Introduktion: Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan stress, tre dimensioner av perfektionism, neuroticism och träningsberoende hos aktiva motionärer mellan 18-35 år. Mer specifikt är syftet att undersöka om stress, neuroticism, självorienterad, annaninriktad och socialt föreskriven perfektionism kan predicera träningsberoende. Metod: Deltagare (N=72; M=24.2, SD=4.09) genomförde en online enkätundersökning bestående av Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire (GLTEQ), Exercise Dependence Scale-Revised (EDS-R), Perceived Stress Scale-10 (PSS), the Multidimensional Perfectionism Scale II (MPS-II) och Big Five Inventory (BFI). Resultat: Föreliggande studie identifierade att stress, neuroticism, socialt föreskriven perfektionism och självorienterad perfektionism predicerade träningsberoende. Konklusion: Då stress, neuroticism, socialt föreskriven perfektionism och själorienterad perfektionism predicerar träningsberoende bör dessa betraktas som riskfaktorer i utvecklingen av träningsberoende. I föreliggande studie låg 18% av deltagarna i riskzon för att utveckla ett träningsberoende vilket visar att det är av stor betydelse att uppmärksamma individer som uppvisar symtom av träningsberoende. Eftersom interaktionsmodellen visar att det finns fler psykologiska faktorer som har inflytande på utvecklingen av ett träningsberoende krävs mer forskning inom området. / Introduction: The aim of the present study was to investigate the relationship between stress, three dimensions of perfectionism, neuroticism and exercise dependence in active exercisers between the age of 18-35. More specific, the aim was to investigate if stress, neuroticism, self-orientated, other-oriented and socially prescribed perfectionism can predict exercise dependence. Method: Participants (N=72; M=24.2, SD=4.09) completed an online questionnaire consisting of the Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire (GLTEQ), Exercise Dependence Scale-Revised (EDS-R), Perceived Stress Scale-10 (PSS), the Multidimensional Perfectionism Scale II (MPS-II), and Big Five Inventory (BFI). Results: The present study found that stress, neuroticism, socially prescribed perfectionism, and self-oriented perfectionism all predicted exercise dependence. Conclusion: Because stress, neuroticism, socially prescribed perfectionism, and self-oriented perfectionism all predicted exercise dependence should these be seen as risk factors in the development of exercise dependence. In the present study 18% of the participants were in risk of developing exercise dependence which shows that it is of great importance to pay attention to individuals that exhibits symptoms of exercise dependence. Because the interactional model of exercise dependence shows that there are more psychological factors which influence the development of exercise dependence more research is needed on the subject.

No description available.

Kan kroppsuppskattning och instagramanvändning predicera Ortorexi? Ortorexi är ett växande fenomen som innebär maniskt hälsosamt ätande som kan påverka ens livsstil negativt. Även instagramanvändning blir allt mer populärt och används i allt högre grad av dagens unga vuxna i Sverige. Aktiv användning av social media har associerats med en sämre kroppsbild. Den här studiens syfte var att ta reda på om grad av kroppsuppskattning och instagramanvändning predicerar ortorexi. En enkätundersökning genomfördes på 228 studenter vid Örebro universitet. Resultatet visade att människor som har ett högre missnöje med sin kropp har större benägenhet att vara fixerade av att äta hälsosamt. Vi såg även att människor som använder instagram i högre utsträckning har en större fixering av att äta hälsosamt. Studiens fynd tillsammans med förslag till vidare forskning inom ortorexi diskuteras. / Could body appreciation and Instagram use predict Orthorexia? Orthorexia is a growing phenomena that means a manic degree of eating healthy that could affect one’s lifestyle negatively. Instagram usage is becoming increasingly more popular and are used more and more frequently among the younger adults in Sweden. An active use of social media has been associated with a lower appreciation to one’s body. This study aims to find out if the degree of body appreciation and Instagram usage predicts Orthorexia. A survey was conducted on 228 students at Örebro University. The results showed that people that have a higher degree of dissatisfaction to one’s body are more likely to be fixated of eating healthy. We also noticed that people that used Instagram more frequently have a higher fixation of eating healthy. The findings of the study together with suggestions for further research within orthorexia is discussed.

The purpose with the study was to investigate some of the factors thatmight contribute to the development of exercise dependence. This byinvestigating if self-esteem works as a mediator in the relationshipbetween perfectionism and exercise dependence. We conducted anonline survey among regular exercisers in Sweden (N = 177). Themediating analysis showed that self-esteem partially explained theassociation between perfectionism and exercise dependence. That is,self-esteem can help clarify the nature of the relationship. In conclusion,this study reveals that it is important to further investigate theunderlying psychological mechanisms to why some people are exercise dependent. / Syftet med denna studie var att undersöka några faktorer som kan bidratill utvecklandet av träningsberoende. Detta genom att undersöka omsjälvkänsla fungerar som en mediator i förhållandet mellanperfektionism och träningsberoende. Vi utförde en enkät online påmänniskor som tränar regelbundet i Sverige (N = 177). Den medierandeanalysen visade att självkänsla delvis förklarade associationen mellanperfektionism och träningsberoende. Alltså, självkänsla kan hjälpa attklargöra relationen mellan perfektionism och träningsberoende.Sammanfattningsvis har denna studie visat att det är viktigt att vidareundersöka de underliggande psykologiska mekanismerna till varför vissa människor är träningsberoende.

