The purpose of this study was to examine the role of grit and intrinsic motivation regarding students' propensity to procrastinate. Three specific research questions were constructed: "How much of the variance in participants' procrastination is explained solely by their degree of grit?" "Does the degree of intrisic motivation contribute with additional explanatory information for the regression between grit and procrastination?" "Is intrisic motivation a mediator for the regression between grit and procrastination?" To test this, a hierarchical multiple regression analysis was constructed. To collect data an electronic questionnaire was constructed. The sample consisted of 271 students who all studied at Karlstad University. The data was collected through the learning platform itslearning. Grit was measured with Swedish-Grit Scale. Intrinsic motivation was measured with a modified version of Task Evaluation Questionnaire and the students' propensity to procrastinate was measured with Pure Procrastination Scale. Grit and intrinsic motivation constituted the independent variables and the students' propensity to procrastinate was the dependent variable. The results showed that both the grit and intrinsic motivation significantly contributed with explained variance in the students' propensity to procrastinate. The strongest predictor variable was grit. The results also showed that intrinsic motivation was not a mediator for the regression between grit and procrastination. The conclusion is that grit should play a greater part in the Swedish school system. / Syftet med studien var att undersöka betydelsen av grit och inre motivation för studenters benägenhet att prokrastinera. Tre konkreta frågeställningar konstruerades: ”Hur stor del av variansen inom deltagarnas prokrastinering förklaras ensamt av deras grad grit?”, ”Bidrar inre motivation med ytterligare förklarande information för regressionen mellan grit och prokrastinering?” och “Är inre motivation en mediator för regressionen mellan grit och prokrastinering?” För att testa detta genomfördes en hierarkisk multipel regressionsanalys. För att samla in data konturerades en elektronisk enkät. Stickprovet bestod av 271 studenter som alla studerade på Karlstads universitet. Datainsamlingen gjordes via lärplattformen itslearning. Grit mättes med Swedish-Grit Scale. Inre motivation mättes genom en modifierad version av Task Evaluation Questionnaire Prokrastinering mättes med hjälp av Pure Procrastination Scale. Grit och inre motivation utgjorde oberoende variabler och studenternas prokrastineringsbeteende utgjorde den beroende variabel. Resultatet visade att både grit och inre motivation signifikant bidrog med förklarad varians inom studenternas prokrastineringsbeteenden. Den starkaste prediktorvariablen var grit. Resultatet visade också att inre motivation inte var en mediator för regressionen mellan grit och prokrastinering. Slutsatsen av arbetet är att grit borde spela en större del i det svenska skolväsendet.

Syftet med denna studie var att undersöka om dimensionerna upplevd ytlig, djup och kompetensmångfald har effekt på en projektgrupps psykologiska trygghet. Undersökningen har genomförts med en kvantitativ ansats där respondenterna fått besvara ett antal frågor i en digital enkät. Enkätensvaren har därefter bearbetats och analyserats genom en multipel regressionsanalys och en hierarkisk multipel regressionsanalys samt korrelationsanalyser. Resultatet påvisade att upplevd ytlig, djup och kompetensmångfald har effekt på den psykologiska tryggheten i projektgrupper, varav djup mångfald är den variabel med högst unikt bidrag (37,3 %). Avseende studiens frågeställning, om det råder en korrelation mellan upplevd mångfald och en projektgrupps psykologiska trygghet, visar enbart djup mångfald en signifikant korrelation. Resultatet visade också att antal projektgruppsmedlemmar och tid i projektgruppen har effekt på dess psykologiska trygghet. Vidare antyder resultatet att ett högre antal projektgruppsmedlemmar kan ha en negativ effekt på projektgruppens psykologiska trygghet. Denna studie bidrar med en ökad förståelse för hur utmaningarna och möjligheterna med mångfald kan ta form i projektgrupper och vad för effekt det kan få på olika processer, såsom psykologisk trygghet. / The purpose of this study was to investigate if perceived surface-level, deep-level, and competence diversity affect the psychological safety within a project group. The study was conducted using a quantitative approach, where respondents answered questions in a digital survey. The survey responses were then processed and analyzed through multiple regression analysis and hierarchical multiple regression analysis, as well as correlation analyses. The results indicated that perceived surface-level, deep-level, and competence diversity do affect the psychological safety within project groups, with deep-level diversity being the variable with the highest unique contribution (37,3%). Regarding the study's research question of whether there is a correlation between perceived diversity and a project group's psychological safety, only deep-level diversity showed a significant correlation. The results also showed that the number of project group members and time spent in the project group affect its psychological safety. Furthermore, the results suggest that a higher number of project group members may have a negative effect on the psychological safety within the project group. This study contributes to an increased understanding of how the challenges and opportunities of diversity can manifest in project groups and what effects it may have on various processes, such as psychological safety.