Syftet med denna uppsats är att undersöka hur influencers på Youtube gör sanningsanspråk om den ideala kvinnokroppen. Jag undersöker hur deras uttalanden om kroppsideal och ingreppet Brazilian Butt Lift (BBL) kan tolkas. BBL är ett kosmetiskt ingrepp där fett transporteras till höft och rumpa från andra delar av kroppen, exempelvis rygg, armar och mage. Målet med operationen är att uppnå en timglas-figur. Analysen görs genom att tolka influencernas uttalanden med hjälp av Ernesto Laclau och Chantal Muffes diskursteori. Materialet är samlat från tre YouTube-kanaler av kvinnliga influencers. Sammanlagt analyseras det åtta videos om deras erfarenheter av det kosmetiska ingreppet. Teorier om disciplinering, kroppsideal, självövervakning, trovärdighet och sanningsanspråk används för att analysera materialet. Analysen behandlar tre teman, hur influencerna porträtterar BBL, hur influencerna framför det samtida kroppsidealet och hur influencerna kan uppfattas som trovärdiga källor. I analysen framkom det att de porträtterar ingreppet som riskfullt, men inte tillräckligt riskfullt för att inte genomgå en BBL. De framställer även känslor av ånger inför operationen som normala och normaliserar därmed att inte lita på sina känslor. Det framkom även att influencerna menar att det är värt att genomgå ingreppet, trots följder av ömhet, obehag och smärta. Det kroppsideal som de framför är timglas-figuren, det vill säga en stor rumpa, breda höfter och en smal midja. De accepterar och reproducerar idéen om hur den ideala kvinnokroppen bör se ut och hur den bör disciplineras. Det framkom även att influencerna kan både ses som offer och bidragare av diskursen om den ideala kvinnokroppen. Till sist framkom det att influencerna kan uppfattas som trovärdiga källor (Ohanian 1990; McCroskey och Teven 1999) och därmed kan deras sanningsanspråk sägas delta i en fixering av ett specifikt kroppsideal för kvinnor.

The purpose of the study was to find out if different personality types were more interested in the implicit or explicit function of a product. Personality theory self-monitoring was chosen because we live in a self-monitoring society, which makes this theory relevant. In this study, "implicit function" is defined as abstract characteristics in terms of identity creation and heightened self-esteem. Explicit function is defined as concrete characteristics of a product, such as basic function a product satisfies. We therefore bound ourselves to Luxury Fashion (implicit) and Fast Fashion (explicit) to see if the outcome of a buying process could be explained depending on the degree to which an individual monitored his behaviour in social contexts. A combination of convenience and snowball sampling was combined to identify two different types of individuals who were opposed to the monitoring of their own behaviour (someone with high and low self-monitoring), because these later would forward us to similar people and the material was collected through interviews. The study found that individuals who monitored their behaviours largely in social contexts were more interested in the implicit function of clothing (Luxury Fashion), while individuals with low self-monitoring were interested in the explicit function of clothing (Fast Fashion). The reason for this was that these different types of consumers had different needs for social acceptance, the greater this need was it resulted in branded clothes and the lower the need was it resulted in cheaper clothes. In other words, consumers with high social acceptance requirements were more likely to trade brand clothing to achieve social acceptance. In this way we discovered what different personality types have for purchasing motives when shopping.

Recently, researchers have gained an increased interest in examining activities that promote a more positive body image among women. Some activities such as yoga and dance have proven to be positively associated with body appreciation, both directly and through reduced self-surveillance. Theater practice has been shown to be beneficial for several facets of mental health; however, until now no research has been conducted on its’ association with body appreciation or self-surveillance. The present study aimed to examine the relationship between theater practice and body appreciation, controlling for BMI. The study also investigated the relationship between theater practice and self-surveillance, and if self-surveillance works as a mediator between theater practice and body appreciation. Participants of 231 women aged 18-40 years (M = 27.65, SD = 5.76) answered a questionnaire on theater practice, body appreciation and self-surveillance. Path analysis revealed that theater practice had no relation to body appreciation or self-surveillance when controlling for BMI. Self-surveillance and BMI were, however, negatively associated with body appreciation. Theoretical and practical implications are discussed. / Den senaste tiden har forskare fått ett ökat intresse för att undersöka aktiviteter som främjar en mer positiv kroppsuppfattning hos kvinnor. En del aktiviteter såsom yoga och dans har visat sig vara positivt korrelerade med kroppsuppskattning, både direkt och genom minskad självövervakning. Teaterutövande har visat sig främja olika aspekter av mental hälsa, men hittills har ingen forskning gjorts om dess samband med kroppsuppskattning eller självövervakning. Denna studie syftade till att undersöka sambandet mellan teaterutövande och kroppsuppskattning, samt kontrollera för BMI. Studien undersökte också sambandet mellan teaterutövande och självövervakning, samt om självövervakning fungerar som en mediator mellan teaterutövande och kroppsuppskattning. Deltagare bestående av 231 kvinnor i åldrarna 18–40 år (M = 27,65, SD = 5,76) svarade på frågeformulär om teaterutövande, kroppsuppskattning och självövervakning. Stiganalys visade att teaterutövande inte hade något samband till kroppsuppskattning eller självövervakning vid kontroll av BMI. Självövervakning och BMI var emellertid negativt korrelerade med kroppsuppskattning. Teoretiska och praktiska implikationer diskuteras.

Denna studie är avsedd att följa vidare på forskning av Schmidt-Krapelin, Touissant, Thiebes,Hamari & Sunyaen (2020) och Hallifax, Serna, Marty, Lavoué & Lavoué (2020) som hardiskuterat spelifiering design i hälsoapplikationer. I deras studier har spelifiering design,specifikt emblem och schemalagd spelifiering design, inte presenterats i en specifik kontext.Det bör undersökas vidare och kommer att göras genom att implementera emblem ochschemalagd spelifiering design i hälsoapplikationen MyFitnessPal. Syftet med studien är attundersöka påverkan av självövervakning på unga vuxna med implementerat emblem ochschemalagd spelifiering design. Unga vuxna valdes som målgrupp eftersom de presenterar enstor användarbas för hälsoapplikationer. En kvalitativ ansats med intervju och narrativanalysmetod genomfördes för att generera ett resultat. Resultatet av denna studie visar ettsamband mellan integrerade spelelement i hälsoapplikationer för självövervakning somskapar en positiv påverkan hos användarna. Den positiva påverkan var främst frånimplementeringen av emblem, medan implementeringen av schemalagd var blandad.Resultatet från denna studie är användbart för forskning inom HCI och informatik genom attpresentera effekterna av specifika spelelement.