Lämpar sig alla typer av organisationskultur för kvalitetsinitiativ enligt metoden Total Quality Management(TQM)? Uppsatsen belyserden frågan med utgångspunkt i en fallstudie av en svensk domstol där en ny myndighetschef tillträdde 2021. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den upplevda och önskade organisationskulturen vid en svensk domstol förändrades under det första året sedan en ny myndighetschef tillträtt. Syftet är ocksåattundersöka hur organisationskulturen skiljer sig mellan domstolens olika yrkeskategorier, och om förändringen mellan mättillfällena skiljer sig åt mellan dem. Syftet är -slutligen -att med utgångspunkt i den uppmätta organisationskulturen ta ställning till om organisationskulturen i domstolen lämpar sig för kvalitetsinitiativ enligt TQM eller inte. Syftet preciseras i följande frågeställningar:•Hur förändrades den upplevda och önskade organisationskulturen i domstolen och dess olika yrkeskategorier mellan 2021, då en ny myndighetschef tillträdde, och 2022?•Har domstolen våren 2022 en organisationskultur som lämpar sig för kvalitetsinitiativ enligt TQM?Undersökningen genomfördes genom intervjuer med domstolens ledningsgrupp,genom enkäterriktade till hela personalenoch genom en litteraturstudie. Resultatet visar att organisationskulturen förändrades såtillvida att den interna orienteringen och orienteringen mot stabilitet minskade, liksom genomslaget för den hierarkiska organisationskulturen.Domstolen har 2022 inte en organisationskultur som lämpar sig för kvalitetsinitiativ enligt TQM,eftersom de kulturella dimensionerna i TQM är oförenliga med domstolens organisationskultur. I uppsatsen diskuteras mot den bakgrunden de brister som har uppfattats i teoribildningen inom kvalitetsområdetoch som kan kopplas till organisationskulturen och dess betydelse. / Are all types of organizational culture suitable for quality initiatives according to the Total Quality Management (TQM) method? The essay sheds light on this issue on the basis of a case study ina Swedish court where a new head of authority took office in 2021.The purpose of the thesis is to investigate how the perceived and desired organizational culture in a Swedish court changedduring the first year since a new head of authority took office.The purpose is also to examine how the organizational culture differs between the court's different professional categories, and whether the change between the measurement occasions differs between them. The purpose is -finally -to take a position on the basis of the measured organizational culture on whether the organizational culture in the court is suitable for quality initiatives according to TQM or not.The purpose is specified in the following questions:• How did the perceived and desired organizational culture in the court and its various professional categories change between 2021, when a new head of authority took office, and 2022?• Does the court in the spring of 2022 have an organizational culture that is suitable for quality initiatives according to TQM?The survey wasconducted through interviews with the court's management team, through questionnaires addressed to the entire staff and through a literature study.The results show that the organizational culture changedto the extent that theinternal orientation and the orientation towards stabilitydecreased, as didthe dominance ofthe hierarchical organizational culture. In 2022 the court does not have an organizational culture that is suitable for quality initiatives according to TQM, since the cultural dimensions of TQM are incompatible with the court's organizational culture. In the essay, against this background, the shortcomings that have been perceived in the theory formation within the quality area and that can be linked to the organizational culture and its significance are discussed. / <p>2022-06-05</p>

The present study aimed to investigate the linear association between psychological safety and psychological well-being, and psychological well-being and self-perceived individual and team performance in Swedish youth team sport athletes. A cross-sectional design was used, and data were collected through questionnaires of psychological safety, positive affect, negative affect, vitality, individual performance, and team performance from 131 team sport athletes (93 males, 38 females). The variables were measured using the Team Psychological Safety Scale (TPSS), the Positive and Negative Affect short scale (I-PANAS-SF), the Subjective Vitality Scale (SVS) and a subjective measurement of individual and team performance. Findings from the linear regression analysis showed that negative affect predicted poor team performance. No other significant associations were found. The results from this study are discussed regarding what mechanism may underline the negative affects effect on team performance. Future research could delve deeper into the specific team dynamics that are necessary to cultivate psychological safety. / Denna studie syftade till att undersöka det linjära sambandet mellan psykologisk trygghet och psykologiskt välmående, samt mellan psykologiskt välmående och självupplevd idrottslig prestation, både individuellt och lag, hos svenska ungdomslagidrottare. En tvärsnittsdesign användes och data insamlades genom enkäter om psykologisk trygghet, positiv affekt, negativ affekt, vitalitet, individuellprestation och lagprestation från 131 ungdomslagsidrottare (93 män, 38 kvinnor). Variablerna mättes genom the Team Psychological Safety Scale (TPSS), the Positive and Negative Affect short scale (I-PANAS-SF), the Subjective Vitality Scale (SVS) samt en subjektiv skattning av individuell- och lagprestation. Resultatet av en linjär regressionsanalys visade att negativ affekt förutsa en dålig lagprestation. Vidare hittades inga fler signifikanta associationer. Resultatet från studien diskuteras kring vilka underliggande mekanismer som kan förklara negativ affekts påverkan på lagprestation. Framtida forskning skulle kunna utforska specifika lagdynamiker som är nödvändiga för att kultivera psykologisk trygghet.

