Introduktion: Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan stress, tre dimensioner av perfektionism, neuroticism och träningsberoende hos aktiva motionärer mellan 18-35 år. Mer specifikt är syftet att undersöka om stress, neuroticism, självorienterad, annaninriktad och socialt föreskriven perfektionism kan predicera träningsberoende. Metod: Deltagare (N=72; M=24.2, SD=4.09) genomförde en online enkätundersökning bestående av Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire (GLTEQ), Exercise Dependence Scale-Revised (EDS-R), Perceived Stress Scale-10 (PSS), the Multidimensional Perfectionism Scale II (MPS-II) och Big Five Inventory (BFI). Resultat: Föreliggande studie identifierade att stress, neuroticism, socialt föreskriven perfektionism och självorienterad perfektionism predicerade träningsberoende. Konklusion: Då stress, neuroticism, socialt föreskriven perfektionism och själorienterad perfektionism predicerar träningsberoende bör dessa betraktas som riskfaktorer i utvecklingen av träningsberoende. I föreliggande studie låg 18% av deltagarna i riskzon för att utveckla ett träningsberoende vilket visar att det är av stor betydelse att uppmärksamma individer som uppvisar symtom av träningsberoende. Eftersom interaktionsmodellen visar att det finns fler psykologiska faktorer som har inflytande på utvecklingen av ett träningsberoende krävs mer forskning inom området. / Introduction: The aim of the present study was to investigate the relationship between stress, three dimensions of perfectionism, neuroticism and exercise dependence in active exercisers between the age of 18-35. More specific, the aim was to investigate if stress, neuroticism, self-orientated, other-oriented and socially prescribed perfectionism can predict exercise dependence. Method: Participants (N=72; M=24.2, SD=4.09) completed an online questionnaire consisting of the Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire (GLTEQ), Exercise Dependence Scale-Revised (EDS-R), Perceived Stress Scale-10 (PSS), the Multidimensional Perfectionism Scale II (MPS-II), and Big Five Inventory (BFI). Results: The present study found that stress, neuroticism, socially prescribed perfectionism, and self-oriented perfectionism all predicted exercise dependence. Conclusion: Because stress, neuroticism, socially prescribed perfectionism, and self-oriented perfectionism all predicted exercise dependence should these be seen as risk factors in the development of exercise dependence. In the present study 18% of the participants were in risk of developing exercise dependence which shows that it is of great importance to pay attention to individuals that exhibits symptoms of exercise dependence. Because the interactional model of exercise dependence shows that there are more psychological factors which influence the development of exercise dependence more research is needed on the subject.

Life satisfaction among students is a complex phenomenon linked to avariety of factors. This study aimed to examine the relationshipbetween perfectionism, self-compassion, perceived stress, and lifesatisfaction. The aim was also to examine how well the threevariables perfectionism, self-compassion, and perceived stress predictlife satisfaction. The sample consisted of 154 students (Mage = 24.84,SDage = 5.09). Quantitative data was collected through an onlinesurvey where respondents were asked to answer statements andquestions linked to the scales: Clinical Perfectionism Questionnaire,Self-Compassion Scale Short Form, Perceived Stress Scale, andSatisfaction With Life Scale. The results showed that there is astatistically significant relationship between perfectionism,self-compassion, perceived stress, and life satisfaction. The resultsalso showed that self-compassion and perceived stress are statisticallysignificant predictors of life satisfaction. Perfectionism, on the otherhand, is not a statistically significant predictor. Future researchshould use longitudinal studies as a complement, examine morevariables that may be related to life satisfaction, and conductmoderation and mediation analyses. / Livstillfredsställelse bland studenter är ett komplext fenomen kopplattill en mängd olika faktorer. Den här studien syftade till att undersökasambandet mellan perfektionism, självmedkänsla, upplevd stress ochlivstillfredsställelse. Syftet var även att undersöka hur väl de trevariablerna perfektionism, självmedkänsla och upplevd stresspredicerar livstillfredsställelse. Urvalet bestod av 154 studenter (Målder= 24.84, SDålder = 5.09). Kvantitativ data samlades in genom enonline-enkät där respondenterna fick besvara delfrågor kopplat tillskalorna: Clinical Perfectionism Questionnaire, Self-CompassionScale Short Form, Perceived Stress Scale och Satisfaction With LifeScale. Resultaten visade att det finns ett statistiskt signifikant sambandmellan perfektionism, självmedkänsla, upplevd stress ochlivstillfredsställelse. Resultaten visade även att självmedkänsla ochupplevd stress är statistiskt signifikanta prediktorer förlivstillfredsställelse. Perfektionism är däremot inte en statistisktsignifikant prediktor. Framtida forskning bör komplettera medlongitudinella studier, undersöka fler variabler som kan tänkas vararelaterade till livstillfredsställelse och genomföra moderations- ochmediationsanalyser.