The first aim of this study was to explore the prevalence of Exercise Dependence (ED) in the Norwegian male population. The second aim was to examine what characterize men with high scores on Exercise Dependence Scale–Revised (EDS-R), when it comes to mode of exercise, exercise frequency, exercise intensity, exercise at a competitive level and hours exercising at the gym. To achieve these aims 5000 questionnaires were sent to randomly selected men between 18 and 65 years in Norway, and 1824 returned completed forms. Cases were excluded when data were missing and the final sample consisted of 1546 men. The questionnaire consisted of the Norwegian translated version of the Exercise Dependence Scale- Revised (EDS-R), demographic items and items that inquired about exercise-related characteristics. Results showed prevalence of exercise dependence in the male Norwegian population of 0.4%, and a higher occurrence of exercise dependence symptoms (21.4%). Higher total EDS-R score were found among these sub-groups of men: men engaging in power and weight class sports, exercising frequently, that often exercise with high intensity, exercising at a competitive level, and exercising more than 5 hours a week at the gym. The results offer insight into ED in the Norwegian male population, but more research is needed to further elucidate the phenomenon.

No description available.

Using the psycho-behavioral model as a conceptual framework, the purpose of this study was to explore the relationships between self-esteem, body dissatisfaction, muscle dysmorphia, and exercise dependence among college men. Participants (n = 110) completed surveys including a demographic questionnaire, the Rosenberg Self-Esteem Scale, Body Part Satisfaction Scale, Drive for Muscularity Scale, and Exercise Dependence Scale-21. No significant relationship was found between self-esteem and muscle dysmorphia. A significant correlation was found between body dissatisfaction and muscle dysmorphia, as well as between muscle dysmorphia and exercise dependence. These results partially support the psycho-behavioral model of muscle dysmorphia.

The purpose of this study was to investigate the prevalence of exercise dependence, as well as conducting a re-evaluation of the Exercise Dependence Scale-Revised (EDS-R) through a confirmatory factor analysis. The study was based on three Swedish data collections (N = 1101), collected through online questionnaires answered by physically active adults. The study found a prevalence of exercise dependence between 3.6-9%, primary exercise dependence between 1.7-2.2%, and a prevalence of primary exercise dependence with anxiety management as motivation of 1.8% across the three data-collections. The confirmatory factor analysis revealed that the hypothesized 21-item 7-factor structure of the EDS-R contributed to a tolerable fit of data with good psychometric properties, although a poor factor loading of item 19 in the factor ‘Reduction in other activities’ was found. This study concludes that the EDS-R is a valid measurement of exercise dependence, but further research is needed to evaluate the relation between primary exercise dependence and anxiety management, as well as the construct validity of the individual items. / Syftet med denna studie var att undersöka prevalensen av träningsberoende, samt utföra en omvärdering av träningsberoendeskalan-reviderad (EDS-R) genom en konfirmatorisk faktoranalys. Studien baserades på tre svenska datakollektioner (N = 1101), insamlade genom online-enkäter besvarade av fysiskt aktiva vuxna. Studien fann en prevalens av träningsberoende mellan 3.6-9%, primärt träningsberoende mellan 1.7-2.2%, och en prevalens av primärt träningsberoende med ångesthantering som motivation på 1.8% över de tre datakollektionerna. Den konfirmatoriska faktoranalysen avslöjade att den hypotiserade 21-objekt 7-faktor strukturen av EDS-R bidrog till en tolerabel passform av data med goda psykometriska egenskaper, även om en dålig faktorladdning av objekt 19 i faktorn 'Reduktion i andra aktiviteter' hittades. Denna studie drar slutsatsen att EDS-R är ett giltigt mått på träningsberoende, men ytterligare forskning behövs för att utvärdera relationen mellan primärt träningsberoende och ångesthantering, samt konstruktionsvaliditeten för de enskilda objekten.

