektrallinjer från järn där ny data saknas ur GES genom att använda moderna kvantmekaniska beräkningar. Dessa beräkningar är gjorda med den så kallade ABO-teorin, vilken är mer avancerad än tidigare etablerade teorier. En tabell med Fe-I (neutralt järn) spektrallinjer utan kollisionsbreddningsdata i GES har tillhandahållits. Med hjälp av ABO-teorin och den medföljande ABO-tvärsnittsräknar-koden har beräkningar av kollisionsbreddning med väte utförts för dessa linjer. De nya beräkningarna förutser att spektrallinjernas bredd blir typiskt två gånger så stor jämfört med de äldre beräkningarna gjorda med enklare teori. Denna nya data kan förväntas att förbättra analysen av stjärnspektrum ur Gaia-ESO kartläggningen.