Recently, researchers have gained an increased interest in examining activities that promote a more positive body image among women. Some activities such as yoga and dance have proven to be positively associated with body appreciation, both directly and through reduced self-surveillance. Theater practice has been shown to be beneficial for several facets of mental health; however, until now no research has been conducted on its’ association with body appreciation or self-surveillance. The present study aimed to examine the relationship between theater practice and body appreciation, controlling for BMI. The study also investigated the relationship between theater practice and self-surveillance, and if self-surveillance works as a mediator between theater practice and body appreciation. Participants of 231 women aged 18-40 years (M = 27.65, SD = 5.76) answered a questionnaire on theater practice, body appreciation and self-surveillance. Path analysis revealed that theater practice had no relation to body appreciation or self-surveillance when controlling for BMI. Self-surveillance and BMI were, however, negatively associated with body appreciation. Theoretical and practical implications are discussed. / Den senaste tiden har forskare fått ett ökat intresse för att undersöka aktiviteter som främjar en mer positiv kroppsuppfattning hos kvinnor. En del aktiviteter såsom yoga och dans har visat sig vara positivt korrelerade med kroppsuppskattning, både direkt och genom minskad självövervakning. Teaterutövande har visat sig främja olika aspekter av mental hälsa, men hittills har ingen forskning gjorts om dess samband med kroppsuppskattning eller självövervakning. Denna studie syftade till att undersöka sambandet mellan teaterutövande och kroppsuppskattning, samt kontrollera för BMI. Studien undersökte också sambandet mellan teaterutövande och självövervakning, samt om självövervakning fungerar som en mediator mellan teaterutövande och kroppsuppskattning. Deltagare bestående av 231 kvinnor i åldrarna 18–40 år (M = 27,65, SD = 5,76) svarade på frågeformulär om teaterutövande, kroppsuppskattning och självövervakning. Stiganalys visade att teaterutövande inte hade något samband till kroppsuppskattning eller självövervakning vid kontroll av BMI. Självövervakning och BMI var emellertid negativt korrelerade med kroppsuppskattning. Teoretiska och praktiska implikationer diskuteras.

Kan kroppsuppskattning och instagramanvändning predicera Ortorexi? Ortorexi är ett växande fenomen som innebär maniskt hälsosamt ätande som kan påverka ens livsstil negativt. Även instagramanvändning blir allt mer populärt och används i allt högre grad av dagens unga vuxna i Sverige. Aktiv användning av social media har associerats med en sämre kroppsbild. Den här studiens syfte var att ta reda på om grad av kroppsuppskattning och instagramanvändning predicerar ortorexi. En enkätundersökning genomfördes på 228 studenter vid Örebro universitet. Resultatet visade att människor som har ett högre missnöje med sin kropp har större benägenhet att vara fixerade av att äta hälsosamt. Vi såg även att människor som använder instagram i högre utsträckning har en större fixering av att äta hälsosamt. Studiens fynd tillsammans med förslag till vidare forskning inom ortorexi diskuteras. / Could body appreciation and Instagram use predict Orthorexia? Orthorexia is a growing phenomena that means a manic degree of eating healthy that could affect one’s lifestyle negatively. Instagram usage is becoming increasingly more popular and are used more and more frequently among the younger adults in Sweden. An active use of social media has been associated with a lower appreciation to one’s body. This study aims to find out if the degree of body appreciation and Instagram usage predicts Orthorexia. A survey was conducted on 228 students at Örebro University. The results showed that people that have a higher degree of dissatisfaction to one’s body are more likely to be fixated of eating healthy. We also noticed that people that used Instagram more frequently have a higher fixation of eating healthy. The findings of the study together with suggestions for further research within orthorexia is discussed.

