This thesis analyses police officers' work with internal control of foreigners through a discussion of, among other things, the nation-state, rule of law ideals as well as the police profession and the conditions surrounding that profession. Internal control of foreigners, practised by police officers has two main aims: to control migration and to fight crime amongst people unauthorised to reside in the country. There has been a demand for increased efficiency in the internal control of foreigners, since Sweden joined the Schengen agreement. Police officers are now expected to be observant in all their work carried out, of the possibility that people they encounter are in the country without permission. The authors have accompanied police officers in Malmö and Stockholm in their work. They have also studied cases in the legal system and of the special board that handles cases of offences made by police officers. The authors discuss the importance of different factors to the police work on internal control of foreigners. Certain factors are more important than others and there is an interplay and reinforcement of some of these: the political and historical context, the discretion of the police, grey areas in the rules, the work tools of the police as well as inspection possibilities. A state of tension can be identified between the ideals of the nation-state and rule of law ideals. Several factors interplay to create a potential for and an apparent risk of ethnic discrimination in the police work on the internal control of foreigners. This study shows that the prerequisites necessary to perform the control efficiently, unerringly and with proper discretion are lacking. Police officers are put to the almost impossible task of determining who is in the country without permission.

Syftet med studien var att skildra hur områdespoliser beskriver sitt kunskapsbaserade brottsförebyggande arbete i särskilt utsatta områden, riskområden samt utsatta områden. Detta har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med områdespoliser stationerade i nämnda områden. En kvalitativ innehållsanalys har tillämpats för att studera datamaterialet. Vidare har materialet analyserats för att skildra om och hur områdespolisers arbetssätt kan kopplas till de kunskapsbaserade brottsförebyggande metoderna community-oriented policing samt problem- oriented policing. En varsam slutledning tyder på att delar av community-oriented policing som förhållningssätt kan kopplas till områdespolisers uppdrag. Utifrån resultatet kan problem- oriented policing som förhållningssätt till viss del utrönas. Däremot saknas essentiella delar från community-oriented policing och problem-oriented policing, följaktligen tyder det på att metoderna inte implementerats fullt ut. / The purpose of the study was to narrate how community police officer ́s describe their evidence-based crime prevention work in particularly-vulnerable-, risk-, and vulnerable areas. This has been accomplished from qualitative interviews with community police  officer ́s stationed in the mentioned areas. A qualitative content analysis has been applied to study the data material. Furthermore, the material has been analyzed to describe whether and how community police officer ́s work can be connected to evidence-based crime prevention methods, community-oriented policing and problem-oriented policing. A cautious conclusion indicates that some parts of community-oriented policing as an approach can be linked to community police officers’ assignments. Based on the results, problem-oriented policing as an approach can to some extent be established. However, essential parts from community-oriented policing and problem-oriented policing are missing, hence, it indicates that the methods are not fully implemented.

Begreppet psykologisk trygghet har visat sig vara en faktor som påverkar om personal trivs och stannar på arbetsplatsen. Begreppet innebär hur tryggt det upplevs att visa sig sårbar i en grupp och vad det får för konsekvenser. Forskning om poliskultur har visat att den karaktäriseras av tradition och rigida normer, vilket påverkar beteenden i gruppen. Den aktuella studien syftade till att undersöka hur nyblivna poliser upplever psykologisk trygghet i sin arbetsgrupp, samt hur de beskriver normer i förhållande till detta. Åtta deltagare intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide baserad på Edmondsons teori om psykologisk trygghet samt forskning på poliskultur. Datat analyserades med reflexiv tematisk analys. Majoriteten av deltagarna upplevde att humor var ett framträdande sätt att hantera svåra upplevelser, men det fanns även behov av annat typ av stöd. De flesta deltagare upplevde att det var viktigt att visa sårbar för att lära sig yrket, samt att det påverkade relationerna i arbetsgruppen positivt, men flera upplevde det även som skrämmande och skamfyllt. Deltagarnas beskrivningar av arbetsgruppens normer, och deras förhållande till dem, verkade påverka upplevelsen av psykologisk trygghet. Normbrytande beteende sanktionerades, vilket avskräckte från framtida normbrytande. Resultaten stärker teorierna om att psykologisk trygghet är förenat med lärandebeteende och att poliskulturen är traditionsbunden. Psykologisk trygghet kan vara en bidragande faktor till att få poliser att trivas och stanna inom yrket. / Psychological safety has been shown to affect employees’ job satisfaction and turnover intention. The term “psychological safety” means how safe one feels in showing vulnerability in a group and the consequences it might bring. Research has shown that police culture is characterized by traditionality and rigid norms, which affects group behaviour. The present study aimed to examine how new police officers’ experience psychological safety within their work group. Eight police officers were interviewed with a semistructured interview guide based on Edmondson’s theory of psychological safety and literature on police culture. The data were analysed using reflexive thematic analysis. Most participants found humour to be a pronounced coping strategy for negative experiences, but there was a need for alternative ways of coping. Most participants found showing vulnerability to be essential for learning the police role, and that these behaviours had a positive effect on relationships within the work group, even though several found showing vulnerability frightening and shameful. The participants’ descriptions of the norms within the work group, and how well you fit into them, affected their experience of psychological safety. Breaking norms in the group was often followed by sanctions, which disencouraged similar future behaviour. The findings in this study support existing research on the link between psychological safety and learning behaviour and on police culture being governed by traditions. Psychological safety could be a contributing factor to keeping police officers satisfied so that they might stay within their line of work.

