Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan perfektionism och psykologiska färdigheter hos fotbollspelare. Studien utfördes på 207 fotbollsspelande gymnasieelever som alla gick någon form av fotbollslinje på respektive skola. Informanterna fick fylla i två stycken frågeformulär, Multidimensional Perfectionism Scale som mäter perfektionism och Ottawa Mental Skills Assessment Tool-3 som mäter idrottspsykologiska färdigheter. Resultatet analyserades med hjälp av statistikprogrammet PASW där korrelationer (Pearson) mellan sex dimensioner av perfektionism och tolv psykologiska färdigheter genomfördes. Resultatet visade att det fanns flera signifikanta samband mellan de sex dimensionerna inom perfektionism och de tolv psykologiska färdigheterna.

Objective: To broaden the understanding of Swedish psychology student’s psychological health. Issue: Is there psychological illness in terms of self rated anxiety, among the psychology student at Linnaeus University? Are there correlations between self rated anxiety, perfectionistic personality traits and/or educational elements?  Method: A cross-sectional study of  psychology students (N = 65). The participants were recruited via the social media Facebook, and answered an anonymous web survey consisting of Depression Anxiety Stress Scales (DASS-21) and Clinical Perfectionism Questionnaire (CPQ). The participants were divided into two groups based on whether they had clinical (N=19) or theoretical (N=46) elements in their current education. Correlation analysis and ancova were executed in order to answer the issue. Results: Anxiety and perfectionism correlated positively (p=.000). Anxiety correlated positively with theoretical elements (p=.000) but not with clinical educational elements. Perfectionism and anxiety correlated positively during theoretical educational elements p=.007). Conclusion: The results indicate that higher perfectionism can correlate with higher levels of anxiety. It indicates that the perfectionism might have clinical properties. The students' results in relation to educational elements indicate that the participants had rated lower levels of anxiety during the clinical elements of the education. The study was limited in that it did not look into gender identification or underlying causes of non-response, and a small sample with large non-response bias (57%). The limitations mean that the results were not generalisable.

Skolmiljön är en viktig plats för ungdomar. Den mesta tiden spenderas där som förberedelse inför vuxenlivet. Under ungdomsåren formas en individs identitet och påverkar hur individen inträder i vuxenlivet. Därför är individens syn på sig själv en annan viktig faktor i hur identiteten formas. Om då skolmiljön förknippas med höga krav, prestation och höga betyg och allmänna höga akademiska krav för individen, kan detta ses som negativt eftersom det enligt flera tidigare undersökningar påverkar en individs livstillfredsställelse på ett dåligt sätt. Syftet med föreliggande undersökning har därmed varit att finna ett möjligt samband mellan självskattad perfektionism och självskattad livstillfredsställelse hos studenter, för att kunna ge studenter en inblick i hur för höga krav på sig själv faktiskt kan leda till att man får lägre generell livstillfredsställelse. I undersökningen deltog 46 studenter, som befann sig i lokalerna på Karlstads Universitet, i en enkätundersökning i pappersform. Av dessa deltagare analyserades 46 enkäter med två egenkonstruerade mätinstrument baserade på Clinical Perfectionism Questionnaire (CPQ) och Satisfaction With Life Scale (SWLS). Genom en korrelationsanalys uppkom att det fanns ett signifikant negativt medelstarkt samband mellan självskattad perfektionism och självskattad livstillfredsställelse hos studenter. Resultatet innebär därmed att studenter som har höga personliga krav på sig själva och inte är nöjda med sina akademiska prestationer, oavsett resultat, är mindre nöjda med sitt liv än de som inte har lika höga krav på sig själva. Detta kan då ge studenter en inblick i hur höga personliga krav kan verka negativt på den överlaga livstillfredsställelsen.