Bakgrund: Ortorexia nervosa är ett fenomen som beskrivs olika runt om i världen och tidigare forskning är bristfällig. Orsakerna till fenomenet är oklara men det kan ses som en samsjuklighet mellan Anorexia nervosa, tvångssyndrom och överträningssyndrom. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personers erfarenheter av att drabbas av Ortorexia nervosa. Metod: Data samlades in genom sex bloggar och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre huvudkategorier; När hälsa blir ohälsa, vara i ett missbruk och vägen mot frihet. Huvudkategorierna innefattar tio underkategorier. Konklusion: Denna studie har bidragit med mer kunskap om personers erfarenheter av Ortorexia nervosa. Sjuksköterskan kan med fördel använda denna kunskap för att ge en personcentrerad vård. En ytterligare slutsats är att mer kunskap om fenomenet krävs vilket kan bidra till tidigare identifiering och effektivare behandling. / Background: Orthorexia nervosa is a phenomenon that is described differently around the world. The reasons for this phenomenon is unclear but it may be seen as a comorbidity between anorexia nervosa, obsessive compulsive disorder and overtraining syndrome. Aim: The aim of this study was to describe people's experiences of suffering from Ortorexia nervosa. Method: Data were collected through six blogs and analyzed by a qualitative content analysis with inductive approach. Results: From the analysis of the data emerged three main categories; When health becomes unhealthy, being in an addiction and the way to freedom. The main categories include ten subcategories. Conclusion: This study has contributed more knowledge about people's experiences of orthorexia nervosa. Nurses can benefit from using this knowledge to provide person-centered care. A further conclusion is that more knowledge about the phenomenon is required, which can contribute to earlier detection and more effective treatment.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om perfektionism respektive tvångsmässig passion kan predicera träningsberoende. I studien deltog 108 gym/CrossFit- utövare mellan 18-60 år (M=34.18, SD=10.77). Två hypoteser utvecklades (1) perfektionism är en signifikant prediktor rörande träningsberoende och (2) tvångsmässig passion är en signifikant prediktor gällande träningsberoende. Hypoteserna testades därefter i enkla regressionsanalyser. Resultatet visade att både perfektionism och tvångsmässig passion var prediktorer till träningsberoende. Perfektionism och tvångsmässig passion förklarade 21% respektive 39% av variansen i träningsberoende. Resultatet understryker att både perfektionism respektive tvångsmässig passion verkar kunna förklara utvecklandet av träningsberoende. Studiens resultat diskuterades utifrån Egorov och Szabo (2013) modell av uppkomsten till träningsberoende och tidigare forskning samt empiri. Ytterligare forskning är av behov för att öka förståelsen kring bakomliggande faktorer till träningsberoende / The purpose in the present study was to investigate if obsessive passion respectively perfectionism predicted exercise dependence. In the current study 108 gym/CrossFit- members participated between the ages 18-60 (M=34.18, SD=10.77). Two hypothesis were developed (1) perfectionism is a significant predictor regarding exercise dependence and (2) obsessive passion is a significant predictor regarding exercise dependence. These hypothesis were tested by simple linear regression analyses. The regression analyses showed that both perfectionism and obsessive passion predicted exercise dependence. Perfectionism and obsessive passion accounted for 21% respectively 39% of the variance in exercise dependence. The results emphasize that both perfectionism respectively obsessive passion seem to explain the development of exercise dependence. With foundation in the results the discussion centred around the interactional model of exercise dependence by Egorov and Szabo (2013) as well as previous research. Further research is needed in order to better understand which factors underlie exercise dependence.