Diskussionen om att akademisera polisutbildningen i Sverige har under en tid förekommit främst på regeringsnivå. Ett förslag angående att införa en kandidatexamen på polisutbildningen har även framförts av Polisförbundet, där de uttrycker ett positivt förhållningssätt till akademiseringen. Till följd av detta har ett kvalitativt förhållningssätt tagits för att erhålla en fördjupad bild kring ämnet ur ett polisiärt perspektiv. Studien syftar således till att undersöka vilka uppfattningar, i form av möjligheter och begränsningar, som yrkesverksamma poliser och polisstudenter har kring en akademisering av polisutbildningen. Vidare har även eventuella likheter och skillnader mellan dessa undersökts. Studien baseras på elva fokuserade intervjuer där materialet illustrerar flertalet möjligheter och begränsningar samt likheter och skillnader. Materialet har analyserats tematiskt och resulterade i två teman där ett behandlar polisutbildningen och det andra berör det efterföljande yrkeslivet. Resultatet berör möjligheter och begränsningar samt likheter och skillnader gällande de sökande till utbildningen, utbildningens innehåll, den teoretiska och praktiska kunskapen som erbjuds under utbildningen samt den kandidatexamen som diskuteras att införas. Dessutom berör resultatet även de yrkesroller och arbetssätt som förekommer inom Polismyndigheten, forskning inom det polisiära arbetet samt allmänhetens tilltro till polisen. Sammantaget visar resultatet att den polisiära yrkesutövningen upplevs främst som praktiskt, men där teoretiska ämnen och inriktningar även anses vara väsentliga för både utbildning och yrkesutövning. En kandidatexamen kan vara fördelaktig för vissa yrkesroller och för dem med teoretiskt eller akademiskt intresse, men har samtidigt ansetts kunna bidra med flera problematiska aspekter. Exempelvis lyfts en farhåga för att det praktiska ska åsidosättas eller att praktiska individer avstår att söka utbildningen. Trots att flera möjligheter belyses anses en akademisering av polisutbildningen på programnivå vara omotiverad, där andra förslag på alternativa vägar lyfts som bättre alternativ. / An academic police education in Sweden has been discussed on the state level. Polisförbundet has proposed to implement a bachelor’s thesis in police education where they express a positive approach to an academic police education. This study has a qualitative approach to obtain a deeper understanding from a police perspective. The study aims to investigate the perceptions of possibilities and limitations that working officers and police students experience regarding a police education with a bachelor. It also investigates potential similarities and variations between these. This study is based on eleven focused interviews where many possibilities and limitations, but also similarities and variations, are illustrated. The material has been analyzed thematically and resulted in two overarching themes where one processes police education and the other refers to the upcoming life of work. The results refer to possibilities and limitations, and also similarities and variations, regarding the applicants, the content of the education, the theoretical and practical knowledge during the education, and also the potential bachelor’s degree. The results also refer to the professional roles and working methods in Polismyndigheten, research on police work and the public’s trust in the police. All together the result shows that the police practice is experienced as practical, but theoretical subjects are also essential for the education and police practice. A bachelor’s degree can be favorable for some professional roles and for those who have more theoretical and academic interest. It has also been considered to contribute with problematic aspects with concerns that practical aspects were being set aside or that fewer practical individuals will apply. Even though there are several possibilities, an academic police education including a bachelor thesis is considered unmotivated. Other alternative educational routes are suggested to be a better option.