Diss. Stockholm : Handelshögsk. / Även tillg. med tryckår: [Ny tr.], 2001.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2004. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. Linköping : Univ., 2004.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

No description available.

No description available.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005.

Inledning: Forskning har visat att miljön där brott sker är avgörande för att förstå kriminalitetsmönster och dess koncentration i och till olika områden, även kallade hot spots. Socialekologisk teori ämnar förklara distributionen av kriminalitet i städer. Syftet med aktuell studie var dels att analysera vilka platser i en stad som har flest anmälningar för misshandelsbrott för individer över 18 år, dels att analysera polisarbetet i och anslutning till dessa platser i Uppsala innerstad under åren 2013 – 2015. I denna studie har Brottsmönsterteorin applicerats för att förklara resultatet. Metod: I denna studie tillämpades både kvalitativ och kvantitativ metod. Materialet som användes var polisregister för misshandelsbrott, dokument som beskriver polisens arbete samt en intervju. Anmälningarna från polisregistret fördes in i ArcGIS, ett datorprogram för visualisering av kartor, för att ta fram hot spots. Vidare analyserades polisens arbete på eller i nära anslutning till dessa platser. Resultat: I studien identifierades fyra hot spots. Resultatet visade att anmälningsfrekvensen hade minskat i två av fyra hot spots (hot spot 2 och 3). Det totala antalet misshandelsanmälningar i Uppsala innerstad hade minskat i förhållande befolkningsmängden i Uppsala kommun. Det problemorienterade polisarbetet fokuserade under treårsperioden på platser med hög alkoholkonsumtion och med en stor omsättning av människor. Slutsats: Kartläggning av olika typer av brott är effektivt för att arbeta brottspreventivt. För vissa typer av brott så som misshandel, kan det för polisen vara väl så effektivt att arbeta problemorienterat i hot spots såsom mot individer. / <p>2016-06-01</p>

Denna uppsats syftar till att förstå och belysa polisers upplevelser och syn på sitt yrke och arbetsmiljö. Det är en kvalitativ studie som genomförts med hjälp av fem stycken poliser som arbetar i olika delar av Sverige. De arbetar i små- till mellanstora städer och tillhör två olika polisregioner i Mellansverige. Teorier som arbetet bygger på är främst krav- kontroll och stödmodellen samt Herzbergs tvåfaktorsteori. Det görs en övergripande syn på hur poliserna upplever sina krav i yrket, vilken kontroll de har för att motverka att kraven blir för stora, samt det stöd de har för att klara av balansen i yrket och balansen mellan krav och kontroll. Herzbergs tvåfaktorsteori används genom att polisernas motivationsfaktorer och hygienfaktorer sammanställs för att sedan vägas upp mot varandra och se vart de positiva respektive negativa aspekterna finns i yrket, kopplat till motivatorerna och hygienfaktorerna. Uppsatsen berör också polisens kultur och hur det sociala är samt relationen mellan poliser, chefer och civilanställda. Uppsatsen berör och tankar om vad ett gott arbete är, och på vilket sätt polisyrket är ett bra arbete.  Det som framkommit i studien är att poliser överlag är nöjda med sitt arbete. Samtidigt finns det delar som arbetsgivaren och Polismyndigheten som stort behöver arbeta med, något som kommer belysas och uppmärksammas i denna uppsats. Poliserna anser sig ha höga krav i arbetet som kommer främst ifrån allmänhet, lagtexterna och sig själva. Samtidigt så har de engedigen utbildning, kompetens och ett kollegialt stöd som gör att de anser sig kapabla till att svara mot de krav som yrket ställer. Avslutningsvis i uppsatsen så förs en diskussion gällande slutsatser, förbättringsmöjligheter med uppsatsen, kommentarer kopplade till förförståelsen samt förslag på vidare forskning kring ämnet.