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vad skolkuratorer anser kännetecknar “duktiga flickor” på gymnasiet, hur de arbetar med att bemöta gymnasietjejer som uppvisar ”duktig flicka”-syndrom, samt vilka risker de anser finns för dessa tjejer. Sex stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer vilka var yrkesverksamma i Mellansverige. Resultatet visade att “duktiga flickor” är en målgrupp som strävar mot att leva upp till både sina och andras förväntningar. Det är en målgrupp som besitter många styrkor och har förmågan att komma långt i livet, men som kan behöva stöttning längs vägen. Resultatet visade även att målgruppen i regel har en låg självkänsla, vilket respondenterna uppgav som det främsta de försöker stärka hos tjejerna. Den största risken för “duktiga flickor” ansåg respondenterna vara psykisk ohälsa, vilket blir en följd av låg självkänsla och att ständigt söka bekräftelse från andra för att känna att man själv duger. / The aim of this qualitative study was to examine features of ”good girls” in high school, which methods that is used in treatment with them and to explore the potential risks they may be facing, all from school counselors point of view. Six semistructured interviews were made with high school counselors employed in central Sweden. The results showed that ”good girls” is a group that strives for fulfillment of both their own and others expectations. They possess many strengths and have the ability to achieve much in life, but is also in need of support to get there. They tend to suffer from poor self-esteem, which is the main thing that the school counselors aim to strenghten in this group. The primary risk for ”good girls” is considered to be mental illness, which is a probable consequence of poor self-esteem and the search for confirmation from others to feel worthy.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns någonassociation mellan ett visst kroppsideal och valet av träningsform,samt att undersöka om det fanns en skillnad mellan män och kvinnorgällande kroppsideal och valet av träningsform. Syftet var även attundersöka om det finns en variation i viljan att framstå som perfekt(perfektionistisk självpresentation) mellan olika träningsformer samtmellan de olika könen. För att undersöka detta utfördes entvärsnittsstudie med enkäter med sammanlagt 82 deltagare, varav 42var män. Deltagarnas ålder varierade mellan 18 och 42 år med enmedelålder av 25.6 år. Resultatet visade att det fanns ett tydligtkroppsideal för männen respektive kvinnorna. Den mest valdaträningsformen bland båda könen var styrketräning, men det varnågot vanligare bland männen. För män som valt ett muskulöst idealvar det vanligast att träna styrketräning. För kvinnor som valt ettkurvigt ideal var det också mest vanligt med styrketräning, men detvar mer vanligt att träna konditionsträning än för männen. I viljan attframstå som perfekt fanns ingen signifikant skillnad mellan de olikaträningsformerna, men det fanns en signifikant skillnad mellan deolika könen. Sammanfattningsvis kunde vi konstatera att kroppsidealtill viss del är kopplat till vad man väljer för träningsform samt attkvinnorna i studien tenderade att ligga högre i viljan att framstå somperfekt. / The purpose of this study was to examine whether there was anassociation between a certain body-image and the choice of exercise,and to examine whether there was a difference between men andwomen. The second aim was also to examine whether there was anyvariation in the tendency to display a perfect self in front of othersbetween the different exercise types and whether there were anygender differences. To investigate this we performed a cross-sectionalstudy with questionnaires with 82 participants. There were 42 menand 40 women in the study and their ages ranged between 18 and 42years old. The results showed that there was a clear ideal-body forboth men and women. The mostly chosen exercise form for bothgenders were weight-training, but it was somewhat more common formen. For men who chose a muscular ideal-body it was mostlycommon to choose weight-training. For women who chose a curvyideal-body it was also most common with weight-training, although itwas more common with aerobic exercise. In the tendency to display aperfect self, there was no significant difference between the differentexercise types, but there was a significant difference between men andwomen. In conclusion, it seems that body-ideal is associated with thechoice of exercise form in some manner. Women tend to display aperfect self in front of others somewhat more than men.

