Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tränare på junior- respektive seniornivå inom svensk innebandy på elitnivå ser på tidig specialisering. De frågeställningar som studien använder sig av är: - Hur ser tränare på senior- och juniorelitnivå på tidig specialisering inom innebandy? - Skiljer sig ställningstagandet till tidig specialisering mellan tränare på junior- och senior-nivå?  Metod För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod i form av intervjuer använts. Sex stycken intervjuer har utförts på tränare som är verksamma inom lag som spelar i de två högsta serierna i landet. Tre av tränarna är verksamma på seniornivå och tre är verksamma på juniornivå. Inför intervjuerna utformades en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna har antingen utförts i form av möte (fyra stycken) eller över telefon (två stycken). Studiens definition av tidig specialisering är när barn och ungdomar som är 14 år eller yngre väljer att endast spela innebandy intensivt året runt, vilket utesluter deltagande i andra idrotter. Resultat Resultatet i denna studie visar att de intervjuade tränarna inte ser tidig specialisering som något måste eller eftersträvansvärt. Studiens samtliga deltagare förespråkade en multilateral träningsbakgrund. Att endast inrikta sig på en enskild idrott i ung ålder menade deltagarna inte var nödvändigt för att bli en duktig innebandyspelare. Att ställningstagandet gentemot tidig specialisering skulle skilja sig åt mellan junior- respektive seniortränare var inget som denna studie kunde påvisa. Slutsats Att specialisera sig i tidig ålder var inte något som varken tränare på senior- eller juniornivå ansåg som nödvändigt för att lyckas bli en framgångsrik innebandyspelare. Att som ung utöva flera idrotter sågs snarare som en fördel bland respondenterna / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka vad etablerade tränare och forskare anser om tidig specialisering inom den manliga idrotten, specifikt lagbollspel, och vad de anser om dess positiva och negativa effekter. Frågeställning Vad anser tränare och forskare om tidig specialisering för pojkar inom lagidrotter, specifikt bollsporter, och vilka positiva respektive negativa effekter, både fysiska och psykiska, anser de att det finns? Metod Kvalitativa intervjuer var den metod som användes. Intervjuerna gjordes efter en semi-strukturerad intervjuguide. I denna studie intervjuades totalt åtta deltagare, varav fyra tränare och fyra forskare. Data bearbetades utifrån en hermeneutisk tolkning, vilket innebär att vi jämfört och tolkat intervjuerna i ett försök att komma fram till slutsatser med hjälp av fraser som intervjupersonerna använder sig av. Resultat Alla deltagare var eniga om att tidig specialisering, som den bedrivs idag, är negativ för barn, bland annat eftersom det innebär stor skaderisk. Tre av deltagarna uttalade sig dock positivt om tidig specialisering, under förutsättning att ungdomstränarna har kunskapen att bedriva allsidig träning utöver den idrottspecifika träningen. Slutsats Våra resultat visar att erfarna tränare och forskare anser att tidig specialisering som den bedrivs nu, där kunskapen bland ungdomstränarna inte anses tillräcklig, är övervägande negativt.  Dels för att det finns en stor skaderisk och dessutom en risk för utbrändhet och tappad motivation. Vidare anses att om kunskapen hos tränarna ökar så att träningen kan bedrivas allsidigt så att skador inte uppstår och så att motivationen inte faller på grund av för hög träningsdos så ses inget fel i att bedriv fokuserad idrottsträning redan i ung ålder. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka perfektionism bland elever på idrottsgymnasier, inklusive möjliga skillnader i perfektionism mellan könen samt möjliga samband mellan perfektionism och elevernas specialiseringshistorik. Följande frågor skall besvaras i studien: <ol type="1">Finns det någon skillnad i perfektionistisk strävan och/eller oro mellan könen? Finns det något samband mellan perfektionistisk strävan och/eller oro och elevernas historik kring idrottslig specialisering? Metod Denna uppsats är av kvantitativ art i form av enkäter. En enkät delades ut till elever på tre utvalda gymnasier med nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) inom Stockholmsområdet. Totalt 97 elever deltog i studien och 93 enkäter var brukbara. Elever i samtliga årskurser och från nio olika idrotter rekryterades där 44 pojkar, 48 flickor och en ”annat” födda år 2000–2003 deltog i studien. Enkäten bestod utav två olika delar, varav den ena innefattade frågor kring perfektionism utifrån The Multidimensional Inventory of Perfectionism in Sport(MIPS) och