Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka om ortorexi enligt studiens definition förekommer bland gymnasieelever i årskurs tre. Frågeställningar: 1. Uppvisar gymnasieeleverna en kostfixering enligt ORTO-15? 2. Uppvisar gymnasieeleverna ett träningsberoende enligt Exercise Dependence Scale-21? 3. Uppvisar gymnasieeleverna ett ortorektiskt beteende enligt studiens definition?  Metod: Detta är en kvantitativ studie med enkät som insamlingsmetod. Totalt åtta randomiserat utvalda kommunala gymnasieskolor inom Stockholms kommun deltog. Två olika tester användes; ett om kostfixering (ORTO-15) och ett om träningsberoende (Exercise Dependence Scale-21). Krav för att delta var att eleven är född 1996 eller tidigare. Totalt delades 234 enkäter ut, 226 var korrekt ifyllda och användes i studien. Det interna bortfallet var alltså åtta enkäter (3 %). Resultat: 23 % av deltagarna uppvisar en kostfixering enligt ORTO-15 (35 poäng eller mindre), varav 18 % män och 82 % kvinnor. 66 % av gymnasieeleverna uppvisar tendenser till träningsberoende, medan 2 % klassificeras (varav alla var män) som träningsberoende enligt Exercise Dependence Scale-21. Totalt klassificerades tre män (1,3 %) som ortorektiska. Slutsats: Ortorexi, enligt studiens definition, förekommer hos gymnasieelever, men endast i en väldigt liten del av den studerade gruppen (1,3 %), och endast bland män. Resultaten för träningsberoende enligt Excercise Dependence Scale-21var liknande (2 %, endast män), men en betydligt större del (66 %) uppvisade tendenser till träningsberoende. Nästan en av fyra (23 %) har en kostfixering enligt ORTO-15 testet. / Aim: The aim of the study was to investigate if orthorexia (according to this study's definition) occur among third grade high school students. Research questions: 1. Do the high school students exhibit a diet fixation according to ORTHO-15? 2. Do the high school students exhibit exercise dependence according to Exercise Dependence Scale-21? 3. Do the high school students exhibit orthorexic behavior, according to the study's definition, i.e. with both diet fixation according to ORTHO-15 and exercise dependence according to Exercice Dependence Scale-21? Method: This is a quantitative study with survey as the method of data collection. A total of eight public high schools within Stockholm's municipal were selected by randomization and included. Two different tests; one on diet fixation (ORTHO-15) and one on exercise dependence (Exercise Dependence Scale-21) were used. A requirement to participate was that the student is born in the year 1996 or earlier. A total of 234 surveys were passed out, 226 were correctly filled out and used for analyses in the study. Hence, the internal loss was 8 surveys (3 %). Results: 23 % of the participants exhibit a diet fixation according to ORTHO-15 (35 points or lower), whereof 18 % men and 82 % women. 66 % of the high school students exhibit tendencies towards exercise dependence, while 2 % (whereof all males) are classified as exercise dependent according to Exercise Dependence Scale-21. A total of three men (1.3 %) are classified as orthorexic. Conclusions: Orthorexia, according to the study's definition, is exhibited in high school students, but only in a very small fraction of the studied population (1.3 %), and only in males. Similar results were found concerning exercise dependence according to Exercise Dependence Scale-21 (2 %, all males), but a much larger population (66 %) exhibit tendencies towards exercise dependence. Almost one of four (23 %) high school students exhibits a diet fixation according to the ORTHO-15 test.

Background: There have been doping usage as far back as as ancient Greece and around the early 1900s started the doping we have today. In 2008 it was 22,000 men aged 15-54 years old who had any kind of experience with doping in Sweden. The problem of doping use are all over the world and to overcome this problem, we need to work across borders. Objectives: The purpose of this study is to investigate whether there is any connection between the use of supplements and attitude to doping. The study is based on the questions: is there any connection between the use of supplements and positive attitude to doping? is there any connection between the use of supplements/doping substances and high training frequency? and is there different use of supplement/doping substances between girls and boys? Method: A survey in form of a cross-sectional study and a waiting room survey was conducted with 63 respondents of whom 57,1% were women. Mean age was 24 years. All respondents is studying at Karlstads University. Results: The results of this study shows that unlike previous research, there is no significant difference between the use of supplements and attitude to doping. Neither use of supplements and exercise frequency was incurred any sigificant difference. However there is a significant difference between the use of supplements and girls and boys. The study showed that boys are more likely to use creatine and protein than girls.