Syftet med denna studie var att undersöka om dimensionerna upplevd ytlig, djup och kompetensmångfald har effekt på en projektgrupps psykologiska trygghet. Undersökningen har genomförts med en kvantitativ ansats där respondenterna fått besvara ett antal frågor i en digital enkät. Enkätensvaren har därefter bearbetats och analyserats genom en multipel regressionsanalys och en hierarkisk multipel regressionsanalys samt korrelationsanalyser. Resultatet påvisade att upplevd ytlig, djup och kompetensmångfald har effekt på den psykologiska tryggheten i projektgrupper, varav djup mångfald är den variabel med högst unikt bidrag (37,3 %). Avseende studiens frågeställning, om det råder en korrelation mellan upplevd mångfald och en projektgrupps psykologiska trygghet, visar enbart djup mångfald en signifikant korrelation. Resultatet visade också att antal projektgruppsmedlemmar och tid i projektgruppen har effekt på dess psykologiska trygghet. Vidare antyder resultatet att ett högre antal projektgruppsmedlemmar kan ha en negativ effekt på projektgruppens psykologiska trygghet. Denna studie bidrar med en ökad förståelse för hur utmaningarna och möjligheterna med mångfald kan ta form i projektgrupper och vad för effekt det kan få på olika processer, såsom psykologisk trygghet. / The purpose of this study was to investigate if perceived surface-level, deep-level, and competence diversity affect the psychological safety within a project group. The study was conducted using a quantitative approach, where respondents answered questions in a digital survey. The survey responses were then processed and analyzed through multiple regression analysis and hierarchical multiple regression analysis, as well as correlation analyses. The results indicated that perceived surface-level, deep-level, and competence diversity do affect the psychological safety within project groups, with deep-level diversity being the variable with the highest unique contribution (37,3%). Regarding the study's research question of whether there is a correlation between perceived diversity and a project group's psychological safety, only deep-level diversity showed a significant correlation. The results also showed that the number of project group members and time spent in the project group affect its psychological safety. Furthermore, the results suggest that a higher number of project group members may have a negative effect on the psychological safety within the project group. This study contributes to an increased understanding of how the challenges and opportunities of diversity can manifest in project groups and what effects it may have on various processes, such as psychological safety.

