This is a final year project considering constructional techniques for joining cavity walls. The project is related to an ongoing scientific programme about the restoration of The City wall of Visby located on Gotland. The programme was set by Riksantikvarieämbetet as a reaction to a collapse of the outer masonry wall shell which took place in February 2012. The City wall of Visby is a medieval fortification built out of limestone during the 13th century. The wall is constructed as a cavity wall with two separate masonry shells connected to each other through an intermediate core. During the 14th century the wall was heightened which lead to a higher stress, especially in the outer wall face. This occurrence in combination with repeated frost bursts is most likely two of the reasons to why a part of the wall collapsed in 2012. The investigated techniques in this report are reconstructional masonry work using “through-stones”, wall ties out of steel and supportive buttresses. These techniques are investigated regarding their constructive actions and suitability for The City wall of Visby. Masonry work using “through-stones” consists of placing occasional masonry stones perpendicular to the remaining stones. In this way the two wall faces can be joined together. As well as “through-stones”, wall ties also provide a binding between the two wall faces. These ties can be made out of steel bars which ends are connected to each wall face. In this report wall ties are calculated considering tension in interaction with bending moment. A desirable quality for wall ties in this case is that they have the ability to follow the natural movements of the masonry wall without losing their binding capacity. Finally masonry buttresses are investigated, these are masonry units placed against the wall to support horizontal loadings. Buttresses vary in appearance; in this case they consist of limestone blocks laid against the wall face in a certain angle. Considering the state of equilibrium, adequate dimensions of the buttresses are defined. Calculations in this report are based on a number of assumptions regarding loading conditions of the wall combined with the specific constructional technique. Existing theories based on Eurocode’s are not always possible to apply on medieval constructions such as The City wall of Visby. The results in this report show that all mentioned techniques could be applied on The City wall of Visby if they are constructed with the right dimensions in combination with other preventive measures against problems due to water and frost. However, considering the fact that The City wall of Visby is a cultural heritage the suitability differs between the constructional techniques. / Detta examensarbete behandlar byggnadstekniska metoder med syftet att sammanbinda skalmurar. Arbetet utförs i samband med ett pågående forsknings- och utvecklingsprojekt rörande restaureringen av Visby ringmur på Gotland. Forskningsprojektet startades på uppdrag av Riksantikvarieämbetet efter ett murras i februari 2012. Visby ringmur är en medeltida befästning av gotländsk kalksten som till huvudsaklig del uppfördes under åren 1250-1288. Muren är konstruerad som en skalmur vilket innebär en icke homogen mur bestående av två murskal med mellanliggande kärna. Senare på 1300-talet förhöjdes muren vilket bidrog till en överbelastning av främst det yttre murskalet. Detta i kombination med upprepad frostsprängning är sannolikt två av orsakerna till murraset 2012. Metoderna som undersökts är ommurning med bindstenar, sammanbindning med kramlor och dragjärn samt uppstöttning med kontreforter. Dessa metoder studeras i fråga om verkningssätt samt lämplighet för Visby ringmur. Murning med bindstenar innebär att stenar med regelbundet mellanrum i ett murskift placeras tvärgående med kortsidan utåt, detta för att skapa en sammanbindning mellan murskalen i en skalmur. Kramlor och dragjärn ska även de verkar som förbindare mellan murskalen, de kan exempelvis utgöras av ett rundstål som infästs i vardera murskal. I rapporten undersöks dessa utifrån dragkraft i kombination med dess böjmoment. Önskvärt är att såväl kramlor som dragjärn ska kunna följa murens naturliga rörelser samtidigt som de ska sammanbinda murskalen. Slutligen undersöks kontreforter vilka muras mot skalmuren med syftet att ge stöd och uppta horisontala krafter. Kontreforter kan variera i utseende, i detta fall studeras kontreforter som muras av kalksten i vinkel mot murväggen. Med hjälp av ett jämviktsförhållande undersöks lämpliga dimensioner för kontreforterna. Alla beräkningar i denna rapport baseras på ett antal antaganden om lastförhållanden för muren i samverkan med vald byggnadsteknisk metod. Teorier enligt Eurokoderna inte är utformade för äldre murverkskonstruktioner och därav inte alltid tillämpbara. Resultaten visar att alla nämnda metoder skulle kunna tillämpas på muren om de utförs med lämpliga dimensioner i kombination med andra förebyggande åtgärder mot fukt- och frostproblemen. Dock skiljer sig lämpligheten för de olika metoderna åt med tanke på bevarandet av ringmurens kulturhistoriska värde.