Bakgrund: Det diskuteras ofta om vinsterna med fysisk aktivitet, men alltför sällan om de risker det kan medföra då det går till överdrift. Det skapar en komplex situation då träning och att vara “hälsosam” i huvudsak framstår som något positivt. Dagens unga kvinnor tränar allt mer, och är den riskgrupp med högst sannolikhet att hamna i ett riskbeteende i form av ätstörningar, psykisk ohälsa och träningsberoende. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som kan identifieras för dessa unga kvinnor som tränar mer än rekommenderat. Metod: Föreliggande studie är av kvalitativ karaktär då vi vill undersöka varför unga kvinnor tänker, gör och agerar på ett visst sätt. Studien har sin utgångspunkt i en hermeneutisk ansats då det är en forskningsmetod där tolkningen är central. Metoden används för att genom förståelse tolka samhällsyttringar och andra produkter av mänskligt medvetande. Empirin bygger på fem semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor i åldern 19-25 år. Resultat: Studien visar att de intervjuade unga kvinnorna visar tecken på träningsberoende. De visar även tecken på kroppsfixering och en problematisk relation till kost. Således behöver unga kvinnor stödjas och medvetandegöras om de risker som överträning medför och det krävs empowerment för att dessa kvinnor ska få egenmakt över sina liv. De fynd vi gjort visar att det finns betydligt mer att undersöka inom området och då främst de bakomliggande faktorerna för överdriven träning. / Background: The benefits of physical activity is often discussed, but too rarely the consequences when it becomes excessive. It creates a complex situation when exercise and being "healthy" is essentially seen as something positive. Young women today are exercising increasingly, and they have the highest probability of ending up in a risky behavior such as eating disorders, mental illness and exercise dependency. Aim: The aim of this study is to examine the underlying factors that can be identified for these young women who exercise more than recommended. Method: This study is qualitative in nature since we want to study why young women think, do and act in a certain way. The study was based on a hermeneutic approach as it is a research method in which interpretation is central. The method is used so we by understanding are able to interpret social expressions and other products of human consciousness. The empirical data is based on five semi-structured interviews with young women aged 19-25 years. Results: The study displays that the interviewed young women shows signs of exercise dependency. They also show signs of body fixation and a problematic relationship to diet. Thus, the young women need to be supported and made aware of the risks of overtraining causes and requires empowerment to gain power over their own lives. The findings show that there is much more to explore in the area, mainly the underlying factors for excessive exercise.

The purpose of this study was to investigate the prevalence of exercise dependence, as well as conducting a re-evaluation of the Exercise Dependence Scale-Revised (EDS-R) through a confirmatory factor analysis. The study was based on three Swedish data collections (N = 1101), collected through online questionnaires answered by physically active adults. The study found a prevalence of exercise dependence between 3.6-9%, primary exercise dependence between 1.7-2.2%, and a prevalence of primary exercise dependence with anxiety management as motivation of 1.8% across the three data-collections. The confirmatory factor analysis revealed that the hypothesized 21-item 7-factor structure of the EDS-R contributed to a tolerable fit of data with good psychometric properties, although a poor factor loading of item 19 in the factor ‘Reduction in other activities’ was found. This study concludes that the EDS-R is a valid measurement of exercise dependence, but further research is needed to evaluate the relation between primary exercise dependence and anxiety management, as well as the construct validity of the individual items. / Syftet med denna studie var att undersöka prevalensen av träningsberoende, samt utföra en omvärdering av träningsberoendeskalan-reviderad (EDS-R) genom en konfirmatorisk faktoranalys. Studien baserades på tre svenska datakollektioner (N = 1101), insamlade genom online-enkäter besvarade av fysiskt aktiva vuxna. Studien fann en prevalens av träningsberoende mellan 3.6-9%, primärt träningsberoende mellan 1.7-2.2%, och en prevalens av primärt träningsberoende med ångesthantering som motivation på 1.8% över de tre datakollektionerna. Den konfirmatoriska faktoranalysen avslöjade att den hypotiserade 21-objekt 7-faktor strukturen av EDS-R bidrog till en tolerabel passform av data med goda psykometriska egenskaper, även om en dålig faktorladdning av objekt 19 i faktorn 'Reduktion i andra aktiviteter' hittades. Denna studie drar slutsatsen att EDS-R är ett giltigt mått på träningsberoende, men ytterligare forskning behövs för att utvärdera relationen mellan primärt träningsberoende och ångesthantering, samt konstruktionsvaliditeten för de enskilda objekten.