VUCA är ett begrepp, som används för att beskriva den komplexa, oförutsägbara och snabbrörliga omvärld vi lever i idag. Det talas ofta om ett paradigmskifte och att det kommer krävas nya managementmodeller för att framgångsrikt leda organisationer. Det ställs ökade krav på organisationer att snabbt kunna ställa om, ständigt arbeta med förbättring och utveckling för att öka sin innovationskraft. Psykologisk trygghet är ett fenomen som fått ökat utrymme i näringslivet och i forskning under senare år, då det starkt korrelerar med individers och teams förmåga att möta förändring och vara högpresterande. Psykologisk trygghet är en gemensam övertygelse hos medlemmarna i ett team om att teamet är tryggt för interpersonellt risktagande. Syftet med denna uppsats var att bidra med kunskap kring hur företag arbetar för att vara i ständig förnyelse och bygga kapacitet i organisationen för att möta kraven i VUCA, samt förstå hur psykologisk trygghet kan vara en motor i det arbetet. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex intervjuer på två större organisationer. Studiens resultat pekar på sex viktiga fokusområden för att vara och leda i ständig förnyelse och framgångsrikt kunna möta de nya kraven. Dessa sex fokusområden beskrivs på följande sätt: Storytelling -”varför” som möjliggörare för motivation och mening, Förmåga att lära - nyfikenhet som möjliggörare för nytänkande och innovation, Ledarbeteenden - vara förebild som möjliggörare för beteendeförändring, Individen i centrum - självkännedom som möjliggörare för  självledarskap, Ägandeskap - autonomi som möjliggörare för ansvarskänsla och empowerment och Arbetssätt - lita på processen som möjliggörare för struktur och uthållighet. Studien visar vidare att det finns stark koppling mellan psykologisk trygghet och de sex fokusområdena för att vara i ständig förnyelse och kunna möta kraven i omvärlden. Psykologisk trygghet är en möjliggörare för att bygga kapacitet genom dessa fokusområden. Fokusområdena bidrar i sin tur till ökad psykologisk trygghet, samtidigt som de möjliggör att vara i ständig förnyelse. / VUCA is the term used to describe the complex, uncertain and rapid changing world we live in today. Often it is described as a new paradigm with needs for new management models to continue to be successful. In order to be able to meet the new requirements, organizations need to develop ability to smoothly adapt to change, constantly work with improvement and development to increase their power to innovate. Psychological safety is a phenomenon that got more attention in business and research in recent years, due to its high correlation to the ability of individuals and teams to face change and to be high performance units. Psychological safety is a shared belief held by members of a team that the team is safe for interpersonal risk taking. The purpose of this thesis was to contribute with knowledge about how companies work to build capacity in organizations to meet the requirements of VUCA, as well as understanding how psychological safety can be an enabler in this work. A qualitative interview study was conducted with six interviews at two larger organizations. The result of the study highlights six important focus areas for being in continuous renewal and successfully meeting the new requirements. These six focus areas are described as follows: Storytelling - “why” as an enabler for motivation and meaning, Ability to learn - curiosity as an enabler for innovation, Leadership behaviours - to be a role model as an enabler for behaviour change, People centric approach - self-awareness as an enabler for self-leadership, Ownership - autonomy as an enabler for responsibility and empowerment and “Way of working” - trust the process as an enabler for structure and endurance. The study further shows that there is a strong link between psychological safety and the six focus areas. Psychological safety is an enabler to build capacity in these areas. The focus areas contribute in return to increase psychological safety and at the same time support the ability to meet the complex, uncertain and rapidly changing world. / <p>2020-11-26</p>

I denna fallstudie har SeventyOne Consulting analyserats som ett exempel på en organisation som verkar under det kommande paradigmet inom kvalitetsutvecklingen. Studien kopplar samman teori från kvalitetfältet med design thinking, paradigmteori och teori om människocentrerad företagskultur. Syftet var att bidra med kunskap gällande vilken roll design thinking och människocentrerad företagskultur kan spela i ett kommande paradigm inom kvalitetsutveckling. Frågeställningarna var: 1. Hur kan det kommande paradigmet i kvalitetsutveckling förstås? 