Introduktion: Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan stress, tre dimensioner av perfektionism, neuroticism och träningsberoende hos aktiva motionärer mellan 18-35 år. Mer specifikt är syftet att undersöka om stress, neuroticism, självorienterad, annaninriktad och socialt föreskriven perfektionism kan predicera träningsberoende. Metod: Deltagare (N=72; M=24.2, SD=4.09) genomförde en online enkätundersökning bestående av Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire (GLTEQ), Exercise Dependence Scale-Revised (EDS-R), Perceived Stress Scale-10 (PSS), the Multidimensional Perfectionism Scale II (MPS-II) och Big Five Inventory (BFI). Resultat: Föreliggande studie identifierade att stress, neuroticism, socialt föreskriven perfektionism och självorienterad perfektionism predicerade träningsberoende. Konklusion: Då stress, neuroticism, socialt föreskriven perfektionism och själorienterad perfektionism predicerar träningsberoende bör dessa betraktas som riskfaktorer i utvecklingen av träningsberoende. I föreliggande studie låg 18% av deltagarna i riskzon för att utveckla ett träningsberoende vilket visar att det är av stor betydelse att uppmärksamma individer som uppvisar symtom av träningsberoende. Eftersom interaktionsmodellen visar att det finns fler psykologiska faktorer som har inflytande på utvecklingen av ett träningsberoende krävs mer forskning inom området. / Introduction: The aim of the present study was to investigate the relationship between stress, three dimensions of perfectionism, neuroticism and exercise dependence in active exercisers between the age of 18-35. More specific, the aim was to investigate if stress, neuroticism, self-orientated, other-oriented and socially prescribed perfectionism can predict exercise dependence. Method: Participants (N=72; M=24.2, SD=4.09) completed an online questionnaire consisting of the Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire (GLTEQ), Exercise Dependence Scale-Revised (EDS-R), Perceived Stress Scale-10 (PSS), the Multidimensional Perfectionism Scale II (MPS-II), and Big Five Inventory (BFI). Results: The present study found that stress, neuroticism, socially prescribed perfectionism, and self-oriented perfectionism all predicted exercise dependence. Conclusion: Because stress, neuroticism, socially prescribed perfectionism, and self-oriented perfectionism all predicted exercise dependence should these be seen as risk factors in the development of exercise dependence. In the present study 18% of the participants were in risk of developing exercise dependence which shows that it is of great importance to pay attention to individuals that exhibits symptoms of exercise dependence. Because the interactional model of exercise dependence shows that there are more psychological factors which influence the development of exercise dependence more research is needed on the subject.

No description available.

No description available.

Kan kroppsuppskattning och instagramanvändning predicera Ortorexi? Ortorexi är ett växande fenomen som innebär maniskt hälsosamt ätande som kan påverka ens livsstil negativt. Även instagramanvändning blir allt mer populärt och används i allt högre grad av dagens unga vuxna i Sverige. Aktiv användning av social media har associerats med en sämre kroppsbild. Den här studiens syfte var att ta reda på om grad av kroppsuppskattning och instagramanvändning predicerar ortorexi. En enkätundersökning genomfördes på 228 studenter vid Örebro universitet. Resultatet visade att människor som har ett högre missnöje med sin kropp har större benägenhet att vara fixerade av att äta hälsosamt. Vi såg även att människor som använder instagram i högre utsträckning har en större fixering av att äta hälsosamt. Studiens fynd tillsammans med förslag till vidare forskning inom ortorexi diskuteras. / Could body appreciation and Instagram use predict Orthorexia? Orthorexia is a growing phenomena that means a manic degree of eating healthy that could affect one’s lifestyle negatively. Instagram usage is becoming increasingly more popular and are used more and more frequently among the younger adults in Sweden. An active use of social media has been associated with a lower appreciation to one’s body. This study aims to find out if the degree of body appreciation and Instagram usage predicts Orthorexia. A survey was conducted on 228 students at Örebro University. The results showed that people that have a higher degree of dissatisfaction to one’s body are more likely to be fixated of eating healthy. We also noticed that people that used Instagram more frequently have a higher fixation of eating healthy. The findings of the study together with suggestions for further research within orthorexia is discussed.