Examensarbete (15 hp)

<p>Sammanfattning </p><p>Syftet var att studera om personers attributioner skiljer sig åt mellan positiva och negativa prestationer. Dessutom undersöktes kön- och åldersaspekter, samt skillnader mellan icke-idrottare, motionärer, individuella och lagidrottare gällande attributionsstil och situationsspecifikt självförtroende. Vidare syftade arbetet till att studera samband mellan attributionsdimensionerna och situationsspecifikt självförtroende. Urvalet bestod av 115 försökspersoner i åldern 16 till 67 år. För att mäta attributioner användes Causal Dimension Scale – II (CDS-II; McAuley, Duncan, & Russell, 1992) och för att mäta situationspsecifikt självförtroende användes General Perceived Self-Efficacy Scale (GSE; Schwarzer & Jerusalem, 1995, ref. i Luszczynska, Scholz, & Schwarzer, 2005). Resultatet visade att positiva prestationer förklarades med inre och personligt kontrollerbara orsaker. Negativa prestationer förklarades med inre, instabila och personligt kontrollerbara orsaker. Icke-idrottare förklarade negativa prestationer med mer inre orsaker än motionärer och mer stabila orsaker än motionärer och individuella idrottare. Både positiva och negativa korrelationer uppvisades mellan attributionsdimensionerna och generellt situationsspecifikt självförtroende.</p>

Sammanfattning Syftet var att studera om personers attributioner skiljer sig åt mellan positiva och negativa prestationer. Dessutom undersöktes kön- och åldersaspekter, samt skillnader mellan icke-idrottare, motionärer, individuella och lagidrottare gällande attributionsstil och situationsspecifikt självförtroende. Vidare syftade arbetet till att studera samband mellan attributionsdimensionerna och situationsspecifikt självförtroende. Urvalet bestod av 115 försökspersoner i åldern 16 till 67 år. För att mäta attributioner användes Causal Dimension Scale – II (CDS-II; McAuley, Duncan, & Russell, 1992) och för att mäta situationspsecifikt självförtroende användes General Perceived Self-Efficacy Scale (GSE; Schwarzer & Jerusalem, 1995, ref. i Luszczynska, Scholz, & Schwarzer, 2005). Resultatet visade att positiva prestationer förklarades med inre och personligt kontrollerbara orsaker. Negativa prestationer förklarades med inre, instabila och personligt kontrollerbara orsaker. Icke-idrottare förklarade negativa prestationer med mer inre orsaker än motionärer och mer stabila orsaker än motionärer och individuella idrottare. Både positiva och negativa korrelationer uppvisades mellan attributionsdimensionerna och generellt situationsspecifikt självförtroende.