In recent years, researchers have become interested in the concept of a positive body image. Interpersonal relationships influence the acceptance and appreciation of the body. However, prior studies on positive body image has almost exclusively focused on studying general instead of specific relationships. The present study sought to investigate whether the association between secure attachment to friends and body appreciation is moderated by the personality trait Extraversion in young adults. The participants were 194 men and women aged 18 to 25 years (M = 22, SD = 1.78) who completed a questionnaire measuring body appreciation, secure attachment to friends and Extraversion. The results of a hierarchal regression showed that secure attachment to friends did not predict body appreciation and that Extraversion did not have a moderating effect. Extraversion was, however, positively associated with body appreciation, above and beyond the effect of sex, BMI and parental socioeconomic status. These findings contribute to a richer understanding of the potential advantages of including Extraversion when studying body image in young adults. / Begreppet positiv kroppsbild har under den senaste tiden börjat att fånga forskares intresse. Acceptans och uppskattning av sin kropp påverkas av interpersonella relationer. Tidigare studier på positiv kroppsbild har dock nästan uteslutande fokuserat på att studera generella istället för specifika relationer. Denna studie syftade till att utforska huruvida trygg anknytning till vänner hos unga vuxna påverkar kroppsuppskattningen och om sambandet modereras av personlighetsdraget Extraversion. Deltagarna var 194 kvinnor och män i åldrarna 18 till 25 år (M = 22, SD = 1.78) som besvarade en enkät gällande kroppsuppskattning, trygg anknytning till vänner och extraversion. Resultatet av en hierarkisk regression visade att trygg anknytning till vänner inte förutspådde kroppsuppskattning och att extraversion inte hade en modererande effekt. Extraversion var dock positivt korrelerat med kroppsuppskattning, även efter det att kön, BMI och föräldrars socioekonomiska status kontrollerats för. Dessa fynd bidrar till en större förståelse för de potentiella fördelarna med att inkludera extraversion vid studier av positiv kroppsbild bland unga vuxna.

Is people’s appreciation for their bodies lower when they engage in more appearance comparison online and is this relation differs as a function of age? Previous research shows that body appreciation is important for people’s well-being and frequent appearance comparison is seen to be related to lower well-being. Research also shows age differences in body appreciation and the tendency to engage in comparison with others. There is a lack of studies looking at body appreciation that includes older people and men. Online social comparison has only been measured using narrow definitions of comparative behaviors. The current study aims to assess if lower body appreciation is seen for people who compare themselves more online and if this is moderated by age. An online survey was distributed to Swedish citizens over the age of 16. The survey asked about people’s body appreciation and the different online appearance-comparison behaviors they perform. A moderation analysis was conducted and showed that lower body appreciation is related to higher engagement in appearance comparison online and this relation was stronger for older people. This study expands the knowledge about body appreciation with a sample that is more representative of the Swedish population. It also expands the knowledge of how body appreciation is related to online social comparison. People generally seem to experience lower appreciation for their bodies when they engage in more online appearance comparison and the relationship is stronger for older people. / Är personers uppskattning för deras kropp lägre när de jämför sitt utseende mer med andra online och ifall relation ändras som en funktion av ålder? Tidigare forskning har visat att kroppsuppskattning är viktigt för personers välmående och frekventa jämförelser med andra har visats vara relaterade till ett försämrat välmående. Forskning har också visat att det finns åldersskillnader i både kroppsuppskattning och ens tendens att jämföra sig med andra. Det finns lite forskning som tittar på kroppsuppskattning bland äldre personer och män. Personers utseende-jämförelse online har tidigare enbart blivit mätt med smala mått som tittar på enstaka jämförelsebeteenden. Vår studie siktar på att undersöka om personer har lägre kroppsuppskattning när de jämför sitt utseende med andra oftare online och om den här relationen modereras av ålder. En online-enkät delades ut med frågor gällande kroppsuppskattning och frågor gällande olika typer av jämförelsebeteenden folk kan utföra online. Enkäten delades ut till svenska medborgare över 16 års ålder. En moderationsanalys genomfördes och visade att kroppsuppskattning var lägre bland personer som jämförde sin kropp oftare online och relationen var som starkast för äldre personer. Den här studien tillför mer kunskap om kroppsuppskattning med ett urval som är mer representativt för Sveriges befolkning. Studien tillför mer kunskap kring kopplingen mellan kroppsuppskattning och utseende-jämförelser online. Generellt så uppskattar folk sin kropp mindre när de ofta jämför sitt utseende med andra online och relationen var starkast för äldre personer.