Syftet med denna experimentella studie var att öka kunskapen om perfektionism genom att undersöka huruvida perfektionism går att påverka, hur perfektionism påverkar prestation samt hur olika perfektionismdimensioner tar sig uttryck i olika situationer. För att undersöka detta skapades ett internetexperiment innehållande en kort version av Pennebaker’s essay writing procedure (uppsatsskrivande-uppgift), en korrekturläsningsuppgift samt självskattningsformulär för olika perfektionismdimensioner och self-compassion. Deltagarna i studien randomiserades till två olika betingelsegrupper som fick skriva om en gång då de lyckats (pos. betingelsegrupp) eller en gång då de misslyckats (neg. betingelsegrupp). Resultatet visade på ett signifikant samband mellan perfektionismdimensionen perfectionist strivings och antalet ändringar i texten hos den negativa betingelsegruppen samt ett signifikant samband mellan self-compassion och antal skrivna ord i uppsatsskrivande-uppgiften före ändring i den positiva betingelsegruppen. Resultaten visade även på signifikanta korrelationsskillnader både mellan perfektionismdimensionen perfectionist strivings och antalet ändringar i texten samt mellan self-compassion och antalet skrivna ord i uppsatsskrivande-uppgiften. Resultaten tyder på att olika perfektionismdimensioner och self-compassion blir mer framträdande samt påverkar prestation på olika sätt beroende på om situationen är positiv eller negativ.

Perfektionism blir allt vanligare i västvärlden. Parallellt ökar psykisk ohälsa bland ungdomar. Därmed är det av intresse att undersöka huruvida de parallella ökningarna i perfektionism och psykisk ohälsa hänger ihop. Utbrändhet är en form av psykisk ohälsa som har visat sig vara förknippat med perfektionism. Statistik visar att psykologer rapporterar fler sjukskrivningar på grund av utbrändhet jämfört med andra yrkesgrupper. I denna studie undersöktes samband mellan perfektionism, psykisk hälsa och livskvalitet bland psykologstudenter i Sverige. Data samlades in genom en webbaserad enkätundersökning, (N = 270, M = 26.4, SD = 5.67). Enkäten bestod av tre skattningsformulär; Clinical Perfectionism Questionnaire (CPQ), Depression Anxiety Stress Scales (DASS-21) och Satisfaction With Life Scale (SWLS). Korrelationsanalyser gjordes för att undersöka samband mellan perfektionism, psykisk hälsa och livskvalitet. Variansanalyser gjordes för att undersöka huruvida dessa samband skiljer sig i styrka beroende på antalet rapporterade livsdomäner inom perfektionism. Resultatet visade att det finns ett signifikant positivt samband mellan perfektionism och psykisk ohälsa samt ett signifikant negativt samband mellan perfektionism och livskvalitet. Vidare framkom det att deltagare som rapporterade perfektionism inom flera livsdomäner skattade högre grad av psykisk ohälsa jämfört med deltagare som rapporterade inga eller en livsdomäner. Däremot fanns det ingen skillnad mellan grupperna i skattad livskvalitet. / Perfectionism is becoming more and more common in the Western world. Parallel to that, mental ill-health is increasing among young people. It is therefore of interest to investigate whether the parallel increases in perfectionism and mental ill-health are related. Burnout is a form of mental ill-health that has been found to be associated with perfectionism. Statistics show that psychologists report more sick leave due to burnout than other occupational groups. This study investigated the relationship between perfectionism, mental health and quality of life among psychology students in Sweden. Data was collected through an online survey, (N = 270, M = 26.4, SD = 5.67). The survey consisted of three questionnaires; Clinical Perfectionism Questionnaire (CPQ), Depression Anxiety Stress Scales (DASS-21) and Satisfaction With Life Scale (SWLS). Correlational analyzes were conducted to investigate the relationship between perfectionism, mental health and quality of life. Analysis of variance was conducted to investigate whether these relationships differ in strength depending on the number of reported life domains within perfectionism. The result showed that there is a significant positive relationship between perfectionism and mental ill-health as well as a significant negative relationship between perfectionism and quality of life. Furthermore, it was found that participants who reported perfectionism in multiple life domains estimated a higher degree of mental ill-health compared to participants who reported none or one life domain. However, there was no difference between the groups in estimated quality of life.