den andra innehöll frågor kring deltagarnas bakgrund och demografi, träningsvanor samt specialiseringshistorik. All framtagen data ur enkätundersökningen analyserades och bearbetades sedan i statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Resultat Medelvärdena för både perfektionistisk strävan och oro är snarlika mellan könen. Ändock visar studiens resultat att det finns en signifikant skillnad mellan könen vad gäller perfektionistisk oro, där flickor visade en högre nivå. Däremot visades ingen signifikant skillnad gällande perfektionistisk strävan. Resultatet gav även ett signifikant, positivt samband mellan perfektionistisk strävan och grad av tidig specialisering men inte mellan perfektionistisk oro och grad av tidig specialisering. Slutsats Resultaten tyder på att flickor innehar en högre nivå av perfektionistisk oro i jämförelse med pojkar. De unga idrottare som specialiserat sig tidigt beskriver även en högre nivå av perfektionistisk strävan. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syfte: Syftet blir att granska vilka vägar det finns för barn och ungdomar att gå för att få möjligheten att representera herr- respektive damlandslaget. Och därefter titta på hur vägen för 41 st lanslagspelare både på herr- och damsidan har sett ut.   Metod: Metoden till denna undersökning har delats upp i två. Den större delen består av en dokumentanalys, där dokument har samlats in och analyserats för att få fram ett resultat. Den andra delen består av en kvalitativ ansats som är två expertintervjuer.   Resultat: Undersökningens resultat visade att det fanns olika vägar att gå för att kunna få möjligheten att representera herr- respektive damlandslaget, de två vanligaste var sampling och tidig specialisering. Variationen var stor bland de manliga fotbollsspelarnas väg till A-landslaget, medan vägarna till A-landslaget för de kvinnliga fotbollsspelarna såg för det mesta likadant ut.   Diskussion: Hur vägarna ser ut till att nå topp eliten och spel i A-landslaget för herr och damer kan bero på olika saker. Fotbollsfostran kan vara en avgörande faktor kring hur din väg kan komma att se ut, beroende på en föreningsfostran eller en tävlingsfostran. / Purpose: The purpose is to review which ways there are for children and young adults to get the opportunity to represent the men's and women's team. And then look at how the ways of 41 national team players have looked like, both men and women.   Method: The method of this survey has been divided into two. The bulk consists of a document analysis, where documents have been collected and analyzed to produce a result. The second part consists of a qualitative approach that is two expert interviews.   Results: The survey results showed that there were different ways to go in order to be able to represent the male and female national teams, the two most common were sampling and early specialization. The variation was great among the male soccer players' path to the A national team, while the roads to the A national team for the female football players looked mostly the same.   Discussion: How the roads seem to reach the top elite and play in the A-national team for men and women can depend on different things. Football education can be a crucial factor in how your route may look, depending on a club education or a contest education.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att ge en djupare förståelse kring aktiva elit-damfotbollsspelares erfarenheter och synpunkter kring tidig specialisering/diversifiering i förhållande till motivationsaspekter. Frågeställningarna var: Vad är aktiva elit-damfotbollsspelares syn på tidig specialisering och diversifiering? Hur ser aktiva elit-damfotbollsspelare på sina erfarenheter inom idrotten i förhållande till motivationsaspekter? Metod Studien är kvalitativ och har genomförts genom intervjuer. Fyra aktiva elit-damfotbollsspelare mellan 17–18 år deltog i studien, från tre olika elit-certifierade föreningar i Stockholmsområdet. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades. Författarna letade efter beskrivningar som stämde överens med förutbestämda teorier/definitioner och nya tankar/idéer. Resultat Resultatet visade att samtliga deltagare hade liknande synpunkter kring tidig specialisering; att tidigt utveckla idrottsspecifika färdigheter. Alla deltagare hade erfarenheter av diversifiering och tre av dem specialiserade sig inom fotbollen vid 16 års ålder. Alla deltagare rekommenderade att tjejer ska bestämma själva om man ska specialisera eller diversifiera sig. Fyra huvudteman framkom utifrån intervjuerna; syn på tidig specialisering, erfarenheter av diversifiering och senarelagd specialisering, diversifiering och motivationsaspekter, samt senarelagd specialisering och motivationsaspekter. Slutsats Idrottarens väg till elitprestation är mer komplicerad än vad författarna trodde, exempelvis kan man satsa på en huvudidrott och utöva andra idrotter för nöjets skull tills man är uppe i gymnasieålder. Det kanske handlar mindre om att specialisera sig eller inte utan hur träningen upplevs, hur man utvecklar idrottsspecifika idrottsfärdigheter, en kvalitetstränare, idrottarens autonomi, att nå sin fulla potential och vara i en involverande kamrat-miljö med gemensamt intresse av att spela fotboll.