No description available.

Syftet med studien är inte att bidra med negativitet kring virtuella team snarare att identifiera upplevelser och hur trygghet skapas. Metoden för studien är av kvalitativ karaktär där 10 semistrukturerande intervjuer genomfördes av respondenter som arbetade i ett virtuellt projektteam.  Den tematiska analysen genererade i fem teman, (1) Strukturens baksida, (2) Utrymme för tid (3) Hjälpa varandra, (4) Uttrycka sig samt (5) Är datorskärmen verkligen ett hinder?  De slutsatser som framkom i studien är (1) effektivare möten som är uppgiftsorienterande, (2) att grupprocessen tar längre tid virtuellt, (3) en öppenhet som gör att teammedlemmar erkänner misstag, (4) feedback och öppen kommunikation är en stor bidragande faktor till tillit, och (5) att det är svårare att läsa av varandra virtuellt. / nej

En kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en elektronisk enkätundersökning har genomförts med syftet att undersöka korrelation mellan upplevd psykologisk trygghet på ens arbetsplats och självuppskattad tillfredsställelse med livet för restauranganställda. Fenomenet psykologisk trygghet inom arbetslag beskrivs i Edmondson (1999) artikel som att individen kan vara sig själv, dela med sig av sina åsikter, vågar ställa frågor och begå misstag utan rädsla för att bli utstött från gruppen. Edmondson (1999) forskning om psykologisk trygghet inom arbetslag ligger till grund för mätinstrumentet i denna studie baserat på Edmondsons sju frågor avsedda att mäta psykologisk trygghet. Självuppskattad tillfredsställelse med livet kan förklaras som hur en individ ser på sitt liv i stort (Diener, 1985). För att mäta självuppskattad tillfredsställelse med livet för respondenterna har det i denna studie använts det färdiga mätinstrumentet SWLS (satisfaction with life scale) baserat på Dieners (1985) forskning. Psykologisk trygghet inom arbetslag är en av dom viktigaste faktorerna för hur en individ mår och presterar på sitt jobb (Salas et al, 2015). I utförd studie ansågs det intressant att undersöka om det finns ett samband mellan en individs upplevda psykologiska trygghet på arbetsplatsen och tillfredsställelsen med livet, då individens välmående på arbetsplatsen påverkar livstillfredsställelsen i livet (Hayes och Weathington 2007).  Respondenter i studien var 249 som rekryterades via ett internetforum för restauranganställda i Sverige. I slutändan användes 231 kompletta enkätsvar där alla deltagare angivit att dom fortfarande jobbar inom restaurangbranschen. Data analyserades i SPSS med Pearsons korrelationskoefficient. Resultatet visade på att det finns ett signifikant positivt samband mellan upplevd psykologisk trygghet på ens arbetsplats och självuppskattad tillfredsställelse med livet för restauranganställda. Resultatet innebär att ju högre psykologisk trygghet respondenten upplever på sin arbetsplats desto större tillfredsställelse i livet har individen.

The statistics on Swedish teachers' occupational health can be described as troubling. Stress-related mental illness is increasing and teachers are suffering from burnout to a greater extent than other occupational groups. This indicates that new perspectives on prevention of burnout are required. This essay examines whether hope and/or psychological safety can predict work engagement. This against the background that work engagement can be seen as the positive antipode of burnout. Our hypothesis was that hope would have a positive correlation to work engagement. We did not state a hypothesis regarding psychological safety as a result of conflicting empirical data. To answer the research question, a survey was sent out to teachers at one Swedish high school. The questionnaire contained validated instruments. The questionnaire was answered by 63 teachers (response rate: 70%). The data obtained was analyzed using SPSS v. 27 and a multiple regression analysis was performed. The results revealed that hope had a significant positive correlation with work engagement while psychological safety did not have that. This indicates that interventions aimed at increasing teachers' hope could be associated with an improvement in their work engagement. We conclude with a discussion of areas where further research is needed and propose that further research should study hope as a resource in the Job Demands-Resources model. In summary, this study contributes with new knowledge about predictors of work engagement for teachers in a Swedish context. / Statistik om svenska lärares hälsosituation inom arbetslivet kan beskrivas som oroväckande. Stressrelaterad psykisk ohälsa ökar och lärare lider i högre utsträckning av utbrändhet än andra yrkesgrupper. Detta tyder på att nya perspektiv på förebyggande av stressrelaterad ohälsa krävs. Denna uppsats undersöker huruvida hopp och psykologisk trygghet kan predicera arbetsengagemang. Detta mot bakgrunden att arbetsengagemang kan ses som en motpol till utbrändhet. Vår hypotes var att hopp skulle ha en positiv relation till arbetsengagemang. Vi uttalade ingen hypotes gällande psykologisk trygghet till följd av motstridig empiri. För att besvara frågeställningen skickades en enkät ut till lärare vid en svensk gymnasieskola. Enkäten innehöll validerade skattningsskalor. Enkäten besvarades av 63 lärare (svarsfrekvens: 70%). Den insamlade datan analyserades genom att använda SPSS v. 27 för att utföra en multipel regressionsanalys. Resultatet visade att hopp har ett signifikant positivt samband med arbetsengagemang medan psykologisk trygghet inte hade det. Detta indikerar att interventioner riktade mot att höja lärares hopp skulle kunna associeras med en ökning i arbetsengagemang. Vi föreslår områden där vidare forskning behövs och föreslår att undersöka hopp som en resurs utifrån Job Demands-Resources-modellen. Sammanfattningsvis bidrar studien med ny kunskap om prediktorer kring gymnasielärares arbetsengagemang i en svensk kontext.

