I denna studie har avhopp undersökts i relation till två internetbaserade kognitiva beteendeterapi-behandlingar för depression baserat på data från ett forskningsprojekt kallat Konrad. Behandlingarna skilde sig åt i den textmängd som patienten fick läsa under behandlingens gång men var i övrigt likvärdiga. Studien var en randomiserad interventionsstudie och totalt 271 patienter randomiserades in i behandlingsgrupperna. Arbetet har haft en explorativ ansats och frågeställningarna löd: Skiljer sig avhoppen åt mellan behandlingsgrupperna? och Modereras effekten av behandlingarna på avhopp av koncentrationssvårigheter, läsförmåga, depression, ångest eller ålder? Frågeställningarna testades med en logistisk regressionsanalys, med tillhörande moderationsanalys. Det fanns ingen signifikant skillnad i avhopp mellan behandlingsgrupperna. Depression och ålder hade signifikanta huvudeffekter, vilket indikerade att variablerna hade en påverkan oberoende av grupptillhörighet. Höga initiala nivåer av depressiva symptom och låg ålder ökade risken för avhopp. Ångest hade en signifikant interaktionseffekt. Hög ångest ökade risken för avhopp i den behandlingsgruppen med mer text i jämförelse med den behandlingsgruppen med mindre textmängd. Resultatet var det omvända vid låg ångest. Resultaten indikerar att textmängd kan ha en effekt på avhopp för vissa individer och bör undersökas vidare i framtida studier.

Syftet med föreliggande randomiserade kontrollerade studie var att undersöka om vägledd internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (iKBT) kan ge symptomreduktion på klinisk perfektionism och relaterade kliniska tillstånd, samt ge ökad livskvalitet. 150 deltagare randomiserades till två grupper, en behandlingsgrupp (n = 73) som fick en åtta veckors lång KBT- behandling mot klinisk perfektionism, och en kontrollgrupp (n = 77) som stod på väntelista. Utfallsmåtten var självskattningsformulär som avser mäta perfektionism (CPQ, FMPS & DAS-SC), ångest (GAD-7), depression (PHQ-9) och livskvalitet (BBQ). ANCOVA användes i de statistiska analyserna med förmätningen som kovariat. Resultaten visade att behandlingsgruppen förbättrades signifikant jämfört med kontrollgruppen på samtliga utfallsmått (p < .001) och att effektstorlekarna var måttliga till stora (d = 0.71-1.33). Därmed drogs slutsatsen att vägledd iKBT mot klinisk perfektionism kan vara en effektiv transdiagnostisk behandling mot perfektionism och relaterade kliniska tillstånd.

Det projekt som redogörs i denna rapport var en del av ett samarbete mellan Psykologpartners och Linköpings Universitet. Projektet innefattade att genomföra en genreanalys på fyra olika KBT-behandlingssidor. Dessa var olika typer av depressionsbehandlingar på hemsidorna KBTonline, 1177, Iterapi och Livanda. Syftet med projektet var att ta fram förslag för att underlätta framtida utveckling av designen på internetbaserade KBT-behandlingssidor. För att undersöka hemsidorna användes metoden genreanalys för interaktionsdesign där först och främst målen med analysen identifierades och definierades. Därefter undersöktes produktens form, innehåll och syfte för att sedan extrahera likheter och skillnader mellan hemsidorna utifrån dessa tre element. De sista stegen var att samla ihop data som extraherats av undersökningen och presentera det för att till sist dra slutsatser utifrån det. De resultat som extraherades av denna analys var hur hemsidorna såg ut samt hur de var strukturerade, hur alla övningar var uppbyggda samt vad de innehöll, vad för olika medietyper de använde och till sist hur väl mobilanpassade de var. Bland annat var de förslag som togs fram att ha någon slags funktion som hjälper användaren att veta var i behandlingen hen är, att variera ifyllningsmöjligheterna och att ändra vissa övningar för att anpassas till mobilens storlek.

I uppsatsen användes en randomiserad kontrollerad design för att undersöka om återhämtningserfarenheter förändras efter tio veckors deltagande i ett internetadministrerat stresshanteringsprogram, baserat på KBT. Resultat av tidigare forskning har visat att stressinterventioner har potential att förändra återhämtningserfarenheter som de mäts i REQ (the Recovery Experiences Questionnaire). Föreliggande studie är däremot den första med fullständigt experimentell design samt den första som undersöker effekterna på återhämtningserfarenheter av dels internetadministrerad, dels KBT-baserad behandling. Därutöver är föreliggande studie den första som undersöker effekterna på återhämtningserfarenheter för deltagare som är sjukskrivna eller befinner sig i risk för sjukskrivning på grund av långvarig stress. Mellangruppjämförelser genomfördes med ANCOVA baserat på självskattningar från en grupp som randomiserats till ett internetbaserat stresshanteringsprogram (n = 29) och en grupp som randomiserats till väntelista (n = 29). Gruppernas värde på REQ och index för återhämtningserfarenheterna Psykologisk distans, Avslappning, Kontroll och Bemästringserfarenheter jämfördes efter tio veckor av behandling respektive väntelista. Med kontroll för aktuellt värde under vecka 1 visade jämförelserna signifikant högre värden för behandlingsgruppen. Beräkningar av Cohens d visade mellangruppskillnader med måttliga till stora effektstorlekar. Resultaten breddar kunskapsläget avseende vilka interventioner som kan öka återhämtningserfarenheter och indikerar att det för att åstadkomma effektiv vidareutveckling av stressinterventioner med fördel kan forskas vidare om återhämningserfarenheternas betydelse för tillfrisknande från stressrelaterad ohälsa. / iStress-projektet