Under 1990-talet implementerades i Sverige en metod för behandling av aggressivitethos barn och unga, som kallas Aggression Replacement Training (ART). Metoden ärutvecklad i USA av Arnold P. Goldstein och hans kollegor. Metoden har sin teoretiskagrund inom den sociala inlärningsteorin och bygger till stor del på behandlingsprinciperinspirerade av kognitiv beteendeterapi. ART som behandlingsmetod för aggressiva barnoch unga har fått stor spridning i Sverige och en av de kommuner som erbjuder ARTsom öppenvårdsinsats inom socialtjänsten är Västerås. Denna uppsats utgår från ettuppdrag från familjebehandlingen i Västerås Stad, som önskar belysa vilka eventuellaupplevda effekter deras variant av ART har gett. Förutom detta syftar uppsatsen ocksåtill att teoretiskt beskriva ART med avseende på teoretiskt ursprung och praktiskttillämpning. Studien, som har en kvalitativ ansats, utgår från en specifikbehandlingsgrupp om fem barn, vars föräldrar har intervjuats om vilka eventuellaeffekter de upplever att behandlingen gett. Resultaten är inte helt entydiga, då vissaföräldrar väldigt tydligt upplevt stora förbättringar när det gäller ilska och aggressivitethos sitt barn, medan andra föräldrar inte tycker sig se några större förändringar.Genomgående är dock föräldrarna nöjda med metoden och dess genomförande somsådant, men efterfrågar t.ex. intensivare och mer långvariga insatser för att ökamöjligheten för deras barn att ta till sig behandlingen fullt ut. / During the 1990’s a method of treatment for aggression and anger problems in childrenand youth was introduced in Sweden, witch is called Aggression Replacement Training(ART). ART was first developed in the United States, by Arnold P. Goldstein andcolleagues. The method has its theoretical foundation in the social learning theory and isinspired by the treatment principles found in cognitive behavioural therapy. ART as atreatment method for aggressive children and youth has been widely spread in Swedenand one of the cities that offers ART within their social services are Västerås. This essayis a mission from the unit of family treatment in Västerås Stad, who has an interest inelucidate possible treatment outcomes from their work with ART. In addition to that, thepurpose of this essay is to describe the theoretical foundations and practical appliancesof ART. This study, which has a qualitative approach, emanate from a specific treatmentgroup of five children, whose parents has been interviewed about what, if any, outcomethey experience that the treatment has resulted in. The results are not really univocal.Some of the parents experience very significant improvements in their child’sexpression of anger and aggressiveness, whereas some other parents don’t experienceany improvement at all. Consistently though, all of the parents are very pleased with themethod itself and its implementation, but some of them ask for more intensive and farreachinginterventions, to increase the possibilities for their children to fully ingest thetreatment.Key

Den psykiska ohälsan leder till en mångfald diagnoser. Nedstämdhet, stress eller oro vid sidan av mer allvarliga tillstånd som depression, bipolaritet eller schizofreni, behöver prioriteras för att hjälpa berörda individer i deras vardag. Tidigare forskning visar att fysisk aktivitet (FA) kan motverka psykisk ohälsa. Individer med psykisk ohälsa hänvisas ofta till öppenvårdspsykiatrin. Fysisk aktivitet på recept (FaR) har länge funnits inom den svenska vården som en icke-medicinsk behandling men det är relativt sällan den använts i praktiken.  Syftet med studien är att undersöka hur vårdpersonal i Region Västmanland uppfattar FaR som icke-farmakologisk behandling inom öppenvårdspsykiatrin.  En kvalitativ studie, med ett målstyrt urval genomfördes med sex informanter. Semistrukturerade intervjuer genomfördes bland personalen inom öppenvårdspsykiatrin i Region Västmanland. Manifest innehållsanalys användes för bearbetning och analys av insamlade data.   Resultat påvisar att FaR upplevs av personalen inom öppenvårdspsykiatrin som komplement till den medicinska behandlingen. Ytterligare upplevs den som ett bra verktyg som hjälper till att skapa struktur för patienterna. Samtidigt upplevs FaR också som tidskrävande och belastande. Mer information, utbildning och marknadsföring bland både personalen och bland samhället rörande FaR upplevs behövas.