Syftet med studien var att beskriva psykoterapeuters upplevelser av att arbeta med klienter med perfektionism, då tidigare forskning har visat på att perfektionism har samband med psykisk ohälsa och sämre behandlingsutfall samt är en hindrande faktor i terapeutisk behandling. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data från sju erfarna legitimerade psykoterapeuter. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys vilket mynnade ut i tre huvudteman: strävan efter perfektion, allianssvårigheter och terapeutiskt förhållningssätt. Slutsatser som dras i föreliggande i studie är att det terapeutiska arbetet kan påverkas av perfektionistiska klienters höga krav och förväntningar på sig själva och sin omgivning samt att deltagarna upplever att perfektionism skapar vissa svårigheter i den terapeutiska alliansen. Dessa utmaningar föranleder enligt deltagarna behov av ett terapeutiskt förhållningssätt som främjar trygghet och varsamt utmanande av perfektionistiska föreställningar. / The aim of the current study was to describe psychotherapists' experience of working with clients with perfectionism, as previous research shows that perfectionism is associated with mental illness, poorer treatment outcomes and is a disruptive factor in therapeutic treatment. Qualitative, semi-structured interviews were used to collect data from seven well experienced licensed psychotherapists. The interview material was analyzed using thematic analysis, which resulted in three main themes: the pursuit of perfection, alliance difficulties and therapeutic approach. Conclusions drawn in the present study are that the therapeutic work can be affected by perfectionist clients' high demands and expectations of themselves and people around and that the participants experience that perfectionism creates certain difficulties in the therapeutic alliance. According to the participants, these challenges give rise to a need for a therapeutic approach that promotes security and a careful questioning of perfectionist perceptions.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka (a) sambanden mellan perfektionism, motivationsklimat och prestationsångest, samt (b) hur motivationsklimatet modererar styrkan i relationen mellan perfektionism och prestationsångest. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie där datainsamlingen genomförts via ett bekvämlighetsurval. Totalt deltog 92 damfotbollsspelare som var aktiva i division 1, åldern på  deltagarna var mellan 15–30 (M = 20.84, SD = 3.64). Fem hypoteser skapades utifrån studiens två syften och har testats genom en korrelationsanalys och två modereringsanalyser, vidare har det fastställts att resultatet delvis stämmer överens med hypoteserna. Resultatet av korrelationsanalysen rapporterade ett positivt signifikant samband mellan perfektionistiska strävanden och prestationsångest. Vidare rapporterar resultatet ett positivt signifikant samband mellan perfektionistiska bekymmer och prestationsångest. Ytterligare visade resultatet en positiv korrelation mellan resultatorienterat motivationsklimat och prestationsångest, medan uppgiftsorienterat motivationsklimat visade ett icke signifikant samband med prestationsångest. Den första modereringsanalysen rapporterade att uppgiftsorienterat motivationsklimat modererar styrkan i relationen mellan perfektionistiska bekymmer och prestationsångest, däremot rapporterades ingen modererande effekt gällande att resultatorienterat motivationsklimat påverkar styrkan i relationen mellan perfektionistiska bekymmer och prestationsångest. Den andra modereringsanalysen rapporterade att varken uppgift- eller resultatorienterat motivationsklimat modererar relationen mellan perfektionistiska strävanden och prestationsångest. Resultatet belyser vikten av att ta hänsyn till psykosociala aspekter i damfotboll för att atleten ska löpa mindre risk att uppleva prestationsångest. / The purpose of the present study was to investigate (a) the relationships between perfectionism, motivational climate and performance anxiety, and (b) how the motivational climate moderates the relationship between perfectionism and performance anxiety. The study were a quantitative cross-sectional study where the data collection was carried out by an availability sample. A total of 92 woman’s soccer players who were active in division 1participated in the study and the age of the participants was between 15-30 (M = 20.84, SD =3.64). Five hypotheses were created based on the purpose of the study and tested through a correlation analysis and two moderation analyses; it has also been established that the results are partly consistent with the hypotheses. The result of the correlation analysis reports a positive significant relationship between perfectionistic strivings and performance anxiety. Furthermore, the correlation analysis shows a positive significant relationship between perfectionistic concerns and performance anxiety. The correlation analysis also shows a positive correlation between result-oriented motivational climate and performance anxiety, while there where a non-significant relationship between task-oriented motivational climate and performance anxiety. The first moderation analysis reported that task-oriented motivational climate moderates the relationship between perfectionist concerns and performance anxiety, but no moderating effect has been shown regarding that result-oriented motivational climate affects the relationship between perfectionistic concerns and performance anxiety. The second moderation analysis reported that neither task or resultoriented motivational climate moderates the relationship between perfectionistic strivings and performance anxiety. The results highlight the importance of taking psychosocial aspects into account within women´s soccer so that the athlete is in less risk of experiencing performance anxiety.