2. Vilken roll kan design thinking och en människocentrerad företagskultur spela i det kommande paradigmet? Metoden inkluderade semi-deltagande observationer av organisationen, icke-deltagande observationer av arbetet med kunder, intervjuer med företagets medlemmar samt dokumentationsanalys. Studien har huvudsakligen genomförts online. Dess resultat har organiserats i den metaforiska och hypotetiska analysmodellen bröllopstårtan, vilken illustrerar hur en människocentrerad företagskultur baserad på psykologisk trygghet, Teal-principer och glädje utgör grunden för att hantera kunders komplexa problem utifrån de metodologiska strategierna relatera och samskapa, eklektisk metod och ett design thinking mindset. Design kapabilitet har analyserats som förmågan att sammankoppla och arbeta utifrån flera olika kunskapstraditioner samtidigt, samt integrera företagskulturer utifrån en människocentrerad bas. Människocentrerad kultur har därmed förståtts som en förutsättning för att kunna möta komplexiteten och innovationskraven som präglar det nya paradigmet, medan design thinking förståtts som en potentiellt användbar metod, förutsatt att design kapabilitet utvecklats. / In this case study, SeventyOne Consulting was analysed as an example of an organisation operating under the coming paradigm in quality management. The study connected theory from quality management, design thinking, paradigm theory and human-centred culture theory. The purpose was to contribute with knowledge concerning what role design thinking and a human-centred culture can play in the coming paradigm of quality management. The research questions were: 1. How can the coming paradigm of Quality Management be understood? 2. Which roles can design thinking and a human-centred culture play in the coming paradigm? The method included semi-participatory observations of the organisation, non-participatory observations with its customers, interviews with its members and document analysis. The study has mainly been performed online. Its result were organised into the metaphorical and hypothetical analytic model of the wedding cake, illustrating how a human-centred culture based on psychological safety, Teal principles and happiness gives the foundation for handling customers’ complex problems through the methodological strategies relate and co-create, eclectic methodology and a design thinking mindset. Design capability was analysed as the ability to connect and work simultaneously with different kinds of knowledge and integrating cultures, while also coming from a human-centredness. Human-centred cultures were thereby understood as an important prerequisite for being able to meet the complexity and innovative demands of a new paradigm, while design thinking was understood as a potentially suitable method, provided that design-capability has been developed. / <p>2021-06-06</p>

Syfte: Studiens syfte är att identifiera konsekvenserna som kan uppstå för en organisations medarbetare till följd av bristande psykologisk trygghet. Metod: Forskningsstudien bygger på en induktiv forskningsansats som behandlats genom en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer. En multipel fallstudie som behandlar fenomenet psykologisk trygghet i organisationer.  Slutsats: I studien har vi funnit att när medarbetare i organisationer upplever en bristande psykologisk trygghet påverkas deras hälsa genom emotionella uttryck som rädsla, oro, alienation, ilska, skuld, otrygghet och obehag samt att känna sig; sviken, frustrerad, förlöjligad, förminskad och bristande energi. Tyvärr har det inte avstannat vid de emotionella uttrycken utan vi har funnit ohälsosamma aspekter såsom utmattning, stress, utbrändhet, sömnproblem, depression, minnesförlust, synstörningar, smärta och ångest. / Purpose: The purpose of the study is to identify the consequences that may arise for an organization's employees because of inadequate psychological safety. Method: The study is based on an inductive research approach that has been treated through a qualitative method in the form of unstructured interviews. A multiple case study that deals with the phenomenon of psychological safety in organizations. Conclusion: In the study, we found that when employees in organizations experience a lack of psychological safety, their health is affected by emotional expressions such as fear, anxiety, alienation, anger, guilt, insecurity, and discomfort as well as feeling; disappointed, frustrated, ridiculed, diminished, and lack of energy. Unfortunately, it has not ceased at the emotional expressions, but we have found unhealthy aspects such as fatigue, stress, burnout, sleep problems, depression, memory loss, visual disturbances, pain, and anxiety.

Begreppet psykologisk trygghet har visat sig vara en faktor som påverkar om personal trivs och stannar på arbetsplatsen. Begreppet innebär hur tryggt det upplevs att visa sig sårbar i en grupp och vad det får för konsekvenser. Forskning om poliskultur har visat att den karaktäriseras av tradition och rigida normer, vilket påverkar beteenden i gruppen. Den aktuella studien syftade till att undersöka hur nyblivna poliser upplever psykologisk trygghet i sin arbetsgrupp, samt hur de beskriver normer i förhållande till detta. Åtta deltagare intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide baserad på Edmondsons teori om psykologisk trygghet samt forskning på poliskultur. Datat analyserades med reflexiv tematisk analys. Majoriteten av deltagarna upplevde att humor var ett framträdande sätt att hantera svåra upplevelser, men det fanns även behov av annat typ av stöd. De flesta deltagare upplevde att det var viktigt att visa sårbar för att lära sig yrket, samt att det påverkade relationerna i arbetsgruppen positivt, men flera upplevde det även som skrämmande och skamfyllt. Deltagarnas beskrivningar av arbetsgruppens normer, och deras förhållande till dem, verkade påverka upplevelsen av psykologisk