Hatbrott är ett problem idag som strider mot allas lika värde och väcker oro bland många i vårt samhälle, samtidigt har kritik riktats mot Sverige för utvecklingen av hatbrott och den utbredda rasismen. Flera förebyggande insatser mot hatbrott har därav i Sverige vidtagits, detta trots brist på forskning kring hatbrott generellt men framförallt förebyggandet av hatbrott. Föreliggande uppsats vill därför skapa en förståelse för hur olika aktörer i Malmö arbetar för att förebygga hatbrott, hur aktörerna tänker kring orsakerna till varför hatbrott begås och eventuella utmaningar i det förebyggande arbetet. För att besvara uppsatsens frågeställningar intervjuas tio personer från olika verksamheter i Malmö utifrån deras roll som en del av det förebyggande arbetet mot hatbrott. Resultatet visar att händelser i omvärlden, bristande kunskap, kultur och historia samt fördomar, ses som möjliga orsaker till varför hatbrott begås. Media och internets påverkan ses som bidragande faktorer till hatbrott. För att förebygga hatbrott betraktas olika former av utbildningsinsatser vara de mest framstående och effektiva, men några få mer direkta insatser nämns också. Ur resultatet framstår det att hela samhället har ett ansvar i det förebyggande arbetet och att alla aktörer måste arbeta gemensamt för ett mer inkluderande samhälle. Det är också viktigt att hantera det aktuella mörkertalet i hatbrottsstatistiken och stärka förtroendet mellan minoriteter och myndigheter. Uppsatsens informanter påpekar också att mer resurser måste läggas på det preventiva arbetet mot hatbrott. Vidare ger uppsatsen förslag på framtida forskning som bör undersöka vilka konkreta insatser de olika aktörerna i samhället ska vidta för att förebygga hatbrott, samt studera ämnet utifrån fler perspektiv. / Hate crime is a problem today that goes against everyone's equal value and arouses concern among many in our society, meanwhile Sweden has been criticized for the development of hate crimes and the widespread racism. Therefore, Sweden has implemented several preventive strategies against hate crimes, despite a lack of research on hate crimes in general and the sizable lack of research regarding prevention of hate crimes. The essay wants to create an understanding of how different actors in Malmö works to prevent hate crimes, what they consider causes hate crimes and possible challenges in the preventive work. To address the inquiries posed by the essay, ten people from different functions in Malmö are interviewed, based on their role as part of the preventive work against hate crimes. The results show that events in the world, lack of knowledge, culture and history, as well as prejudices, are possible reasons why hate crimes are committed. The influence of the media and the internet are seen as contributing factors to hate crimes. To prevent hate crimes, various forms of educational efforts are considered to be the most prominent and effective. Also, a few more direct interventions are mentioned. The result shows that the whole society has a responsibility in the preventive work and actors must work together for a more inclusive society. It is also important to deal with the current darkness in hate crime statistics, and enhancing trust between minority groups and authorities. The essay's informants also highlight that more resources must be put into preventive work against hate crimes. Furthermore, the essay suggests that future research should examine what concrete efforts various societal actors should take to prevent hate crimes. Future research should also approach the subject from different perspectives.

Denna studies inledning ger en övergripande bild av att svenska ungdomar generellt skattar sin hälsa som hög, däremot skattas den psykosociala hälsan lägre vilken innefattas av att vara nöjd med sig själv. Att vara nöjd med sig själv och sin kropp omfattas av kroppsbildsuppfattningen. Sociala medier tar allt mer tid i anspråk och används i större utsträckning som ett kommunikationsmedel. Levnadsvanor, miljö och det tidiga livets villkor har en betydelse för individens hälsa. Denna studies syfte var att undersöka ungdomars kroppsbildsuppfattning och användande av sociala medier samt undersöka relationen mellan dem. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie utfördes. Enkäter användes som datainsamlingsmetod bland skånska elever i åk 1-3 på gymnasiet, där 249 elever besvarade enkäten. Resultatet visade att 33 procent av flickor hade högre kroppsuppfattning än pojkar (14%) och att 38 procent av pojkarna hade lägre kroppsuppfattning än flickorna (18%) (p=0,001). Flickor använder sociala medier i större utsträckning än pojkar. Sättet flickor och pojkar använde sociala medier på skiljde sig åt. Flickor hade fler olika roller på sociala medier än pojkar, samt pojkar spelade mer onlinspel än flickor. Konklusion: Eftersom pojkarna i denna studie hade lägre kroppsbildsuppfattning och spelade mer onlinespel än flickorna är det utifrån ett genus och jämställdhetsperspektiv lämpligt att studera pojkars kroppsbildsuppfattning i relation till onlinespelande. Därför bör ytterligare forskning med inriktning på pojkars kroppsbildsuppfattning bedrivas utifrån både en kvalitativ och kvantitativ metodaspekt, med ändamål att försöka förstå vilka faktorer som ligger till grund för deras kroppsbildsuppfattning. / The study's introduction is given as an overall picture of the fact that Swedish youth generally estimate their health as high but the psychosocial health is estimated to be lower, which includes being satisfied with themselves. Being content with yourself and your body is covered by the body image perception. Social media takes more time and it's used to a greater extent as a communication medium. Living habits, the environment and the conditions of early life have a bearing on the individual's health.The aim of this study was to investigate the body image of young people and the use of social media and to investigate the relationship between them. Method: A quantitative cross-sectional study was performed. The survey was used as a data collection method among Scanian students in grades 1-3 in high school, where 249 students answered questionnaires. The result showed that 33 percent of girls had a higher body image than boys (14 percent) and that 38 percent of boys had a lower body image than girls (18 percent) (p = 0.001). The way girls and boys used social media differs. Girls use social media to a greater extent than boys. The way girls and boys used social media differed. Girls had more different roles on social media than boys, and boys played more online games than girls. Conclusion: Since the boys in this study had lower body image perception and played more online games than girls, it is appropriate from a gender and gender perspective to study boys' body image perception in relation to online gaming. Therefore, further research with a focus on boys' body image should be conducted on the basis of both a qualitative and quantitative method aspect, with the aim of trying to understand which factors underlie their body image perception.

