I uppsatsen användes en randomiserad kontrollerad design för att undersöka om återhämtningserfarenheter förändras efter tio veckors deltagande i ett internetadministrerat stresshanteringsprogram, baserat på KBT. Resultat av tidigare forskning har visat att stressinterventioner har potential att förändra återhämtningserfarenheter som de mäts i REQ (the Recovery Experiences Questionnaire). Föreliggande studie är däremot den första med fullständigt experimentell design samt den första som undersöker effekterna på återhämtningserfarenheter av dels internetadministrerad, dels KBT-baserad behandling. Därutöver är föreliggande studie den första som undersöker effekterna på återhämtningserfarenheter för deltagare som är sjukskrivna eller befinner sig i risk för sjukskrivning på grund av långvarig stress. Mellangruppjämförelser genomfördes med ANCOVA baserat på självskattningar från en grupp som randomiserats till ett internetbaserat stresshanteringsprogram (n = 29) och en grupp som randomiserats till väntelista (n = 29). Gruppernas värde på REQ och index för återhämtningserfarenheterna Psykologisk distans, Avslappning, Kontroll och Bemästringserfarenheter jämfördes efter tio veckor av behandling respektive väntelista. Med kontroll för aktuellt värde under vecka 1 visade jämförelserna signifikant högre värden för behandlingsgruppen. Beräkningar av Cohens d visade mellangruppskillnader med måttliga till stora effektstorlekar. Resultaten breddar kunskapsläget avseende vilka interventioner som kan öka återhämtningserfarenheter och indikerar att det för att åstadkomma effektiv vidareutveckling av stressinterventioner med fördel kan forskas vidare om återhämningserfarenheternas betydelse för tillfrisknande från stressrelaterad ohälsa. / iStress-projektet

Genom en randomiserad kontrollerad design undersöktes om ett fem veckors deltagande i ett KBT-baserat, väglett och internetadministrerat återhämtningsträningsprogram kan förändra återhämtningserfarenheter, upplevd stress och/eller livskvalitet hos arbetande individer med begynnande till lindrig stress. Totalt inkluderades 69 deltagare, vilka randomiserades till antingen interventionsgrupp (n=35) eller väntelista (n=34). Genom en ANCOVA analyserades skillnader gällande värden på REQ (samt index för psykologisk distans, avslappning, bemästring och kontroll) efter fem veckors deltagande i träningsprogrammet respektive väntelistan med kontroll för värden vid förmätning. Samma analys utfördes för skattade värden på DASS-7 samt BBQ. Resultaten visade signifikant högre värden för den aktiva interventionsgruppen gällande både återhämtningserfarenheter samt upplevd livskvalitet. Därtill påvisades signifikant lägre grad av upplevd stress hos interventionsgruppen. Beräkningar av Cohens d visade mellangruppskillnader med stora effektstorlekar för REQ (d=1.05) index för psykologisk distans (d=0.85), avslappning (d=0.89), bemästring (d=1.01) samt DASS- 7 (d=0.80). Måttliga effektstorlekar påvisades för indexet kontroll (d=0.54) samt för BBQ (d=0.57). Studien ger ett unikt bidrag till att bredda kunskapen om vilka interventioner som kan vara verksamma för ökad återhämtning. Resultaten indikerar att deltagande i programmet kan premieras för individer med begynnande till lindrig stressproblematik och att detta potentiellt kan inverka på de negativa effekter som uppstår av långvarig stress utan adekvat återhämtning. Studien motiverar vidare forskning kring fördjupad utvärdering av återhämtningsträningsprogrammet, samt undersökning av relationen mellan en individs återhämtning och välmående.