Problemformulering: Det biomedicinska perspektivet har varit dominerande inom psykiatrisk slutenvård, där ångesthantering främst varit fokuserat på farmakologisk behandling. För att utveckla psykiatrisk omvårdnad i riktning mot mellanmänskliga möten, reflektion och lärande, är det betydelsefullt att studera konkreta och personcentrerade metoder inom ångesthantering.  Syfte: Syftet var att belysa omvårdnadspersonalens upplevelser av användning av akutlappar vid omvårdnad av patienter med ångest inom psykiatrisk slutenvård.  Metod: I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med tolv omvårdnadspersonal kring upplevelser av användning av akutlappar.  Resultat: I dataanalysen framkom fyra huvudkategorier: stödjer patienten till ökad delaktighet i omvårdnaden, underlättar reflektiv dialog i omvårdnadsrelationen, synliggör och utvecklar psykiatrisk omvårdnad och tidsbrist och osäkerhet hindrar användning. De bildade temat strukturerat kommunikationsstöd för omvårdnad vid ångest möjliggör en gemensam grund för lärande och utveckling. Slutsats: Användning av akutlapparna uppfattades kunna underlätta kommunikation och samarbete med patienten samtidigt som det synliggjorde psykiatrisk omvårdnad vid ångest. Omvårdnadspersonal kunde stödja patienten till ökad delaktighet och stärkt egenmakt men tidsbrist hindrade användningen i synnerhet för sjuksköterskor. Det nya arbetssättet kunde skapa osäkerhet hos omvårdnadspersonal och även utmana traditionell syn på patienten. Implikationer för klinisk verksamhet är att nya verktyg behöver tid och resurser och mer forskning behövs för att belysa patientupplevelser. / Problem: The psychiatric inpatient care is dominated by a biomedical perspective, with anxiety management mainly focusing on medication. To expand the potential of psychiatric nursing presented by interpersonal meetings, reflection and learning, it is important to study concrete and person-centered methods in anxiety management.  Purpose: The aim of the study was to illustrate nursing staff experience of using Emergency notes in the care of psychiatric inpatients with anxiety.   Method: Twelve nursing staff were interviewed about their experiences of using Emergency notes.  Findings: The data analysis resulted in four main categories: supports the patient to increased participation in nursing care, facilitates a reflective dialogue in the nurse-patient relationship, makes visible and develops psychiatric nursing and lack of time and uncertainty prevents using. The overall theme was: structured communication support for nursing in anxiety enables a common foundation for learning and development.    Conclusion: Use of the Emergency notes were perceived to facilitate communication and collaboration with the patient while making psychiatric nursing visible. Nursing staff could support the patient for increased participation and empowerment, but uncertainty and lack of time prevented use. Implications for clinical practice are that new tools need time and resources. More research is needed to elucidate patient experiences. / <p>Endast abstract får publiceras på Diva. Uppsatsen ska göras till en vetenskaplig artikel.</p>

The purpose of this study was to investigate the prevalence of exercise dependence, as well as conducting a re-evaluation of the Exercise Dependence Scale-Revised (EDS-R) through a confirmatory factor analysis. The study was based on three Swedish data collections (N = 1101), collected through online questionnaires answered by physically active adults. The study found a prevalence of exercise dependence between 3.6-9%, primary exercise dependence between 1.7-2.2%, and a prevalence of primary exercise dependence with anxiety management as motivation of 1.8% across the three data-collections. The confirmatory factor analysis revealed that the hypothesized 21-item 7-factor structure of the EDS-R contributed to a tolerable fit of data with good psychometric properties, although a poor factor loading of item 19 in the factor ‘Reduction in other activities’ was found. This study concludes that the EDS-R is a valid measurement of exercise dependence, but further research is needed to evaluate the relation between primary exercise dependence and anxiety management, as well as the construct validity of the individual items. / Syftet med denna studie var att undersöka prevalensen av träningsberoende, samt utföra en omvärdering av träningsberoendeskalan-reviderad (EDS-R) genom en konfirmatorisk faktoranalys. Studien baserades på tre svenska datakollektioner (N = 1101), insamlade genom online-enkäter besvarade av fysiskt aktiva vuxna. Studien fann en prevalens av träningsberoende mellan 3.6-9%, primärt träningsberoende mellan 1.7-2.2%, och en prevalens av primärt träningsberoende med ångesthantering som motivation på 1.8% över de tre datakollektionerna. Den konfirmatoriska faktoranalysen avslöjade att den hypotiserade 21-objekt 7-faktor strukturen av EDS-R bidrog till en tolerabel passform av data med goda psykometriska egenskaper, även om en dålig faktorladdning av objekt 19 i faktorn 'Reduktion i andra aktiviteter' hittades. Denna studie drar slutsatsen att EDS-R är ett giltigt mått på träningsberoende, men ytterligare forskning behövs för att utvärdera relationen mellan primärt träningsberoende och ångesthantering, samt konstruktionsvaliditeten för de enskilda objekten.