Den här studien undersöker hur kvinnor upplever och tolkar hur kvinnokroppens representation i sociala medier påverkar deras självkänsla och psykiska hälsa. Genom en översikt av tidigare forskning, intervjuer med sex kvinnor i åldern 20-30 år samt tillämpning av social inlärningsteori och receptionsforskning, syftar vi till att ge en nyanserad insikt i detta viktiga samhällsproblem och ge läsarna en stark teoretisk grund för att förstå problemet. Kombinationen av social inlärningsteori och receptionsforskning ger oss möjlighet att få en nyanserad förståelse för hur publiken tolkar och interagerar medieinnehållet, detta genom att använda oss av begrepp som bland annat aktiv publik, mediebruk, inlärning och modellering. Resultaten av studien visar att sociala medier kan ha en negativ påverkan på hälsa och självkänsla på grund av den utbredda förekomsten av orealistiska skönhetsnormer och den konstanta jämförelsen med andra. Detta kan vara skadligt och i en del fall leda till ätstörningar. Vårt resultat visar också på att det finns positiva aspekter av sociala medier som kan främja en hälsosam självbild, såsom möjligheten att få tillgång till kropps-positivistiskt innehåll. / This study examines how women perceive and interpret the representation of the female body on social media and its impact on their self-esteem and mental health. Through a review of previous research, interviews with six women aged 20-30 years, and the application of social learning theory and reception studies, our aim is to provide nuanced insight into this important societal issue and give readers a strong theoretical foundation for understanding the problem. The combination of social learning theory and reception studies allows us to gain a nuanced understanding of how the audience interprets and interacts with media content, using concepts such as active audience, media use, learning, and modeling. The results of the study show that social media can have a negative impact on health and self-esteem due to the widespread prevalence of unrealistic beauty standards and constant comparison with others. This can be harmful and, in some cases, lead to eating disorders. Our findings also highlight that there are positive aspects of social media that can promote a healthy self-image, such as access to body-positive content.

If democratic society is to avert the dire straits that may come from decreasing levels of political participation and civic engagement, all potential explanatory factors must be explored. The purpose of this paper is to i) elucidate how the modeling and self-efficacy mechanisms of social learning theory affect individuals’ decisions to participate politically or not, and ii) assess the applicability of the relatively unutilized social learning theory in studies on political socialization and participation, respectively. By conducting a study composed of life history interviews, the paper aims to contribute to the research field by providing new explanations on how and why participatory behavior occurs in individuals, potentially filling a research gap by using and developing the previously unutilized social learning theory. The study finds that the proposed social learning theory mechanisms appear to have some explanatory power in the context of individuals’ political participation and asserts that social learning theory may very well be applicable in similar future studies as a complement to other explanatory factors.