Syfte Syftet var att undersöka vad aktiva-motionärer anser om vardags-motionärer avseende livsstil, karaktärsdrag och hälsostatus. Metod För att inkludera vardags-motionärer på motionsanläggningar där motionärer finns bör man lösa upp barriärer till motion. Det kan därför vara av nytta att ta reda på om och i så fall vad aktiva-motionärer anser om vardags-motionärer. Detta för att kunna veta om förändringen ska ske hos aktiva-motionärer eller vardags-motionärer för att möjliggöra inkludering av vardagsmotionärer på motionsanläggningar där aktiva-motionärer finns. Detta genomfördes med en kvalitativt inriktad undersökning genom en intervjustudie i form av semistrukturerade intervjuer. Resultat Respondenterna anger att hälsa är en upplevd balans såväl psykiskt som fysiskt. I motsats till detta innebär ohälsa obalans. Konsekvenserna av denna obalans nämnde respondenterna som trötthet, sämre koncentration, övervikt, lättare att drabbas av sjukdomar samt försämrad livskvalité. Det respondenterna nämnde om en vardags-motionär är att denna individ sällan gör mer än vad det behöver i vardagen, är ohälsosamma, innehar obalans och kan drabbas av konsekvenserna som nämns ovan. Slutsats Undersökningen visar att det finns åsikter hos aktiva-motionärer om vardags-motionärer. Dock uttalar sig aktiva-motionärer ogärna om hur vardags-motionärer är som personer, men beskriver enklare deras leverne. Det undersökningen därmed kan konstatera är att andras åsikter är en befogad barriär till varför motion inte bedrivs. Om denna barriär är något som syns utåt på anläggningarna är dock svårt att säga. / Purpose The main purpose of this study was to research the practitioners of physical exercise (PPE) opinions about non-practitioners of physical exercise (NPPE), regarding their health, lifestyle and characteristics. Method To enable inclusion of NPPE to training facilities where PPE attend, knowledge of the PPEs’ opinions about NPPE are needed. NPPE often mention that the opinions of PPE discourage them from start to perform physical exercise at training facilities. Therefore, it was necessary to research if these opinions make an actual barrier for the start of exercise in NPPEs. To contribute this knowledge of opinions this study was a qualitative interview study with semi structured interviews. Result The respondents described health as a state of experienced balance between physical and physiological health. Unhealthiness was described by the opposite; imbalance. The consequences of this described imbalance are mentioned as fatigue, lack in concentration, overweight, high risk in diseases and decreased quality of life. What the respondents mentioned about a NPPE as an individual, were that they only did what's necessary, are unhealthy, lead an unbalanced lifestyle and suffer a higher risk of afflict the consequences mentioned above. Conclusion This study shows that the PPE do have opinions about NPPE. What is shown most clearly is that the respondents are more confident describing unhealthiness or the lifestyle choices associated with an unhealthy lifestyle, rather than describing the characteristics of unhealthy individuals. The study examines that the PPEs’ opinions about NPPE could be an actual barrier for NPPE to start performing physical exercise at training facilities where PPE perform their physical exercise. If these opinions are reflected in the environment of the training facilities, is not defined through this study and would require further research.

Syftet med studien var att undersöka vilken grad av intern motivation och extern reglering till fysisk aktivitet som motionärer har, samt vilka barriärer de upplever till fysisk aktivitet och vilka strategier de använder sig av för att övervinna barriärerna. Bakgrunds variabler var kön och aktivitetsstadie. Försökspersonerna (n=199) i studien var män (n=96) och kvinnor (n=103) och samtliga medlemmar på träningsanläggningar i Halland. Högaktiva (n=165) och lågaktiva (n=34). Datainsamling skedde via ett testbatteri bestående av mätinstrumenten The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2, Physical Activity Stages of change och Motivation Till Upprätthållande Av Motionsvanor vilka delades ut på träningsanläggningarna. Resultatet visade att både högaktiva (n=165) och lågaktiva (n=34) har en högre grad av intern motivation än extern reglering. De mest frekventa barriärerna till fysisk aktivitet var stress/tidsbrist samt brist på motivation och de mest använda strategierna var tanken på känslan efteråt och tanken på förväntade resultat. Interventioner för att främja långsiktiga motionsbeteenden bör fokusera på att skapa glädje, välbefinnande och självbestämmande hos individen som leder till högre grad intern motivation som visat sig vara eftersträvansvärt för en fysiskt aktiv livsstil. Framtida studier skulle kunna fördjupa sig mer om hur motivation, barriärer och strategier skiljer sig åt beroende på aktivitetsstadie, genom att utföra ett träningsprojekt med en grupp lågaktiva individer för att kunna jämföra om inställningen skiljer sig åt ju mer fysiskt aktiva de blir. / The purpose of this study was to investigate the degree of internal motivation and external regulation for physical activity that athletes have, and what barriers they perceive to physical activity and what strategies they use to overcome barriers. Background variables were gender and activity stage. The subjects (n=199) in the study were men (n=96) and women (n=103) and all members of fitness centers in Halland. Highly active (n=165) and low-level (n=34). Data collection was done through a test battery consisting of measuring instruments The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2, Physical Activity Stages of Change and Exercise Adherence Questionnaire which were handed out at training facilities. The results showed that both high-level (n=165) and low-level (n=34) has a higher degree of internal motivation than external regulation. The most frequent barriers to physical activity were stress / time constraints, lack of motivation and the most frequently used strategies were the idea of feeling afterwards and the idea of expected results. Interventions to promote long-term exercise behaviour should focus on creating happiness, well being and autonomy of the individual that lead to greater internal motivation that proved to be desirable for a physically active lifestyle. Future studies could deepen more in how motivation, barriers and strategies differ depending on activity stage, by performing a training project with a group low-level to compare if the attitudes differ when they get more physical active.