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur tidig specialisering framför allt påverkar handbollsföreningen Ystad IF (YIF) och få en uppfattning kring hur IFK Ystad (IFK) tänker när spelare som inte platsar i YIF går till IFK i stället. Studien kommer också fokusera på hur det påverkar ungdomsleden i IFK och om det försvårar för ungdomarna i IFK att kunna ta en plats i A-laget samt hur samarbetet ser ut idag mellan föreningarna i förhållande till deras historiska rivalitet.  Metod: Denna studie utgår från en kvalitativ strukturerad intervjustudie med ett induktivt angreppsätt. Fem intervjuer gjordes där två av dem representerade YIF, en av dem från IFK och två spelare som tidigare spelat i YIF men som idag spelar i IFK. En avgränsning gjordes där fokus endast låg på handboll. Tillsammans med information från intervjuerna användes vetenskapliga artiklar, relevant litteratur samt allmänna källor och hemsidor för att kunna analysera fram ett resultat.  Teori: Det teoretiska ramverket som användes för studien utgick från sportifieringsmodellen samt tre av de sju processer som beskriver idrotten av Guttmann (2004).  Resultat och slutsatser: Resultaten visade att YIF strävar efter att skapa en balans mellan tidig specialisering och att uppmuntra ungdomarna att delta i flera sporter. De ansåg att tidig specialisering bör ske vid gymnasieåldern, runt 16 år, för att spelarna ska vara mogna att satsa på en sport. IFK har idag heller inga problem med att rekrytera spelare från YIF utan snarare kan se det som en fördel. IFK betonade vikten av att vilja satsa på talanger som vill bli bäst och att de bästa spelare ska spela oavsett vart de kommer ifrån. Samarbetet mellan föreningarna ansågs vara gynnsamt, och rivaliteten mellan dem hade i stort sett försvunnit i jämförelse med förr. Studien anses ha nått sitt syfte genom att ge insikter om YIF:s syn på tidig specialisering, IFK:s attityd till att ta emot spelare från YIF och det nuvarande tillståndet av rivalitet mellan föreningarna. / Purpose: The aim of this study is to investigate how early specialization primarily affects the handball club Ystad IF (YIF) and gain an understanding of IFK Ystad's (IFK) perspective when players who don't make it to YIF join IFK instead. The study also focuses on how this affects the youth teams in IFK and whether it hinders the youth players' chances of making it to the senior team. Additionally, the study examines the current state of collaboration between the two clubs in relation to their historical rivalry.  Method: This study employs a qualitative structured interview study with an inductive approach. Five interviews were conducted, two representing YIF, one from IFK, and two players who previously played for YIF but now play for IFK. The study specifically focuses on handball. Alongside the interview data, scientific articles, relevant literature, and general sources were used to analyze and derive results.  Theory: The theoretical framework of the study is based on the sportification model and three of Guttmann's (2004) seven processes that describe sports.  Results and Conclusions: The results revealed that YIF strives to strike a balance between early specialization and encouraging youth players to participate in multiple sports. They believed that early specialization should occur during the high school years, around the age of 16, when players are mature enough to commit to a single sport. IFK currently has no issues with recruiting players from YIF. In fact, they see it as an advantage. IFK emphasized the importance of investing in talented players who aspire to excel and that the best players should play regardless of their origin. The collaboration between the clubs was considered beneficial, and the rivalry between them has largely diminished compared to the past. The study has achieved its objective by providing insights into YIF ́s perspective on early specialization, IFK ́s attitude towards recruiting players from YIF, and the current state of rivalry between the clubs.

