No description available.

The purpose of this study is to clarify the role of anxiety management techniques (cue-controlled relaxation, systematic desensitization) as components of an assertiveness training program. Volunteers from Utah State University and the surround ing community were randomly assigned to one of three treatment groups and a control group which were used in a pre-post change comparison design. Treatment groups consisted of: (1) cue-controlled relaxation plus assertiveness training, (2) systematic desensitization plus assertiveness training, and (3) assertiveness training extended. The control group was a delayed treatment control. All subjects were administered pre-tests with the following instruments: two self report inventories (the College Self-Expression Scale and the Rathus Assertiveness Scale) and a Behavioral Performance Test. The Behavioral Performance Test consisted of ten separate multiple stimulus role playing situations (five pre-test and five posttest) which were videotaped and rated on four performance variables: (1) verbal content, (2) percent of eye contact, (3) assertive affect, and (4) overall assertiveness. All treatment groups were exposed to four two-hour sessions of basic assertiveness training which consisted of shaping procedures (i.e. behavioral rehearsal, modeling, etc.). Treatment groups I and II were provided six additional hours of training in cue-controlled relaxation and systematic desensitization, respectively, while Group III was provided six additional hours of basic assertiveness instruction. Each of the treatment groups received equal amounts (14 hours) of training exposure over an eight-week period. At the conclusion of training, all subjects were posttested using the same measures used for pre-testing. The results of the study indicated (l) that no one treatment approach can be considered superior or inferior to the other in its effectiveness in increasing assertive behavior, and (2) that all treatment groups showed significantly greater ability to increase assertiveness than was evidenced with the control group.

By reviewing previous studies, this report aims to explore foreign language listening anxiety and provide a description of anxiety management strategies. There are three parts in the literature review: First, the report discusses the definition and process of listening comprehension; second, it investigates the concept and components of foreign language anxiety and its measurement and impact; finally, the literature review focuses on the importance of foreign language listening comprehension anxiety, and lists its possible sources and influences. In the pedagogical implication portion, this report lists nine listening anxiety reducing strategies developed from the findings in the literature review. By incorporating these strategies into language learning, learners can alleviate the negative influence from foreign language listening anxiety. / text

No description available.

Problemformulering: Det biomedicinska perspektivet har varit dominerande inom psykiatrisk slutenvård, där ångesthantering främst varit fokuserat på farmakologisk behandling. För att utveckla psykiatrisk omvårdnad i riktning mot mellanmänskliga möten, reflektion och lärande, är det betydelsefullt att studera konkreta och personcentrerade metoder inom ångesthantering.  Syfte: Syftet var att belysa omvårdnadspersonalens upplevelser av användning av akutlappar vid omvårdnad av patienter med ångest inom psykiatrisk slutenvård.  Metod: I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med tolv omvårdnadspersonal kring upplevelser av användning av akutlappar.  Resultat: I dataanalysen framkom fyra huvudkategorier: stödjer patienten till ökad delaktighet i omvårdnaden, underlättar reflektiv dialog i omvårdnadsrelationen, synliggör och utvecklar psykiatrisk omvårdnad och tidsbrist och osäkerhet hindrar användning. De bildade temat strukturerat kommunikationsstöd för omvårdnad vid ångest möjliggör en gemensam grund för lärande och utveckling. Slutsats: Användning av akutlapparna uppfattades kunna underlätta kommunikation och samarbete med patienten samtidigt som det synliggjorde psykiatrisk omvårdnad vid ångest. Omvårdnadspersonal kunde stödja patienten till ökad delaktighet och stärkt egenmakt men tidsbrist hindrade användningen i synnerhet för sjuksköterskor. Det nya arbetssättet kunde skapa osäkerhet hos omvårdnadspersonal och även utmana traditionell syn på patienten. Implikationer för klinisk verksamhet är att nya verktyg behöver tid och resurser och mer forskning behövs för att belysa patientupplevelser. / Problem: The psychiatric inpatient care is dominated by a biomedical perspective, with anxiety management mainly focusing on medication. To expand the potential of psychiatric nursing presented by interpersonal meetings, reflection and learning, it is important to study concrete and person-centered methods in anxiety management.  Purpose: The aim of the study was to illustrate nursing staff experience of using Emergency notes in the care of psychiatric inpatients with anxiety.   Method: Twelve nursing staff were interviewed about their experiences of using Emergency notes.  Findings: The data analysis resulted in four main categories: supports the patient to increased participation in nursing care, facilitates a reflective dialogue in the nurse-patient relationship, makes visible and develops psychiatric nursing and lack of time and uncertainty prevents using. The overall theme was: structured communication support for nursing in anxiety enables a common foundation for learning and development.    Conclusion: Use of the Emergency notes were perceived to facilitate communication and collaboration with the patient while making psychiatric nursing visible. Nursing staff could support the patient for increased participation and empowerment, but uncertainty and lack of time prevented use. Implications for clinical practice are that new tools need time and resources. More research is needed to elucidate patient experiences. / <p>Endast abstract får publiceras på Diva. Uppsatsen ska göras till en vetenskaplig artikel.</p>