Sårbarhet som fenomen uttrycks som en svaghet i Försvarsmaktens styrande dokument. Att majoriteten av Försvarsmaktens personal är män i kombination med en föreställning om att sårbarhet likställs med svaghet kan innebära att män i Försvarsmakten inte vågar uppleva sårbarhet vilket enligt Bréne Brown skulle innebära en minskad förmåga till mod. Ett felaktigt förhållningssätt till fenomenet sårbarhet skulle även kunna innebära att personalen väljer att endast utföra handlingar som inte medför interpersonell risktagning. En minskad förmåga att utföra modiga handlingar i organisationen skulle kunna leda till en minskad operativ effekt.  Studiens syfte är att med ett kvalitativt perspektiv skapa vetenskapligt grundad kunskap för att ge en djupare förståelse för hur sårbarhet upplevs och uttrycks av män som är officerare i Försvarsmakten. Förståelsen skapas med en induktiv ansats genom grundad teori.  Studiens viktigaste slutsatser är att organisationskultur och maskulinitet är styrande regimer som styr hur sårbarhet upplevs och uttrycks i Försvarsmakten. Definitionerna av fenomenet sårbarhet försvåras då sårbarhet tenderar till att likställs med svaghet och inte som en förutsättning till mod. Studien visar även att sårbarhet uttrycks utifrån ett antal påverkansfaktorer som antingen hindrar eller ger förutsättningar. Sårbarhet används även som ett medvetet strategiskt verktyg för att skapa en organisation som genomsyras av tillit och psykologisk trygghet. En ökad förståelse för hur sårbarhet är en förutsättning till mod ger en mer innovativ och modig arbetsplats som är mer tillåtande och där individen inte är rädd för interpersonell risktagning. Arbetsplatser som genomsyras av tillit och psykologisk trygghet ökar även förmågan att uppleva och uttrycka sårbarhet vilket generar mod. I förlängningen skulle detta kunna leda till att organisationens operativa effekt ökar.

Denna studies syfte har varit att undersöka hur ett projektteam agerar för att främja och upprätthålla kreativiteten inom en kreativ industri, där kreativitet är den drivande faktorn. För att kunna besvara syftet har frågeställningarna Vad upplever projektmedlemmarna influerar deras kreativitet? Och Hur arbetar de med för att främja och bibehålla kreativiteten? Använts. Uppsatsens empiriska material bygger på 8st kvalitativa intervjuer som sedan behandlats med en tematisk analys som resulterade i tre stycken teman, Kreativitet är ju ett samarbete, Svårt att uppfinna hjulet på tre dagar samt Den egna begränsningen för kreativitet  Resultatet av studien påvisar att gruppens trygghet är en avgörande faktor för att kunna främja och bibehålla kreativitet i en projektgrupp. Utöver den psykologiska tryggheten så går det att influera kreativiteten på grupp och individ nivå samt att projektet i sig sätter upp ramar för kreativiteten.  Nyckelord: Kreativitet, kreativa industrin, psykologisk trygghet, Self- determination theory .

Den här studien syftade till att undersöka betydelsen av psykologisk trygghet inom mellanorganisatorisk samverkan. Tidigare forskning visar att samverkan är ett viktigt verktyg för att offentliga organisationer på bästa sätt ska kunna hantera offentliga resurser och sociala problem. Resultatet av den här studien utgör en tematisk analys baserad på kvalitativa intervjuer från fem respondenter verksamma inom krisberedskapsområdet. Den teoretiska utgångspunkt som använts i analysen är Edmondsons (1999) teoretisering av psykologisk trygghet och Huxham och Vangens (2004) ramverk för att förstå mål inom samverkan. Inledningsvis hade vi en föreställning om att psykologisk trygghet har betydelse för samverkan, vilket också bekräftas av studiens resultat. Studien visar dock att olika aspekter av samverkan även har betydelse för upplevelsen av psykologisk trygghet. Centrala resultat för den här studien är att krisberedskapsområdet präglas av en stark samverkanskultur, vilket utgör ett övergripande tema i analysen som genomsyrar tre underliggande teman: samhällsansvar, struktur samt nätverk och relationer. Aspekter i respektive tema i den här studien har visat på potential att både möjliggöra och begränsa upplevelsen av psykologisk trygghet inom mellanorganisatorisk samverkan.