Background: Exercise dependence is a behavior where some people get very strong feelings for their training. This dependency becomes a problem when it affects individuals’ life in a negative way. Individuals with low self-esteem have been found to have an increased risk for exercise dependence. Self-estem is associated with Self-compassion, which is to have compassion with oneself in pain and difficult periods. Self-compassion has been shown to reduce stress and stress has been shown to influence the onset of burnout. Objectives: The purpose with this study was to examine whether there is a connection between exercise dependence, self-compassion, perceived stress and burnout Method: A total 102 questionnaires were distributed at two local gyms in Karlstad. The study involved 61 men and 41 women and the age distribution was between 19-58 years. The questionnaire featured a self-constructed variant in which respondents answered questions about their training. The other part of the questionnaire contained, Exercise depedence scale-21, Perceived stress scale, Shirom Melamed Burnout Measure and Self-compassion scale: Result: Exercise dependence had a positive correlation with burnout and perceived stress and negative correlation with self-compassion. Self-compassion was negatively correlated with perceived stress and burnout. Perceived stress was positive correlated with burnout.

No description available.

Studiens syfte var att studera träningsberoende i relation till ångest, depression, självkritik, passion, kroppstillfredsställelse och idrottsidentitet samt skillnader avseende dessa faktorer mellan individer med och utan träningsberoende. Vidare undersöktes om dessa faktorer kunde predicera träningsberoende. Datainsamling skedde via webbenkät. I studien deltog 124 individer, 62 män och 62 kvinnor. Enligt resultat på EDS-R kategoriserades 15 som träningsberoende, 100 som symptomatiska och 9 som icke träningsberoende. Resultatet visade signifikanta samband mellan träningsberoende, grad av träning, ångest, jämförande och internaliserad självkritik, harmonisk och tvångsmässig passion, AO samt idrottsidentitet. Vidare fanns skillnader mellan träningsberoende och icke träningsberoende gällande GLTEQ, regelbundenhet av fysisk aktivitet, genomsnittlig längd på träningspass, idrottslig ambitionsnivå, ångest, jämförande och internaliserad självkritik, tvångsmässig passion samt idrottsidentitet. Regressionsanalys visade att träningsmängd mätt i GLTEQ, genomsnittlig längd på träningspass, ångest, internaliserad självkritik, harmonisk och tvångsmässig passion förklarade 42 % av variansen hos variabeln träningsberoende. Sammantaget indikerade studiens resultat att träningsmängd, ångest, självkritik och passion kan vara mekanismer som är särskilt viktiga att beakta för att upptäcka, förebygga och behandla träningsberoende. Resultatet kan anses användbart exempelvis för idrottsföreningar, hälso- och träningsinstitutioner som sannolikt kommer i kontakt med träningsberoende individer. För dem kan studiens resultat ge kunskap som kan bidra till förståelse för vad träningsberoende är, hur individer i riskzonen kan upptäckas samt möjliga vägar till förebyggande och behandling.

Syftet med studien var att problematisera forskning om träningsberoende, utifrån ett diskursivt norm- och maktperspektiv. Tolv artiklar från forskningsfältet analyserades med Foucault och Baudrillards perspektiv om sociala normer och makt som teoretisk utgångspunkt. Resultaten i studien visade att den mest betydande, dock triviala, normen inom forskningen om träningsberoende var att en hög träningsmängd, vilket varierande från 4 timmar per vecka till daglig träning, ansågs vara skadlig och en signifikant riksfaktor för att utveckla träningsberoende. Denna normen användes också för att utöva makt inifrån den sociala kroppen. Vidare visade resultaten en brist på antagonism och motaktioner mot makten som både normer och diagnostiska modeller har i forskningsfältet. Såväl implikationer som förslag på framtida forskning inom området ges. / The purpose of this study was to problematize the research field of exercise dependence, through a discursive a norm- and power perspective. In the study twelve articles from the research field was analysed using Foucault and Budrillards perspective of social norms and power as theoretical base.The results showed that the most important, yet mundane, norm within the research field was that a high training volume, varying from 4 hours per week to daily exercise, was considered harmful and a significant riskfactor for developing exercise dependence. This norm was used to exercise power within the subjects body. Furthermore the results showed a lack of antagonism and counteractions towards the power that both norms and the diagnostic models possess in the resarch field. Implications of the results and future research directions within the research area is discussed in the study.Keywords: Discourse analysis, Exercise dependence, Social norm, Power