Syftet med studien var att (a) studera hälsosam kroppsuppfattning i relation till kroppsfunktionalitet, motionsmotiv, ångest och självkänsla, samt (b) undersöka om dessa faktorer kan predicera hälsosam kroppsuppfattning. Via webbenkäter samlades data in vid två tillfällen. 93 stycken kvinnor deltog, samtliga var över 18 år. Regressionsanalys visade att samtliga prediktorer kroppsfunktionalitet, utseenderelaterade motionsmotiv, funktionsrelaterade motionsmotiv, ångest och självkänsla var signifikanta prediktorer för kroppsuppskattning och utseendevärdering. Utvecklingsteorin om förkroppsligande samt Objektifieringsteorin är två välanvända teorier i sammanhang som studerar hälsosam kroppsuppfattning. Dessa användes i studien för att belysa kroppsfunktionalitetens roll i relation till hälsosam kroppsuppfattning samt ge en ökad förståelse för kroppsuppfattning ur en kvinnlig aspekt. Studiens resultat uppmärksammar faktorer som är relevanta i arbetet att förebygga och behandla kvinnors kroppsuppfattning. / The purpose of the study was to (a) study healthy body image in relation to body functionality, exercise motives, anxiety and self-esteem, and (b) examine whether these factors can predict healthy body image. Data were collected via web surveys on two occasions. 93 women participated, and all of them were over the age of 18. Regression analysis showed that all predictors, body functionality, appearance-related exercise motives, function-related exercise motives, anxiety and self-esteem were significant predictors of body appreciation and appearance evaluation. The developmental theory of embodiment and the objectification theory are two theories that are well-used in contexts that study positive body image. These were used in the study to illuminate the role of body functionality in relation to positive body image and to provide an increased understanding of body image from a female aspect. The results of the study draw attention to factors that are relevant in the work of preventing and treating women's body image.

Denna studies inledning ger en övergripande bild av att svenska ungdomar generellt skattar sin hälsa som hög, däremot skattas den psykosociala hälsan lägre vilken innefattas av att vara nöjd med sig själv. Att vara nöjd med sig själv och sin kropp omfattas av kroppsbildsuppfattningen. Sociala medier tar allt mer tid i anspråk och används i större utsträckning som ett kommunikationsmedel. Levnadsvanor, miljö och det tidiga livets villkor har en betydelse för individens hälsa. Denna studies syfte var att undersöka ungdomars kroppsbildsuppfattning och användande av sociala medier samt undersöka relationen mellan dem. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie utfördes. Enkäter användes som datainsamlingsmetod bland skånska elever i åk 1-3 på gymnasiet, där 249 elever besvarade enkäten. Resultatet visade att 33 procent av flickor hade högre kroppsuppfattning än pojkar (14%) och att 38 procent av pojkarna hade lägre kroppsuppfattning än flickorna (18%) (p=0,001). Flickor använder sociala medier i större utsträckning än pojkar. Sättet flickor och pojkar använde sociala medier på skiljde sig åt. Flickor hade fler olika roller på sociala medier än pojkar, samt pojkar spelade mer onlinspel än flickor. Konklusion: Eftersom pojkarna i denna studie hade lägre kroppsbildsuppfattning och spelade mer onlinespel än flickorna är det utifrån ett genus och jämställdhetsperspektiv lämpligt att studera pojkars kroppsbildsuppfattning i relation till onlinespelande. Därför bör ytterligare forskning med inriktning på pojkars kroppsbildsuppfattning bedrivas utifrån både en kvalitativ och kvantitativ metodaspekt, med ändamål att försöka förstå vilka faktorer som ligger till grund för deras kroppsbildsuppfattning. / The study's introduction is given as an overall picture of the fact that Swedish youth generally estimate their health as high but the psychosocial health is estimated to be lower, which includes being satisfied with themselves. Being content with yourself and your body is covered by the body image perception. Social media takes more time and it's used to a greater extent as a communication medium. Living habits, the environment and the conditions of early life have a bearing on the individual's health.The aim of this study was to investigate the body image of young people and the use of social media and to investigate the relationship between them. Method: A quantitative cross-sectional study was performed. The survey was used as a data collection method among Scanian students in grades 1-3 in high school, where 249 students answered questionnaires. The result showed that 33 percent of girls had a higher body image than boys (14 percent) and that 38 percent of boys had a lower body image than girls (18 percent) (p = 0.001). The way girls and boys used social media differs. Girls use social media to a greater extent than boys. The way girls and boys used social media differed. Girls had more different roles on social media than boys, and boys played more online games than girls. Conclusion: Since the boys in this study had lower body image perception and played more online games than girls, it is appropriate from a gender and gender perspective to study boys' body image perception in relation to online gaming. Therefore, further research with a focus on boys' body image should be conducted on the basis of both a qualitative and quantitative method aspect, with the aim of trying to understand which factors underlie their body image perception.