Sammanfattning Effekten av styrketräning och energiunderskott på viktminskning hos nybörjarmotionärer. Till dagens datum råder ingen strategi för hur fettförlusten kan maximeras och muskelförlusten minimeras (Katzeff et al, 1995). Lockwood (2008) visar att 50 % av individer som endast använder kostrestriktioner återfår sin ursprungliga vikt igen. Kraemer &amp; Ratamess (2008) visar att regelbunden träning som involverar stora som små muskelgrupper i samma pass frigör mest anabola hormoner. Muskler offras av kroppen eftersom de tar energi och de kan ge energi via glukoneogenes för att ex. jaga byten. I dagens samhälle signalerar stressen ett konstant frigörande av kortisol vilket har en negativ påverkan på bl.a. muskler. Detta hormonpåslag har förstärkts i samband med energiunderskott. Är det möjligt att öka styrka med energiunderskott hos nybörjarmotionärer om protein tillförs för optimal kompenseringseffekt efter träningspass?  4 av 6 överviktiga nybörjarmotionärer genomgick 8 veckor lång träningsperiod med betoning på hypertrofi, energiunderskott och mattiming i denna pilotstudie. 1RM tester har utförts på benpress i maskin, bröstmaskin samt sittande rodd med smalt grepp. Vilopuls har även tagits manuellt på morgonen av varje deltagare vid två tillfällen, före och efter träningsperioden. Testledare har tagit kroppsmått över byst, midja, rumpa samt vardera låren som utvärdering från energiunderskottet. Energiunderskottet har uppskattats till 500 kcal mindre än bibehållandet av ursprunglig vikt. Alla deltagare har ökat sina styrkeresultat och minskat alla kroppsmått. En person har någon extra centimeter kring låren, men kan tyda på hypertrofi. Inga signifikans test har utförts. BMI har minskat på alla deltagare medan kcalvärde har ökat för varje deltagare enligt BIA våg. Ett mål har varit att öka den basala metabolismen i vila via större muskler. Det är främst en ökad fettförbränning som är fördelaktigt för målgruppen, vilket kan uppnås genom en ökad muskelmassa och kolhydratrestriktioner. Trots att pilotstudien har behandlat fysiskt inaktiva nybörjarmotionärer har hypertrofi uppnåtts även efter 4 veckors teknikträning för ökat antal aktiva motorenheter. Inga konkreta slutsatser kan ringas in på en pilotstudie, men positiva resultat har framkommit.