<p>Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan kortvarig insomni och perfektionism samt dess påverkan på dagtidsfunktion. Det undersöktes också om perfektionism var en prediktor för behandlingsutfall av insomni och dagtidsfunktion vid kognitiv beteendeterapi [KBT]. Samplet bestod av 136 deltagare som deltog i en prospektiv behandlingsstudie. Deltagarna randomiserades in i två grupper. 64 deltagare genomgick en KBT-behandling och 72 deltagare fungerade som kontrollgrupp. Inget signifikant samband visade sig föreligga mellan perfektionism och insomni. Dock hittades ett signifikant samband mellan perfektionism och dagtidsfunktion. En logistisk regression genomfördes där det visade sig att perfektionism var en signifikant prediktor för att förbättra sömneffektivitet genom KBT. Distress var en faktor som signifikant försämrade möjligheten att förbättra dagtidsfunktionen genom KBT.</p>

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan kortvarig insomni och perfektionism samt dess påverkan på dagtidsfunktion. Det undersöktes också om perfektionism var en prediktor för behandlingsutfall av insomni och dagtidsfunktion vid kognitiv beteendeterapi [KBT]. Samplet bestod av 136 deltagare som deltog i en prospektiv behandlingsstudie. Deltagarna randomiserades in i två grupper. 64 deltagare genomgick en KBT-behandling och 72 deltagare fungerade som kontrollgrupp. Inget signifikant samband visade sig föreligga mellan perfektionism och insomni. Dock hittades ett signifikant samband mellan perfektionism och dagtidsfunktion. En logistisk regression genomfördes där det visade sig att perfektionism var en signifikant prediktor för att förbättra sömneffektivitet genom KBT. Distress var en faktor som signifikant försämrade möjligheten att förbättra dagtidsfunktionen genom KBT.

Forskning kring perfektionism har ökat på senare år. En anledning till detta är att det inte längre anses som självklart att perfektionism är någonting alltigenom negativt. Forskare har exempelvis funnit att vissa särskilda dimensioner av perfektionism ibland hänger samman med positiva utfall, vilket har gjort termen adaptiv perfektionism aktuell vid sidan av negativ perfektionism. I denna uppsats undersöktes sambandet mellan olika dimensioner av perfektionism i förhållande till depression för att se om en åtskillnad mellan adaptiv perfektionism och negativ perfektionism framträder i praktiken. En av studiens hypoteser var att dimensionerna höga uppsatta krav och ordning inte har något samband med depression. En annan predicerade att diskrepans (upplevelsen att ens höga krav inte uppnås) korrelerar positivt med depression. Ytterligare en hypotes var att självkänsla och optimism skulle fungera som mediatorer i det sambandet. Hypoteserna testades genom en enkätundersökning som innehöll påståenden som mätte de nämnda variablerna. Denna enkät distribuerades till 119 elever på en gymnasieskola i Blekinge Län. Korrelationsanalyser av respondenternas svar gav i princip stöd för de första två hypoteserna. Den tredje hypotesen stöddes delvis; självkänsla medierade partiellt sambandet mellan diskrepans och depression, vilket däremot optimism inte gjorde. Sammantaget indikerar studiens resultat att adaptiv perfektionism, eller åtminstone neutral perfektionism, finns vid sidan av negativ perfektionism.

Perfektionism och musikprestationsångest är två viktiga fenomen som har inte undersökts så ofta för att kunna dra starka slutsatser om hur dessa två tillsammans påverkar musiker. Musikprestationsångest är känd bland musiker och trots att den har en störande funktion är detta accepterad och integrerad som en del av yrket. Nuvarande studiens syftade på att förstå om det finns ett samband mellan perfektionism och musikprestationsångest. Stickprovet bestod av klassiska professionella musiker (N = 44) med olika ålder och kön som jobbar i olika länder. Deltagarna fyllde i en webbenkät som var baserad på två etablerade enkäter som undersöker studiens fenomen: Frost Multidimensional Perfectionism Scale och Kenny Music Performance Anxiety Inventory. Resultatet bevisade en negativ måttlig korrelation mellan perfektionism och musikprestationsångest. Män visade en högre nivå av musikprestationsångest men en lägre nivå av perfektionism än kvinnor medan kvinnor hade en lägre nivå av prestationsångest men högre nivå av perfektionism än män.  Det dras slutsatsen att för höga nivå av perfektionism kan påverka musikprestationsångest på ett negativt sätt och att för att ha kontroll över musikprestationsångest krävs en normal/hälsosam nivå av perfektionism.