För att möta ett växande behov av tillgänglig hjälp för studiestressproblematik vid högskolor och universitet kan självhjälp som behandlingsform vara viktig att testa. I denna pilotstudie undersöktes effekten av deltagandet i ett textbaserat självhjälpsprogram utifrån kriterierna: perfektionism, prokrastinering, oro och livskvalitet, följsamhet och nöjdhet. Interventionen bestod av fem moduler för deltagarna att arbeta sig igenom under 5-7 veckor med minimal terapeutassistans. Nitton deltagare från ett universitet tackade ja till att delta i studien varav 11 inkom med såväl för- som eftermätningar.  Beroende t-test visade signifikanta skillnader mellan för- och eftermätning för utfallsmåtten prokrastinering (IPS (d=1.0)) och oro (GAD-7 (d=0.7)). För resterande utfallsmått för perfektionism (FMPS-PS, FMPS-CM) och livskvalitet (BBQ) uppvisades inga signifikanta skillnader. Följsamheten var låg, flertalet deltagare genomförde endast programmet till någon del. Uppfattningen fångades av CSQ-8 och visade att deltagarna till största delen var nöjda. Resultaten i pilotstudien ger argument för fortsatt studerande av självhjälp för studiestress och öppnar upp för en vidareutveckling av programmet i fokus, till exempel i form av en större kontrollerad studie med ökad terapeutassistans. / In order to meet a growing need for accessible support for student-related distress at universities, self-help as a treatment form may be important to test. This pilot study examined the effect of participation in a text-based self-help program based on the criterias: Perfectionism, Procrastination, Worry, Quality of Life, Compliance and Satisfaction. The intervention consisted of five modules for the participants to work through during 5-7 weeks with minimal therapist assistance. Nineteen participants from a university participated in the study, of which 11 handed in both pre- and post-measurement.Dependent T-tests showed significant differences between pre- and post-measurement for outcome measurement progression (IPS (d = 1.0)) and anxiety (GAD-7 (d = 0.7)). There were no significant differences for the remaining outcome measures for perfectionism (FMPS-PS, FMPS-CM) and quality of life (BBQ). The compliance was low, most of the participants only carried out the program to some extent. The level of satisfaction was captured by CSQ-8 and showed that the participants were mostly satisfied. The results of this pilot study provide argument for future study of self-help for student-related distress and opens up for further development of the program in focus, for example in the form of a larger controlled study with increased therapeutic assistance.

Sammanfattning  Jag har länge velat skriva musik men känt att det är något som håller mig tillbaka. Känslor av prestationsångest förpestar mitt liv och hindrar mig från att utvecklas musikaliskt. Den här studiens syfte är att utforska och lära av relationen mellan min upplevelse av prestationsångest och min kompositionsprocess utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Följande tre frågeställningar används för det: 1) När i samband med komponerande av musik upplever jag prestationsångest? 2) Hur påverkas min skapandeprocess av att jag upplever eller inte upplever prestationsångest? 3) Vilka verktyg/strategier kan man använda för att hantera prestationsångest? Studien baseras på självobservationer i form av loggboksanteckningar som under tre månader följer min upplevelse av skapandeprocessen att skriva musik från blankt papper till konsertframförande. Med hjälp av tematisk analysmetod och ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv analyseras och bearbetas det insamlade materialet. Resultatet delas in i tre rubriker, prestationsångestens uppkomst, prestationsångestens effekter på skapandeprocessen samt hanteringsstrategier, och presenteras sedan med hjälp av följande tre teman: försvagande perfektionism, flow och insikter. Slutligen förs en diskussion kring studiens resultat i relation till tidigare forskning, vald litteratur samt det fenomenologiska perspektivet.   Nyckelord: musik, komposition, skapandeprocess, prestationsångest, perfektionism, flow, fenomenologi / Abstract  For a long time I have wanted to write music but felt that something is holding me back. Feelings of performance anxiety plague and prevent me from developing my musicality. The purpose of this study is to investigate and learn from the relationship between my experience of performance anxiety and the process of composing music from a phenomenological perspective. The following three questions will be used: 1) When do I experience performance anxiety in association with composing music? 2) How is my creative process affected in how I experience or not experience performance anxiety? 3) Which tools/strategies can be used to deal with performance anxiety? The study is based on self-observations through a journal which during three months records my experiences in the creative process of composing music from blank paper to concert performance. Thematic analysis and the phenomenological lifeworld-perspective is being used to process and analyze the collected material. The result is divided into three headlines, the origin of the performance anxiety, the performance anxieties impact on the creative process and coping strategies, which are then presented using the three following themes: weakening perfectionism, flow and insights. Finally, the result of the study is discussed in relation to previous research, chosen literature and the phenomenological perspective.    Keywords: music, composition, creative process, performance anxiety, perfectionism, flow, phenomenology.