Introduktion: Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan stress, tre dimensioner av perfektionism, neuroticism och träningsberoende hos aktiva motionärer mellan 18-35 år. Mer specifikt är syftet att undersöka om stress, neuroticism, självorienterad, annaninriktad och socialt föreskriven perfektionism kan predicera träningsberoende. Metod: Deltagare (N=72; M=24.2, SD=4.09) genomförde en online enkätundersökning bestående av Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire (GLTEQ), Exercise Dependence Scale-Revised (EDS-R), Perceived Stress Scale-10 (PSS), the Multidimensional Perfectionism Scale II (MPS-II) och Big Five Inventory (BFI). Resultat: Föreliggande studie identifierade att stress, neuroticism, socialt föreskriven perfektionism och självorienterad perfektionism predicerade träningsberoende. Konklusion: Då stress, neuroticism, socialt föreskriven perfektionism och själorienterad perfektionism predicerar träningsberoende bör dessa betraktas som riskfaktorer i utvecklingen av träningsberoende. I föreliggande studie låg 18% av deltagarna i riskzon för att utveckla ett träningsberoende vilket visar att det är av stor betydelse att uppmärksamma individer som uppvisar symtom av träningsberoende. Eftersom interaktionsmodellen visar att det finns fler psykologiska faktorer som har inflytande på utvecklingen av ett träningsberoende krävs mer forskning inom området. / Introduction: The aim of the present study was to investigate the relationship between stress, three dimensions of perfectionism, neuroticism and exercise dependence in active exercisers between the age of 18-35. More specific, the aim was to investigate if stress, neuroticism, self-orientated, other-oriented and socially prescribed perfectionism can predict exercise dependence. Method: Participants (N=72; M=24.2, SD=4.09) completed an online questionnaire consisting of the Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire (GLTEQ), Exercise Dependence Scale-Revised (EDS-R), Perceived Stress Scale-10 (PSS), the Multidimensional Perfectionism Scale II (MPS-II), and Big Five Inventory (BFI). Results: The present study found that stress, neuroticism, socially prescribed perfectionism, and self-oriented perfectionism all predicted exercise dependence. Conclusion: Because stress, neuroticism, socially prescribed perfectionism, and self-oriented perfectionism all predicted exercise dependence should these be seen as risk factors in the development of exercise dependence. In the present study 18% of the participants were in risk of developing exercise dependence which shows that it is of great importance to pay attention to individuals that exhibits symptoms of exercise dependence. Because the interactional model of exercise dependence shows that there are more psychological factors which influence the development of exercise dependence more research is needed on the subject.

Motivation har en betydande roll när det kommer till att människor väljer att motionera. Syftet med studien var att se om yngre motionärer mellan 18 och 30 år samt äldre motionärer på 65 år och uppåt motionerar på träningslokaler för samma motivationsfaktorer, samt att se vilken av de fem motivationsfaktorerna (fysiskt, psykiskt, socialt, må bra och yttre faktorer) som är viktigast och även om det finns några könsskillnader. Genom en kvantitativ enkätundersökning har 40 respondenter från två olika träningslokaler i Karlstad, Friskis och svettis samt Livskraft deltagit och resultatet har visat att det inte finns några större skillnader mellan varken åldersgrupperna eller könen i urvalsgruppen. Utöver detta visade resultatet att ”må bra” faktorn var den viktigaste motivationen, tätt följt av den ”psykiska” som bland annat innefattar att klara av stress, bli glad och få bättre självförtroende; samt den ”fysiska” som innebär att man vill förbättra sitt utseende, komma i form och även vill att kroppen ska må bra. Det visar på att hälsa är viktigt för respondenterna, i form av att ”fysiskt” och ”psykiskt” har värderats högt. Resultatet visade även att det inte fanns något samband mellan kön och ålder i förhållande till motivationsfaktorerna samt att ”yttre faktorer” inte är lika relevant för respondenterna som de övriga motivationsfaktorerna. / Motivation plays a significant role when it comes to why people choose to exercise. The aim off the study was to see if young athletes between 18-30 years of age and older athletes of 65 years and older exercise on training facilities for the same motivation factors, and to see which of the five motivation factors (physical, psychological, social, feel good and external factors) is most important, and even if there are any gender differences. Through a quantitative survey 40 respondents from two different training facilities in Karlstad, Friskis och svettis and Livskraft have participated and the results have shown that there are no major differences between either age groups or gender in the selection group. In addition, the results showed that the “feel good”-factor was the main motivation, closely followed by the “psychological” that includes coping with stress, be happy and self-confident; and the “physical” which means that they want to improve their body appearance, getting in shape and also want the body to feel good. This shows that health is important for the respondents; in terms of that “physical” and “psychological” have been valued highly. The results also showed that there were no connection between gender and age in relation to motivation factors and the external factors are not as relevant to the respondents as the other motivational factors.