trygghet. Normbrytande beteende sanktionerades, vilket avskräckte från framtida normbrytande. Resultaten stärker teorierna om att psykologisk trygghet är förenat med lärandebeteende och att poliskulturen är traditionsbunden. Psykologisk trygghet kan vara en bidragande faktor till att få poliser att trivas och stanna inom yrket. / Psychological safety has been shown to affect employees’ job satisfaction and turnover intention. The term “psychological safety” means how safe one feels in showing vulnerability in a group and the consequences it might bring. Research has shown that police culture is characterized by traditionality and rigid norms, which affects group behaviour. The present study aimed to examine how new police officers’ experience psychological safety within their work group. Eight police officers were interviewed with a semistructured interview guide based on Edmondson’s theory of psychological safety and literature on police culture. The data were analysed using reflexive thematic analysis. Most participants found humour to be a pronounced coping strategy for negative experiences, but there was a need for alternative ways of coping. Most participants found showing vulnerability to be essential for learning the police role, and that these behaviours had a positive effect on relationships within the work group, even though several found showing vulnerability frightening and shameful. The participants’ descriptions of the norms within the work group, and how well you fit into them, affected their experience of psychological safety. Breaking norms in the group was often followed by sanctions, which disencouraged similar future behaviour. The findings in this study support existing research on the link between psychological safety and learning behaviour and on police culture being governed by traditions. Psychological safety could be a contributing factor to keeping police officers satisfied so that they might stay within their line of work.

Existentiell hälsa är ett relativt nytt begrepp i Sverige och handlar om vårt sätt attse på och förhålla oss till livet i stort. Trots vissa påvisade hälsoeffekter, harmöjligheten att träna den existentiella hälsan på arbetstid ännu inte nått sammastatus som möjligheten att träna och förbättra den fysiska och psykosocialahälsan.Studiens syfte var att undersöka erfarenheter och upplevda effekter av enarbetsplatsförlagd hälsointervention under en serie av åtta tillfällen, medutgångspunkt i den existentiella hälsoaspekten. Semistrukturerade intervjuergenomfördes med sex informanter som genomgått hälsointerventionen under detsenaste året. Studien är kvalitativ och materialet analyserades med den tolkandefenomenologiska analysmetoden (IPA). Fyra huvudteman identifierades varav detre första kopplas till erfarenheter och det sistnämnda till egenupplevda effekter:Att bli sedd och uppskattad; Vikten av delandet; Existentiell hälsa – en del av migoch Ett nytt förhållningssätt. Resultatet visar på mycket positiva erfarenheter avatt ha blivit sedd som människa mer än som arbetstagare samt en stark gemenskapmed övriga deltagare. Resultaten indikerar en ökad grad av öppenhet och tillit,både till sig själv och till sina kollegor, i takt med träffarna. Detta gav pågruppnivå en upplevd ökad effektivitet i dagliga arbetsuppgifter tack vareförbättrad samarbetsförmåga. På individnivå indikeras en upplevd ökad inrestyrka tack vare starkare självkänsla och integritet. Slutsatsen vi drar av studienär att gruppträning i existentiell hälsa är ett kompletterande verktyg i kampen förförbättrad hälsa, ökad arbetsglädje och effektivitet. / Existential health is a relatively new concept in Sweden and is about our way oflooking at and relating to life in general. Despite some proven health effects, theopportunity to exercise existential health during working hours has not yetreached the same status as the opportunity to exercise and improve physical andpsychosocial health.The purpose of the study was to investigate experiences and perceivedeffects of a workplace-based health intervention over a series of eight occasions,based on the existential health aspect. Semi-structured interviews were conductedwith six informants who had undergone the health intervention during the pastyear. The study is qualitative and the material was analyzed using the interpretivephenomenological analysis method (IPA). Four main themes were identified, ofwhich the first three are linked to experiences and the latter to self-perceivedeffects: Being seen and appreciated; The importance of sharing; Existential health- a part of me and A new approach. The results show very positive experiencesof having been seen as a human being more than as an employee and a strongcommunity with other participants. The results indicate an increased degree ofopenness and trust, both to oneself and to one's colleagues, during the meetings.At a group level, this resulted in a perceived increase in efficiency in daily tasksthanks to improved collaboration skills. At the individual level, a perceivedincreased inner strength is indicated thanks to stronger self-esteem and integrity.The conclusion we draw from the study is that group training based on existentialhealth is a complementary tool in the fight for improved health, increased jobsatisfaction and efficiency.