Bakgrund: Ortorexia nervosa är ett fenomen som beskrivs olika runt om i världen och tidigare forskning är bristfällig. Orsakerna till fenomenet är oklara men det kan ses som en samsjuklighet mellan Anorexia nervosa, tvångssyndrom och överträningssyndrom. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personers erfarenheter av att drabbas av Ortorexia nervosa. Metod: Data samlades in genom sex bloggar och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre huvudkategorier; När hälsa blir ohälsa, vara i ett missbruk och vägen mot frihet. Huvudkategorierna innefattar tio underkategorier. Konklusion: Denna studie har bidragit med mer kunskap om personers erfarenheter av Ortorexia nervosa. Sjuksköterskan kan med fördel använda denna kunskap för att ge en personcentrerad vård. En ytterligare slutsats är att mer kunskap om fenomenet krävs vilket kan bidra till tidigare identifiering och effektivare behandling. / Background: Orthorexia nervosa is a phenomenon that is described differently around the world. The reasons for this phenomenon is unclear but it may be seen as a comorbidity between anorexia nervosa, obsessive compulsive disorder and overtraining syndrome. Aim: The aim of this study was to describe people's experiences of suffering from Ortorexia nervosa. Method: Data were collected through six blogs and analyzed by a qualitative content analysis with inductive approach. Results: From the analysis of the data emerged three main categories; When health becomes unhealthy, being in an addiction and the way to freedom. The main categories include ten subcategories. Conclusion: This study has contributed more knowledge about people's experiences of orthorexia nervosa. Nurses can benefit from using this knowledge to provide person-centered care. A further conclusion is that more knowledge about the phenomenon is required, which can contribute to earlier detection and more effective treatment.

No description available.

Bakgrund: 1997 introducerade den amerikanske läkaren och psykologen Steven Bratman Orthorexia Nervosa (ON), vilket är en relativt ny form av ätstörningsbeteende som kretsar kring en ohälsosam fixering kring hälsosam mat och naturlig föda. Sedermera har  ON övergått till att gestaltas som ett fenomen istället för ett begrepp, där träningsberoende (EA) kommit att utgöra ett påtagligt segment i fundamentet och definitionen av Orthorexia Nervosa. Syfte: Undersöka prevalens, ålders- respektive könsskillnader samt korrelationen mellan ON och EA hos deltagare som frekvent tränar på gym. Metod: Kvantitativ tvärsnittsundersökningen. En enkät, med EAI & ORTHO-15 som tillhörande mätinstrument, användes i studiedesignen. Datainsamlingen ägde rum hos tre separata gym vid fem tillfällen under en veckas tid. Totalt medverkade 112 deltagare i studien: 49 män (44 %) och 63 kvinnor (56 %) i åldrarna 18 -  79 år. Resultat: Åtta deltagare (7 %) låg inom riskzonerna för EA samtidigt som 44 (39 %) deltagare låg inom riskzonen för ON. Ålder spelar en påtaglig faktor gällande förhållningssättet till kosten, då det förekommer skillnader mellan olika åldersgrupper: gruppen Under 30 år visar i synnerhet högre andelar för ON (p= 0.005). Det råder en negativ korrelation (– 34 %) mellan mätinstrumenten EAI och ORTHO-15, vilket symboliserar ett destruktivt attribut gällande hälsan. Konklusion: Föreliggande studie ligger i linje med tidigare forskningsresultat inom samma område; det tycks finnas ett samband mellan mätinstrument gällande förhållningssättet till kosten och träningen, vilket mynnar ut i en ohälsosam strävan efter en perfekt hälsa.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om perfektionism respektive tvångsmässig passion kan predicera träningsberoende. I studien deltog 108 gym/CrossFit- utövare mellan 18-60 år (M=34.18, SD=10.77). Två hypoteser utvecklades (1) perfektionism är en signifikant prediktor rörande träningsberoende och (2) tvångsmässig passion är en signifikant prediktor gällande träningsberoende. Hypoteserna testades därefter i enkla regressionsanalyser. Resultatet visade att både perfektionism och tvångsmässig passion var prediktorer till träningsberoende. Perfektionism och tvångsmässig passion förklarade 21% respektive 39% av variansen i träningsberoende. Resultatet understryker att både perfektionism respektive tvångsmässig passion verkar kunna förklara utvecklandet av träningsberoende. Studiens resultat diskuterades utifrån Egorov och Szabo (2013) modell av uppkomsten till träningsberoende och tidigare forskning samt empiri. Ytterligare forskning är av behov för att öka förståelsen kring bakomliggande faktorer till träningsberoende / The purpose in the present study was to investigate if obsessive passion respectively perfectionism predicted exercise dependence. In the current study 108 gym/CrossFit- members participated between the ages 18-60 (M=34.18, SD=10.77). Two hypothesis were developed (1) perfectionism is a significant predictor regarding exercise dependence and (2) obsessive passion is a significant predictor regarding exercise dependence. These hypothesis were tested by simple linear regression analyses. The regression analyses showed that both perfectionism and obsessive passion predicted exercise dependence. Perfectionism and obsessive passion accounted for 21% respectively 39% of the variance in exercise dependence. The results emphasize that both perfectionism respectively obsessive passion seem to explain the development of exercise dependence. With foundation in the results the discussion centred around the interactional model of exercise dependence by Egorov and Szabo (2013) as well as previous research. Further research is needed in order to better understand which factors underlie exercise dependence.