I denna självstudie undersöks de hämmande mentala hinder jag upplever under specifika övningstillfällen och vilken effekt dessa har på den konstnärliga praktiken. Vidare utforskas tre ingripande tekniker: stop and replace, coping statements och trigger cues. Syftet med självstudien är att undersöka hur och på vilket sätt de hämmande mentala aspekterna och det klingande resultatet kan påverkas med hjälp av de ingripande teknikerna. Metoden utgick från att praktiskt applicera de tre olika ingripande teknikerna i övningsrummet vid övning av Cellosonat nr.1 i D-dur, op. 12 av Nikolaj Mjaskovskij. Denna självstudie har bidragit till ökad kunskap om ingripande tekniker som tillämpningar i övningsrummet. Resultatet visar att de ingripande teknikerna kan påverka både sinnet och det klingande resultatet på ett positivt sätt.

Syftet med föreliggande randomiserade kontrollerade studie var att undersöka om vägledd internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (iKBT) kan ge symptomreduktion på klinisk perfektionism och relaterade kliniska tillstånd, samt ge ökad livskvalitet. 150 deltagare randomiserades till två grupper, en behandlingsgrupp (n = 73) som fick en åtta veckors lång KBT- behandling mot klinisk perfektionism, och en kontrollgrupp (n = 77) som stod på väntelista. Utfallsmåtten var självskattningsformulär som avser mäta perfektionism (CPQ, FMPS &amp; DAS-SC), ångest (GAD-7), depression (PHQ-9) och livskvalitet (BBQ). ANCOVA användes i de statistiska analyserna med förmätningen som kovariat. Resultaten visade att behandlingsgruppen förbättrades signifikant jämfört med kontrollgruppen på samtliga utfallsmått (p &lt; .001) och att effektstorlekarna var måttliga till stora (d = 0.71-1.33). Därmed drogs slutsatsen att vägledd iKBT mot klinisk perfektionism kan vara en effektiv transdiagnostisk behandling mot perfektionism och relaterade kliniska tillstånd.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka perfektionism bland elever på idrottsgymnasier, inklusive möjliga skillnader i perfektionism mellan könen samt möjliga samband mellan perfektionism och elevernas specialiseringshistorik. Följande frågor skall besvaras i studien: <ol type="1">Finns det någon skillnad i perfektionistisk strävan och/eller oro mellan könen? Finns det något samband mellan perfektionistisk strävan och/eller oro och elevernas historik kring idrottslig specialisering? Metod Denna uppsats är av kvantitativ art i form av enkäter. En enkät delades ut till elever på tre utvalda gymnasier med nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) inom Stockholmsområdet. Totalt 97 elever deltog i studien och 93 enkäter var brukbara. Elever i samtliga årskurser och från nio olika idrotter rekryterades där 44 pojkar, 48 flickor och en ”annat” födda år 2000–2003 deltog i studien. Enkäten bestod utav två olika delar, varav den ena innefattade frågor kring perfektionism utifrån The Multidimensional Inventory of Perfectionism in Sport(MIPS) och den andra innehöll frågor kring deltagarnas bakgrund och demografi, träningsvanor samt specialiseringshistorik. All framtagen data ur enkätundersökningen analyserades och bearbetades sedan i statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Resultat Medelvärdena för både perfektionistisk strävan och oro är snarlika mellan könen. Ändock visar studiens resultat att det finns en signifikant skillnad mellan könen vad gäller perfektionistisk oro, där flickor visade en högre nivå. Däremot visades ingen signifikant skillnad gällande perfektionistisk strävan. Resultatet gav även ett signifikant, positivt samband mellan perfektionistisk strävan och grad av tidig specialisering men inte mellan perfektionistisk oro och grad av tidig specialisering. Slutsats Resultaten tyder på att flickor innehar en högre nivå av perfektionistisk oro i jämförelse med pojkar. De unga idrottare som specialiserat sig tidigt beskriver även en högre nivå av perfektionistisk strävan. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>