I Sverige finns ett gemensamt mål att bedriva en god och lika vård på lika villkor för alla. Vård- och omsorgssektorn står inför stora framtida utmaningar utifrån kompetensförsörjningen för att kunna bedriva en god vård. För att attrahera och behålla arbetskraft är det av stor vikt att prioritera arbetsmiljöarbetet och stärka ledarskapet. Organisationens syn på ledarskap påverkar vilka chefer som rekryteras och förutsättningarna för hur ledarskap skapas och utvecklas. Förstalinje chefer inom vård och omsorg har komplexa uppdrag i jämförelse med chefer inom andra branscher med tanke på storlek på arbetsgrupper, uppdragsbeskrivning, ekonomiska utmaningar och sämre organisatoriskt stöd. Organisationerna inom vård- och omsorg har färdigställd värdegrund som en del av marknadsföringsfilosofi och från ledning önskad organisationskultur, medan arbetsplatser har utvecklat egna kulturer och normer vilket leder till att förstalinje chefer hamnar i svår position då dem ska balansera mellan dessa kulturer. Tidigare forskning har påvisat att hållbart ledarskap har stor vikt för både organisationen, arbetsplatsen och förstalinjens chefer. Syftet med studien var att med fokus på vård och omsorg, undersöka huruvida det ömsesidiga förhållandet mellan ledarskap, psykologisk trygghet, mångfald organisationskultur och arbetsplatskultur främjar ett hållbart ledarskap. Metoden som använts är kvalitativ metod, där sex förstalinje chefer från olika delar av vård- och omsorg intervjuats då målet var att undersöka deras upplevelser och erfarenheter för att få en ökad förståelse hur organisationskultur och arbetsplatskultur påverkar och påverkas av ledarskapet. Intervjuerna har analyserats och sammanfattats utifrån följande kategorier: organisationskultur, arbetsplatskultur, psykologisk trygghet samt ledarskap och hållbart ledarskap. Resultatet har påvisat en betydlig skillnad mellan organisationskulturen och arbetsplatskulturen samt deras påverkan på förstalinje chefer och dennes ledarskap. Vidare, har det påvisat att förstalinje chefer upplever att ledarskapet blir mindre hållbart utifrån organisationskultur, medan mer hållbart utifrån arbetsplatskultur. Förstalinje chefer arbetar i hög grad att implementera en hållbar arbetsplatskultur där de poängterar vikten av ett närvarande och tillitsbaserat ledarskap. / In Sweden, there is a collective goal of providing high-quality and equitable care on equal terms for all. The health and social care sector faces significant future challenges in the area of competence maintenance in order to be able to provide high-quality care. To attract and retain a workforce, it is of great importance to prioritize work environment management and strengthen leadership. An organization’s perspective on leadership impacts which managers are recruited and the conditions for how leadership is created and developed. Taking into consideration the size of work groups, mission statement, economic challenges and comparatively weak organizational support, first line managers within health and social care have complex assignments in comparison with managers in other sectors. Organizations within the health and social care sector have finalized values as a part of their marketing philosophy and the organizational culture desired by leadership, while workplaces have developed their own cultures and norms, which leads to first line managers being placed in the difficult position of balancing between these cultures. Previous research has demonstrated that sustainable leadership is of great importance for organizations, workplaces, and first line managers.    The purpose of this study was to, with a focus on health and social care, investigate to what extent the reciprocal relationship between leadership, psychological security, diverse organizational cultures and work cultures promotes sustainable leadership.   The method of this study is a qualitative one, based on interviews conducted with six first line managers from different areas within the health and social care sector, with the goal of investigating their experiences in order to gain an increased understanding of how organizational culture and workplace culture affect and are affected by leadership. We have analyzed and summarized these interviews in relation to the following categories: organizational culture, workplace culture, psychological security, leadership and sustainable leadership.   The results demonstrate a significant distinction between organizational culture and workplace culture, as well as their impact on first line managers and their leadership. Furthermore, they demonstrate that first line managers feel that leadership becomes less sustainable in relation to organizational culture, but more sustainable in relation to workplace culture. First line managers work extensively with the implementation of sustainable workplace cultures, where they stress the importance of a present and trustbased leadership.