<p>Studiens syfte var att undersöka hur den faktiska undervisningstiden används i</p><p>gymnasieskolan. Vi använde oss av icke deltagande, semistrukturerade observationer (n ~</p><p>18). Resultatet visade att den faktiska undervisningstiden (enligt vår definition tiden mellan</p><p>en lektions start och slut) endast var några få minuter kortare än den schemalagda tiden.</p><p>Vidare var uppdelningen av den tid som läraren undervisade hela klassen och den tid som</p><p>eleverna arbetade självständigt eller i grupp lika fördelad. Sena ankomster påverkade inte</p><p>undervisningstiden nämnvärt. Under tid för eget arbete lämnade ett större antal elever</p><p>klassrummet och var frånvarande under betydligt längre tid. Överlag förekom inte någon</p><p>effekt på undervisningstiden från störande elever eller då lärare lämnade klassrummet.</p><p>Elevernas engagemang upplevdes som lågt. Utifrån resultatet av observationerna drog vi</p><p>slutsatsen att tiden som kvantitet var tillräcklig. Vi ansåg dock att sättet den organiserades på</p><p>var alltför fragmentariskt och inte förenlig med hur den moderna skolan bör verka.</p>

Studiens syfte var att undersöka hur den faktiska undervisningstiden används i gymnasieskolan. Vi använde oss av icke deltagande, semistrukturerade observationer (n ~ 18). Resultatet visade att den faktiska undervisningstiden (enligt vår definition tiden mellan en lektions start och slut) endast var några få minuter kortare än den schemalagda tiden. Vidare var uppdelningen av den tid som läraren undervisade hela klassen och den tid som eleverna arbetade självständigt eller i grupp lika fördelad. Sena ankomster påverkade inte undervisningstiden nämnvärt. Under tid för eget arbete lämnade ett större antal elever klassrummet och var frånvarande under betydligt längre tid. Överlag förekom inte någon effekt på undervisningstiden från störande elever eller då lärare lämnade klassrummet. Elevernas engagemang upplevdes som lågt. Utifrån resultatet av observationerna drog vi slutsatsen att tiden som kvantitet var tillräcklig. Vi ansåg dock att sättet den organiserades på var alltför fragmentariskt och inte förenlig med hur den moderna skolan bör verka.

Denna studie är avsedd att följa vidare på forskning av Schmidt-Krapelin, Touissant, Thiebes,Hamari &amp; Sunyaen (2020) och Hallifax, Serna, Marty, Lavoué &amp; Lavoué (2020) som hardiskuterat spelifiering design i hälsoapplikationer. I deras studier har spelifiering design,specifikt emblem och schemalagd spelifiering design, inte presenterats i en specifik kontext.Det bör undersökas vidare och kommer att göras genom att implementera emblem ochschemalagd spelifiering design i hälsoapplikationen MyFitnessPal. Syftet med studien är attundersöka påverkan av självövervakning på unga vuxna med implementerat emblem ochschemalagd spelifiering design. Unga vuxna valdes som målgrupp eftersom de presenterar enstor användarbas för hälsoapplikationer. En kvalitativ ansats med intervju och narrativanalysmetod genomfördes för att generera ett resultat. Resultatet av denna studie visar ettsamband mellan integrerade spelelement i hälsoapplikationer för självövervakning somskapar en positiv påverkan hos användarna. Den positiva påverkan var främst frånimplementeringen av emblem, medan implementeringen av schemalagd var blandad.Resultatet från denna studie är användbart för forskning inom HCI och informatik genom attpresentera effekterna av specifika spelelement.

Bakgrund: I sitt dagliga arbete är det många yrkesutövare som ställs inför svåra utmaningar och höga förväntningar. Att kunna bearbeta och reflektera kring dessa utmaningar ger en ökad kompetens och förbättrad självkänsla. I dagens arbetsmiljö, präglad av tidsbrist och hög arbetsbelastning, kan svåra situationer lätt uppstå. Genom en strukturerad handledning tillsammans i grupp möjliggörs reflektioner och bearbetning av etiskt svåra situationer. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns ett behov och/eller intresse hos leg. sjuksköterskor för schemalagd omvårdnadshandledning, på ett mindre sjukhus i södra Sverige. Resultat: Studien visar att övervägande delen av antalet deltagare är positiva till att delta på omvårdnadshandledning. Majoriteten respondenter ansåg att behovet av omvårdnadshandledning fanns på arbetsplatsen och huvudparten av dessa var också överens om att schemalagd tid borde avsättas. / Background: Many professionals are faced with difficult challenges and high expectations in their daily work. To process and reflect on these challenges provide increased skill and also improved self-esteem. In today’s work environment, characterized by lack of time and heavy workload, difficult situations can easily arise. Through structured mentoring, in groups, reflection and processing of ethically difficult situations are made possible. Objective: The aim of this study is to investigate whether there is a need and/or interest in reg. nurses for scheduled clinical supervision. The study was conducted in a small hospital in southern Sweden. Results: The study shows that the vast majority of the participants are interested in participating in clinical supervision. The majority of the respondents felt that there is a need for nursing supervision in their workplace. Most of them also were of the idea that scheduled time should be devoted to supervision.