Ungdomsåren är för många en påfrestande tid som förutom den fysiska och psykiska utvecklingen, innefattar individens hantering av inre såväl som yttre krav. En samhällskris, som coronapandemin och kriget i Ukraina, kan ses som en ytterligare påfrestning för unga att hantera. Forskning inom området har påvisat att unga använder sig av copingstrategier för att hantera svåra påfrestningar och att en stark känsla av sammanhang kan vara en motståndsresurs. Syftet med uppsatsstudien är att undersöka professionellas upplevelse av ungas hantering av samhällskriser. Utifrån detta ämnar studien besvara frågeställningarna ”Hur upplever professionella att ungas synbara oro har påverkats till följd av de senaste årens samhällskriser? ” samt ”Vilka strategier ser professionella att unga använder sig av för att hantera eventuell oro för samhällskriser?”. Uppsatsstudien har utförts med en kvalitativ ansats baserad på semistrukturerade intervjuer med sju professionella, samtliga är yrkesverksamma i verksamheter med fokus på ungdomar. Respondenterna har erfarenheter av att möta unga och deras eventuella oro kopplad till samhällskriser. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys och med de teoretiska utgångspunkterna copingteori och KASAM. De huvudsakliga resultaten av studien är att de professionella upplevde att unga använde sig av flera strategier för att hantera eventuell oro vid en samhällskris. De flesta strategierna visade sig vara känslofokuserade copingstrategier som exempelvis selektiv uppmärksamhet. Resultatet visar att de professionella upplevde att vissa av ungdomarna de mött kände oro kopplad till samhällskriserna, men att oron upplevdes avta inom de första dagarna. En bidragande orsak till oron kunde i resultatet härledas till ungas användning av sociala medier. I studiens resultat fann uppsatsförfattarna även att de professionella anser att de har en viktig och betydande roll för att öka tryggheten hos unga vid en samhällskris. Resultaten ger en indikation på att tillgängliga professionella, genom att bistå med resurser som socialt stöd och kunskap, kan öka ungas känsla av begriplighet och hanterbarhet och på så vis stärkas ungas KASAM. Utifrån ett socialpedagogiskt perspektiv kan inblicken i hur unga hanterar samhällskriser, bidra till att det socialpedagogiska arbetet utvecklas för att på bästa sätt stärka de unga i samhället.

The purpose of this study was to investigate the prevalence of exercise dependence, as well as conducting a re-evaluation of the Exercise Dependence Scale-Revised (EDS-R) through a confirmatory factor analysis. The study was based on three Swedish data collections (N = 1101), collected through online questionnaires answered by physically active adults. The study found a prevalence of exercise dependence between 3.6-9%, primary exercise dependence between 1.7-2.2%, and a prevalence of primary exercise dependence with anxiety management as motivation of 1.8% across the three data-collections. The confirmatory factor analysis revealed that the hypothesized 21-item 7-factor structure of the EDS-R contributed to a tolerable fit of data with good psychometric properties, although a poor factor loading of item 19 in the factor ‘Reduction in other activities’ was found. This study concludes that the EDS-R is a valid measurement of exercise dependence, but further research is needed to evaluate the relation between primary exercise dependence and anxiety management, as well as the construct validity of the individual items. / Syftet med denna studie var att undersöka prevalensen av träningsberoende, samt utföra en omvärdering av träningsberoendeskalan-reviderad (EDS-R) genom en konfirmatorisk faktoranalys. Studien baserades på tre svenska datakollektioner (N = 1101), insamlade genom online-enkäter besvarade av fysiskt aktiva vuxna. Studien fann en prevalens av träningsberoende mellan 3.6-9%, primärt träningsberoende mellan 1.7-2.2%, och en prevalens av primärt träningsberoende med ångesthantering som motivation på 1.8% över de tre datakollektionerna. Den konfirmatoriska faktoranalysen avslöjade att den hypotiserade 21-objekt 7-faktor strukturen av EDS-R bidrog till en tolerabel passform av data med goda psykometriska egenskaper, även om en dålig faktorladdning av objekt 19 i faktorn 'Reduktion i andra aktiviteter' hittades. Denna studie drar slutsatsen att EDS-R är ett giltigt mått på träningsberoende, men ytterligare forskning behövs för att utvärdera relationen mellan primärt träningsberoende och ångesthantering, samt konstruktionsvaliditeten för de enskilda objekten.

Anxiety is one of the most studied research topics in sport psychology literature (Guillen & Sanchez, 2009); however, even though the Olympics are considered to be one of the most pressure-filled sporting events (Birrer, Wetzel, Schmidt, & Morgan, 2012), to date there has been no research aimed specifically at investigating Olympic athletes’ competitive state anxiety and its impact on subsequent performance. Furthermore, according to Nesti (2011), in order to support athletes in dealing with their experience of anxiety, researchers must turn towards the phenomenological, real-lived experience of the athlete to uncover what might best support positive anxiety management and interpretation in competition. The purpose of this study, therefore, was to respond to the gap in Olympic athlete anxiety research by examining the phenomenological experience of competitive state anxiety for female beach volleyball players at the 2012 London Olympics. Six in-depth, phenomenological interviews were conducted with these Olympic female beach volleyball players. Results indicated that, while all athletes in this study experienced anxiety at the 2012 Olympics, it was not the reduced intensity of anxiety that positively impacted their performance but rather the athletes’ ability to recognize, manage, and positively interpret their anxiety. In addition, it was shown that self-confidence further buffered the potentially negative impacts of anxiety. It is recommended that future research focus on extending phenomenological anxiety research to other sports and genders, and to specifically examine the impact of trait anxiety, team dynamics, and the experience of flow on athletes’ anxiety interpretation.