Studiens syfte är att beskriva och analysera omständigheter som inverkar på flickor och pojkars könsöverskridande val till gymnasiet. Vidare är syftet att få kunskap om dessa elevers upplevelser i samband med det könsöverskridande valet och under utbildningsperioden. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa intervjuer. Detta sätt ansågs mest lämpligt då det var individers erfarenheter, upplevelser och tankar vi ville studera. Genomförandet skedde på intervjupersonernas skola, på en studie- och yrkesvägledares kontor, och tog mellan 15 och 45 minuter. Intervjuerna följde en semistrukturerad guide utifrån delområden. I resultatet framkom att intresse var den mest betydelsefulla faktorn för intervjupersonernas val av gymnasieutbildning men att även föräldrapåverkan förekom. Alla elever hade positiva och negativa erfarenheter under utbildningsperioden, där det mest avstickande var bemötandet från lärare och handledare på praktiken. Bemötandet upplevdes av intervjupersonerna i de flesta fall som bra, men undantag fanns, speciellt kring handledarnas bemötande på praktiken. Nästan ingen av intervjupersonerna hade haft något vägledningssamtal med studie- och yrkesvägledaren inför valet av gymnasieprogram. Slutsatsen som dras är att intresse är den viktigaste faktorn för eleverna när de väljer till gymnasiet, men att intresset kan kopplas till föräldrapåverkan. En annan slutsats som dras är att studie- och yrkesvägledning har skett i alldeles för liten utsträckning.

Detta arbete handlar om tre förskolepedagoger och deras arbetssätt samt tankar kring barn urett genusperspektiv. Syftet är att undersöka pedagogernas arbetssätt d.v.s. hur de förhåller sigtill barnen och hur de behandlar, inspirerar och uppmuntrar barn ur ett genusperspektiv. Fokushar legat på pedagogerna och hur de ur ett genusperspektiv tänker om sitt arbetssätt/förhållningssätt och hur dessa tankar sedan genomförs i praktiken. Vi har använt oss avkvalitativa observationer och intervjuer som metoder för att få fram vårt resultat. För attanalysera vårt insamlade material har vi valt att använda oss av den sociala inlärningsteorinsamt teorin om genuskontraktet.Vår undersökning har visat att pedagogerna vill arbeta genusmedvetet men även om de trorsig göra detta så sker mycket omedvetet och på rutin. Pedagogernas arbetssätt var mångagånger inte genusmedvetet vilket det själva trodde att det var. Våra observationer visade påskillnader i bemötning av barn men i intervjuerna hade pedagogerna andra tankar om sittarbetssätt.

Föreliggande examensarbete avser att studera hur verksamma kursledare inom COPE föräldrastödsprogram redogör för vilken avsikt COPE föräldrastödsprogram har, samt hur de beskriver att de arbetar för att uppnå målsättningarna med föräldrastödsprogrammet. Syftet är även att undersöka om verksamma kursledare inom COPE föräldrastödsprogram upplever sig som experter på föräldraskap. Den metod vi valt att använda är kvalitativ intervju. Det är åtta verksamma kursledare inom COPE som är intervjuade och deras svar som agerar utgångspunkt för studiens resultat. De teorier studien vilar på är social inlärningsteori och empowerment. Studiens resultat visar att COPE föräldrastödsprogram, enligt de verksamma kursledarna, syftar till att hitta verktyg och strategier för föräldrar att hantera vardagliga problem. Vidare är ett av COPE:s syfte att ge föräldrar ett socialt nätverk av likasinnade föräldrar för att öka nätverksbyggandet mellan föräldrar. Det essentiella är att föräldrar får en ökad tilltro till sin egen förmåga i rollen som föräldrar. Detta uppnås genom framförallt gruppdiskussioner vilka förs utifrån olika filmvinjetter som presenteras för föräldrarna och diverse dilemman. Viktigt enligt kursledarna är att alla frågor som ställs i gruppen ”kastas” tillbaka till gruppen för att öka deras egen tilltro till sin förmåga. De verksamma kursledarna upplever sig inte som experter på föräldraskap utan menar att det är föräldrarna själva som är experter på sina barn och därmed sitter på lösningarna. Det framkommer dock att föräldrarna ser kursledarna som just experter på föräldraskap.