Denna kvalitativa studie har syftat till att belysa hur sociala organisation arbetar med att stärka social hållbarhet inom ett arbetsteam, med fokus på teorier om social hållbarhet, psykologisk trygghet och organisationskultur. Vi har undersökt vilka faktorer som påverkar den sociala hållbarheten, samt hur arbetet med dessa faktorer kan stärka den sociala hållbarheten hos ett arbetsteam. Genom intervjuer har vi samlat in data utifrån tio informanters tankar, känslor och upplevelser. Intervjuerna har därefter transkriberats och analyserats med tematisk analys. Den tematiska analysen består av tre huvudteman med två till tre underteman vardera. Vi landade i slutsatserna att ett team inte enbart handlar om individer, men även hur de fungerar som en helhet. Därmed kan det vara viktigt att organisationen inkluderar medarbetarna och analyserar gruppdynamik, för att mäta social hållbarhet och även fortsätta jobba med social hållbarhet internt. Den social hållbarheten bland team blir grundläggande att arbeta med, för att en organisation i sin helhet ska kunna hålla sig socialt hållbar och bevara konkurrenskraft.

The aim of this essay is to investigate the differences of two organizations' accomplishments within internal communication connected to psychological security to their workplaces. The investigation is based on one survey that was sent to these two organizations. The analysis will be supported by Edmondsons psychological safety scale. The method is based on mixed methods which are qualitative and quantitative studies. The result and the  conclusion of the essay is that a communicative environment is necessary to perform at a workplace, and that internal communication combinated to psychological security is required to get good results.

SAMMANFATTNING   Titel: Från koncept till verklighet: Översättning av psykologisk trygghet   Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Hannes Gäreskog och Emmy Karlsson Riekki   Handledare: Emilia Kvarnström   Datum: 2024 - maj   Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur psykologisk trygghet översatts på Furuviksparken utifrån Røviks (2000) fyra sätt att översätta på.    Metod: Studien tillämpade en kvalitativ forskningsansats där det empiriska materialet samlades in via semistrukturerade intervjuer med tio ledare från Furuviksparken. Det insamlade datamaterialet behandlades med hjälp av tematisk analys för att således kunna identifiera teman och mönster i respondenternas svar. Studiens resultat har sedan analyserats mot den teoretiska referensramen och därefter har slutsatser fastslagits.    Resultat och slutsats: Denna studie har kommit fram till att Furuviksparken har översatt konceptet psykologisk trygghet på två av Røviks (2000) fyra sätt att översätta på. Dessa är konkretisering och omsmältning. Konkretiseringen har skett då Furuviksparken har tolkat konceptet psykologisk trygghet och gjort om detta generella recept till mer konkret applicerbara aktiviteter. Omsmältningen har skett då Furuviksparken har implementerat TEAL i samband med psykologisk trygghet. Dessa två recept har alltså smält samman och är svåra att urskilja från varandra.   Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar till en ökad förståelse för hur ledare kan arbeta med psykologisk trygghet på arbetsplatsen och ger insikter för praktisk tillämpning inom organisationsutveckling och personalhantering. Olika konkretiseringar av arbetet med psykologisk trygghet illustreras. Studien visar också hur psykologisk trygghet kan integreras med andra organisationsteorier, såsom TEAL.   Förslag till fortsatt forskning: Syftet med denna studie är att undersöka hur demografiska aspekter påverkar införandet av psykologisk trygghet i en grupp eller organisation. / ABSTRACT   Title: From concept to reality:  the translation of psychological safety   Level: Bachelor's Thesis in Business Administration   Author: Hannes Gäreskog and Emmy Karlsson Riekki   Supervisor: Emilia Kvarnström   Date: 2024 - may   Aim: The purpose of this study is to investigate how psychological safety has been translated at Furuviksparken based on Røvik's (2000) four translation strategies.   Method: The study employed a qualitative research approach, collecting empirical data through semi-structured interviews with ten leaders from Furuviksparken. The collected data were analyzed using thematic analysis to identify themes and patterns in the respondents' answers. The results of the study were then compared against the theoretical framework, and conclusions were subsequently drawn.   Results and conclusions: This study has concluded that Furuviksparken has translated the concept of psychological safety using two of Røvik's (2000) four translation strategies: concretization and fusion. "The concretization occurred when Furuviksparken interpreted the concept of psychological safety and transformed this general formula into more concretely applicable activities. The fusion took place when Furuviksparken implemented TEAL in connection with psychological safety. These two approaches have thus merged and are difficult to distinguish from each other."   Contribution of the thesis: This study contributes to a deeper understanding of how leaders can foster psychological safety in the workplace and provides insights for practical application in organizational development and human resource management. Various methods for concretizing the work with psychological safety are illustrated. The study also demonstrates how psychological safety can be integrated with other organizational theories, such as TEAL.   Suggestions for future research: The purpose of this study is to investigate how demographic aspects influence the implementation of psychological safety in a group or organization.