Studiens syfte är att undersöka vilka metoder som används i behandlingsarbetet med män som utövar våld i nära relationer, hur våldsutövare beskrivs i forskningen samt vilka faktorer som lyfts som viktiga i behandlingen.  Studiens metod är en allmän litteraturöversikt och empirin består av 11 vetenskapliga artiklar. Empirin analyseras genom en tematisk analys. Teoriska utgångspunkter för studien är hegemonisk maskulinitet, normaliseringsprocessen samt social inlärningsteori. I den tematiska analysen identifieras två huvudteman med totalt fem tillhörande underteman. Studiens första huvudtema är Behandlarens betydelse med underteman Alliansbyggande samt Behandlingsmetoder. Studiens andra huvudtema är Våldsutövaren med underteman Motivation till behandling, Emotionell kompetens samt Psykisk hälsa. Studien redogör för vad forskningen säger om såväl behandlarens som våldsutövarens roller och förutsättningar och betydelse i behandling. Studiens resultat diskuteras i förhållande till forskningsfrågorna och de teoretiska utgångspunkterna. / The purpose of this study is to investigate the methods used in the treatment of men who have perpetrated intimate partner violence (IPV), how perpetrators are described in research, and which factors are identified as important in treatment. The study uses a general literature review method, and the empirical data consists of 11 scientific articles. The data is analyzed using thematic analysis. The theoretical frameworks for the study are hegemonic masculinity, the normalization process, and social learning theory. The thematic analysis identified two main themes with a total of five subthemes. The first main theme is "The Importance of the Therapist" with the subthemes "Alliance Building" and "Treatment Methods". The second main theme is "The Perpetrator" with the subthemes "Motivation for Treatment", "Emotional Competence" and "Mental Health". The study describes what research says about the roles and conditions of both the therapist and the perpetrator, and their importance in treatment. The results of the study are discussed in relation to the research questions and the theoretical frameworks.

Diskussionen om att akademisera polisutbildningen i Sverige har under en tid förekommit främst på regeringsnivå. Ett förslag angående att införa en kandidatexamen på polisutbildningen har även framförts av Polisförbundet, där de uttrycker ett positivt förhållningssätt till akademiseringen. Till följd av detta har ett kvalitativt förhållningssätt tagits för att erhålla en fördjupad bild kring ämnet ur ett polisiärt perspektiv. Studien syftar således till att undersöka vilka uppfattningar, i form av möjligheter och begränsningar, som yrkesverksamma poliser och polisstudenter har kring en akademisering av polisutbildningen. Vidare har även eventuella likheter och skillnader mellan dessa undersökts. Studien baseras på elva fokuserade intervjuer där materialet illustrerar flertalet möjligheter och begränsningar samt likheter och skillnader. Materialet har analyserats tematiskt och resulterade i två teman där ett behandlar polisutbildningen och det andra berör det efterföljande yrkeslivet. Resultatet berör möjligheter och begränsningar samt likheter och skillnader gällande de sökande till utbildningen, utbildningens innehåll, den teoretiska och praktiska kunskapen som erbjuds under utbildningen samt den kandidatexamen som diskuteras att införas. Dessutom berör resultatet även de yrkesroller och arbetssätt som förekommer inom Polismyndigheten, forskning inom det polisiära arbetet samt allmänhetens tilltro till polisen. Sammantaget visar resultatet att den polisiära yrkesutövningen upplevs främst som praktiskt, men där teoretiska ämnen och inriktningar även anses vara väsentliga för både utbildning och yrkesutövning. En kandidatexamen kan vara fördelaktig för vissa yrkesroller och för dem med teoretiskt eller akademiskt intresse, men har samtidigt ansetts kunna bidra med flera problematiska aspekter. Exempelvis lyfts en farhåga för att det praktiska ska åsidosättas eller att praktiska individer avstår att söka utbildningen. Trots att flera möjligheter belyses anses en akademisering av polisutbildningen på programnivå vara omotiverad, där andra förslag på alternativa vägar lyfts som bättre alternativ. / An academic police education in Sweden has been discussed on the state level. Polisförbundet has proposed to implement a bachelor’s thesis in police education where they express a positive approach to an academic police education. This study has a qualitative approach to obtain a deeper understanding from a police perspective. The study aims to investigate the perceptions of possibilities and limitations that working officers and police students experience regarding a police education with a bachelor. It also investigates potential similarities and variations between these. This study is based on eleven focused interviews where many possibilities and limitations, but also similarities and variations, are illustrated. The material has been analyzed thematically and resulted in two overarching themes where one processes police education and the other refers to the upcoming life of work. The results refer to possibilities and limitations, and also similarities and variations, regarding the applicants, the content of the education, the theoretical and practical knowledge during the education, and also the potential bachelor’s degree. The results also refer to the professional roles and working methods in Polismyndigheten, research on police work and the public’s trust in the police. All together the result shows that the police practice is experienced as practical, but theoretical subjects are also essential for the education and police practice. A bachelor’s degree can be favorable for some professional roles and for those who have more theoretical and academic interest. It has also been considered to contribute with problematic aspects with concerns that practical aspects were being set aside or that fewer practical individuals will apply. Even though there are several possibilities, an academic police education including a bachelor thesis is considered unmotivated. Other alternative educational routes are suggested to be a better option.