Sammanfattning Stenkastning mot polis och annan blåljuspersonal är något som förekommer i flera delar av Sverige. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur företrädare för olika verksamheter beskriver och förklarar stenkastning mot polis och annan blåljuspersonal, samt huruvida företrädarna för verksamheterna förstår fenomenet ur ett samhälls- eller ett individperspektiv, eller en kombination av dessa. I studien genomfördes sex stycken kvalitativa intervjuer från tre olika verksamheter. Verksamheterna som undersöktes var polisen, Verdandi och Träffpunkt, och två individer intervjuades från varje verksamhet. Empirin analyserades sedan utifrån tidigare forskning, samt de teoretiska begreppen figuration, social inlärning och intersektionalitet. Resultatet från studien visar att de tre verksamheterna betraktar fenomenet stenkastning mot polis och annan blåljuspersonal lite olika, exempelvis då en verksamhet lägger vikt vid ett individperspektiv, den andra betonar ett samhällsperspektiv och den tredje kombinerar dessa två perspektiv. Implikationerna av föreliggande studie är en ökad insikt i olika verksamheters perspektiv på stenkastning mot polis och annan blåljuspersonal, vilket kan underlätta framtida samverkan i arbetet med de individer som kastar sten. Diskussion förs angående samhällets möjlighet till att motverka stenkastning mot polis och annan blåljuspersonal.

Sedan 1990-talet har behandlingsmetoden Aggression Replacement Training (ART) fått ett stort genomslag i Sverige och metoden används såväl inom socialtjänstens öppenvård som inom kriminalvården, samt på många av Statens institutioners ungdomshem. ART tycks idag vara en av de mest spridda manualbaserade behandlingsmetoderna (Kaunitz & Strandberg, 2009, s. 37). Mot bakgrund av metodens omfattande tillämpning inom dessa områden, ansåg vi att det fanns skäl till att undersöka hur ungdomar som genomgått ART träning upplevde metoden. Detta är också syftet med denna studie. Då vi har förstått att det finns få svenska kvalitativa studier om ungdomars erfarenheter av ART, menar vi att det är av intresse att i föreliggande studie belysa denna fråga.Vi valde därför att genomföra en kvalitativ undersökning, varvid vi intervjuade sex stycken ungdomar som samtliga har haft problem med ett antisocialt beteende och kriminalitet. I syfte att analysera vår empiri har vi utkristalliserat följande fem teman: motivation, gruppens betydelse, användbara kunskaper, övning ger färdighet och faktorer som påverkar. Vår studie visar bland annat att ungdomarnas aggressiva och destruktiva beteende genom åren har belönats och förstärkts, vilket vi anser kan vara en förklaring till varför dessa beteenden hos ungdomarna har vidmakthållits. Vi har också sett att ungdomarnas motivation till att förändra sina destruktiva beteenden tycks vara avgörande för att ungdomarna skall vilja ta till sig de verktyg som ART tillhandahåller. Vidare kan vi konstatera att ART gruppens sammansättning och atmosfären i gruppen är viktig för att ART deltagarna skall kunna ge sig hän i träningen, och därmed få en större behållning av behandlingsmetoden. Vi har förstått att de kunskaper som ungdomarna har förvärvat genom ART, riskerar att försvinna då missbruk finns med i bilden. Då den unge eventuellt har en komplex problematik, anser vi att andra behandlingsprogram utöver, eller i kombination med ART, kan vara verkningsfulla.

No description available.

Syftet med studien var att ur ett genusteoretiskt perspektiv analysera barnlitteratur på ensmåbarnsavdelning på en förskola. Avsikten var att undersöka hur kvinnor/flickorrespektive män/pojkar framställs i förskolans barnlitteratur. Intresset för studiens ämneväcktes då vi under vår verksamhetsförlagda tid uppmärksammat att efterföljandereflektion och diskussion vid högläsning, barn och pedagoger emellan, brister gällandegenus. Vad förmedlar barnlitteraturen - egentligen? Studien utgår från de tre aspekternasocialisering, kvinnligt/manligt och färg som genusmarkör med utgångspunkt i densociala inlärningsteorin samt ett abstrakt schema över kvinnliga och manligaegenskaper. Därtill användes text- och bildanalys för att nå studiens resultat samt enberättarteknisk metod benämnd beskrivning. Vår slutsats är att kvinnor/flickor utmärkersig stereotypiskt kvinnligt medan män/pojkar framställs som stereotypiskt manliga,något som överensstämmer med Nikolajevas (2004) abstrakta schema, som bygger påkvinnliga respektive manliga egenskaper, vilket ligger till grund i vår analys.