Studien syftade till att undersöka tidig specialisering (TS) inom estetiska idrotter. Inom denna ram utforskades motivationsaspekter utifrån de tre grundläggande behoven inom self determination theory: autonomi, kompetens och tillhörighet, samt om graden av TS var direkt relaterat till specifika orsaker till avhopp. Syftet delades in och besvarades utifrån följande frågeställningar: (1) Är graden av tidig specialisering relaterad till specifika skäl för avhopp? (2) Hur ser före detta aktiva på sina erfarenheter inom idrotten i relation till motivationsaspekter? (3) Vad anser idrottarna vara den huvudsakliga orsaken/orsakerna till avhopp? Metod: Studien baserades på erfarenheter från före detta estetiska idrottare som under minst tre år deltagit i träning på intensiv/hög nivå, minst tre dagar i veckan och var i åldrarna 15 till 20. Enkäten som besvarades var indelad i tre delar: (1) tidig specialisering (2) motivationsaspekter och (3) avhopp. Majoriteten av deltagarna, med undantag för fem män, var kvinnliga idrottare och före detta aktiva inom truppgymnastik (n=61), cheerleading (n=11), artistisk gymnastik (n=6), simhopp (n=3), rytmisk gymnastik (n=2), konståkning (n=2), konstsim (n=1) och trampolin (n=1). Ett index användes för att beräkna graden av TS. Datan behandlades sedan i Excel och SPSS samt redovisades i deskriptiv data samt genom korrelationer via Pearson korrelationskoefficient. Resultat: Signifikanta samband påvisades mellan samtliga kategorier av TS-relaterade orsaker och lägre tillfredsställelse av samtliga behov. Resultaten visade vidare att grad av TS var relaterat till högre tillfredsställelse av behovet kompetens. Slutligen rapporterade flertalet deltagare att det var tränaren och mental ohälsa som var de huvudsakliga orsakerna till deras avhopp. Slutsats: Estetiska idrottare som rapporterade en generellt låg behovstillfredsställelse av autonomi och kompetens, samtidigt som lågt behovsstöd från tränaren, visade på högre sannolikhet att hoppa av på grund av TS-relaterade orsaker. Grad av TS hörde däremot samman med en högre upplevelse av kompetens. Därmed konstaterades att avhoppen var mer relaterade till motivationsaspekter än grad av TS, vilket för oss till slutsatsen att ytterligare empirisk forskning kring TS bör utgå ifrån ett motivationsperspektiv. Utöver detta har tränaren visat sig spela en betydande roll för idrottarens fortsatta deltagande och motivation inom idrotten samt en eventuell del av förklaringen till den rådande negativa synen av TS. Ett större fokus bör läggas på att utbilda tränare i syfte att bedriva träning som främjar de grundläggande psykologiska behoven. / <p>Pernilla Sörensen är student på Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p><p>Emelie Johansson är student på Tränarprogrammet.</p><p></p><p></p><p></p>

Syftet med studien var att studera unga ishockeykillars syn på sin väg till NIU (Nationell idrottsutbildning) gymnasium. Det som har gjorts är semistrukturerade gruppintervjuer med totalt 12 ishockeyspelare födda 2004 och 2005.  Uppsatsen grundar sig i utvalda teorier kring tidig specialisering och vad som krävs för att ungdomarna ska lyckas. Totalt har 12 killar som tillhör ett NIU i region syd deltagit i intervjuerna för att få en ärlig sida från spelarna vad de tycker om 1) TV- pucken 2) U16 Regional Syd och 3) NIU.  Resultatet visar att spelarna tänker ungefär rätt lika allihop. De vill att U16 Regional Syd ska finnas kvar då de menar att de är ett bra tillfälle att få spela den serien och visa upp sig då det är året innan NIU antagning. Spelarna är också överens om att TV-pucken tar för mycket fokus och är någon unga killar fokuserar för mycket på. / The purpose of the study was to study young ice hockey boys on their way to NIU (National Sports Education) high school. What has been done are semi-structured group interviews with a total of 12 ice hockey players born in 2004 and 2005. The thesis is based on selected theories about early specialization and what is required for young people to succeed. A total of 12 guys who belong to an NIU in region south participated in the interviews to get an honest side from the players what they think of 1) TV-pucken 2) U16 Regional Syd and 3) NIU. The results show that the players think the same thing. They want U16rs to remain as they believe they are a good opportunity to play that series and show up as it is the year before NIU admission. The players also agree that the TV-puck takes too much focus and is something young guys focus too much on.