<p>Forskning har påvisat ett samband mellan personer med neuropsykiatriska funktionshinder och kriminalitet. Aggression Replacement Training (ART) som förebyggande arbete har visat sig vara effektivt i syfte att reducera brottslighet. Tillämpning av metoden är dock inte vanlig avseende personer med neuropsykiatriska funktionshinder varför det inte finns mycket forsk-ning på området.</p><p>Syftet var att utifrån systemteori med fokus på Bronfenbrenners socialekologiska modell samt kognitiva behavioristiska teorier och social inlärningsteori teori beskriva och studera den ART- träning som ingår i grundsärskolans undervisning på Engelbrektskolan i Örebro kom-mun. Utifrån att en ny målgrupp med särskilda behov har identifierats är det angeläget att erhålla information om metodens eventuella effektivitet.</p><p>Författarna har valt att basera det empiriska materialet på kvalitativa intervjuer. I avsnittet empiri presenteras relevant material kring ART-träningen på Engelbrektsskolan. Fokus ligger på skolpersonalens upplevelser av eventuella effekter.</p><p>I analysavsnittet har författarna kopplat samman teori med empiri i syfte att producera ny kunskap. Konstateras kan att ART har haft vissa effekter, exempelvis avseende barnens för-måga att lösa problem verbalt.</p>

Forskning har påvisat ett samband mellan personer med neuropsykiatriska funktionshinder och kriminalitet. Aggression Replacement Training (ART) som förebyggande arbete har visat sig vara effektivt i syfte att reducera brottslighet. Tillämpning av metoden är dock inte vanlig avseende personer med neuropsykiatriska funktionshinder varför det inte finns mycket forsk-ning på området. Syftet var att utifrån systemteori med fokus på Bronfenbrenners socialekologiska modell samt kognitiva behavioristiska teorier och social inlärningsteori teori beskriva och studera den ART- träning som ingår i grundsärskolans undervisning på Engelbrektskolan i Örebro kom-mun. Utifrån att en ny målgrupp med särskilda behov har identifierats är det angeläget att erhålla information om metodens eventuella effektivitet. Författarna har valt att basera det empiriska materialet på kvalitativa intervjuer. I avsnittet empiri presenteras relevant material kring ART-träningen på Engelbrektsskolan. Fokus ligger på skolpersonalens upplevelser av eventuella effekter. I analysavsnittet har författarna kopplat samman teori med empiri i syfte att producera ny kunskap. Konstateras kan att ART har haft vissa effekter, exempelvis avseende barnens för-måga att lösa problem verbalt.

<p>Under 1990-talet implementerades i Sverige en metod för behandling av aggressivitethos barn och unga, som kallas Aggression Replacement Training (ART). Metoden ärutvecklad i USA av Arnold P. Goldstein och hans kollegor. Metoden har sin teoretiskagrund inom den sociala inlärningsteorin och bygger till stor del på behandlingsprinciperinspirerade av kognitiv beteendeterapi. ART som behandlingsmetod för aggressiva barnoch unga har fått stor spridning i Sverige och en av de kommuner som erbjuder ARTsom öppenvårdsinsats inom socialtjänsten är Västerås. Denna uppsats utgår från ettuppdrag från familjebehandlingen i Västerås Stad, som önskar belysa vilka eventuellaupplevda effekter deras variant av ART har gett. Förutom detta syftar uppsatsen ocksåtill att teoretiskt beskriva ART med avseende på teoretiskt ursprung och praktiskttillämpning. Studien, som har en kvalitativ ansats, utgår från en specifikbehandlingsgrupp om fem barn, vars föräldrar har intervjuats om vilka eventuellaeffekter de upplever att behandlingen gett. Resultaten är inte helt entydiga, då vissaföräldrar väldigt tydligt upplevt stora förbättringar när det gäller ilska och aggressivitethos sitt barn, medan andra föräldrar inte tycker sig se några större förändringar.Genomgående är dock föräldrarna nöjda med metoden och dess genomförande somsådant, men efterfrågar t.ex. intensivare och mer långvariga insatser för att ökamöjligheten för deras barn att ta till sig behandlingen fullt ut.</p> / <p>During the 1990’s a method of treatment for aggression and anger problems in childrenand youth was introduced in Sweden, witch is called Aggression Replacement Training(ART). ART was first developed in the United States, by Arnold P. Goldstein andcolleagues. The method has its theoretical foundation in the social learning theory and isinspired by the treatment principles found in cognitive behavioural therapy. ART as atreatment method for aggressive children and youth has been widely spread in Swedenand one of the cities that offers ART within their social services are Västerås. This essayis a mission from the unit of family treatment in Västerås Stad, who has an interest inelucidate possible treatment outcomes from their work with ART. In addition to that, thepurpose of this essay is to describe the theoretical foundations and practical appliancesof ART. This study, which has a qualitative approach, emanate from a specific treatmentgroup of five children, whose parents has been interviewed about what, if any, outcomethey experience that the treatment has resulted in. The results are not really univocal.Some of the parents experience very significant improvements in their child’sexpression of anger and aggressiveness, whereas some other parents don’t experienceany improvement at all. Consistently though, all of the parents are very pleased with themethod itself and its implementation, but some of them ask for more intensive and farreachinginterventions, to increase the possibilities for their children to fully ingest thetreatment.Key</p>