Syftet med studien var att undersöka vilken effekt ljud har på korrekturläsning när texten harett typsnitt som ökar svårigheten på uppgiften (Haettenschweiler) och hur det skiljer sig fråneffekten när texten har ett typsnitt som är mer lättläst (Times New Roman). Experimentethade tre ljudbetingelser: tystnad, roterat tal och tal. En 2×3 variansanalys med upprepadmätning användes för att analysera resultatet. Två typer av fel tillämpades i texterna: stavfeloch kontextuellt felaktiga ord. Resultatet visade att man blir sämre på att hitta kontextuelltfelaktiga funktionsord i talbetingelsen, men bara i Times New Roman, inte iHaettenschweiler. Vidare visar resultatet att man missar färre felstavade ord i talbetingelsenoch att läshastigheten minskar i den betingelsen. Det verkar alltså som det svårlästa typsnittetskyddade försöksdeltagarna från effekten av irrelevant tal när de skulle hitta kontextuelltfelaktiga funktionsord.

<p>Denna uppsats undersöker hur den skriftliga språkkänslan manifesterar sig hos en grupp språkbrukare. Syftet är att studera om den använda metoden i studien är gångbar för att kunna ge en inblick i begreppet språkkänsla. Som utgångspunkt för begreppet står Margareta Westmans uppdelning av språkkänslan i tre nivåer, vilket bildar det tredelade normbegreppet, som innefattar hur man anser att man borde skriva, hur man uppfattar att man skriver och hur man faktiskt skriver. Den övergripande frågeställningen i uppsatsen är: Vad kan studien säga om språkkänslan hos informanterna? Uppsatsen omfattar två delstudier som utgår från kvalitativ respektive kvantitativ metodik. Dessa två delstudier avser att komplettera varandra för att tillsammans ge en större helhetsbild av informanternas språkkänsla.</p><p>Den kvalitativa delstudien med 7 informanter är experimentell och innefattar ett korrekturläsningstest, ett testformulär, en intervju om informanternas uppfattning om det egna skrivandet, samt en enkät med frågor om informanternas bakgrund samt attityd till skrivande. Den kvantitativa delstudien med 42 informanter (samt en kontrollgrupp med 10 informanter med mycket god kunskap i svenska språket) innefattar enbart korrekturläsningstexten samt enkäten. I texten och formuläret har en stor mängd språkfel i fem olika kategorier inplanterats, vilka informanterna ska ta ställning till: pronomen/formord, tecken, syntax, ord och stil.</p><p>Resultatet från båda delstudier visar att man kan dra slutsatser om att använda testinstrument och metoder har varit användbara för att kunna svara mot syftet med uppsatsen. Resultatet visar att språkkänslan kommer till individuella uttryck hos samtliga informanter, vilket skapar en stor variation i informantgruppen. Genom resultatet anses den övergripande frågeställningen ha besvarats. Mer allmänna slutsatser är att studien ger en inblick i hur det faktiska språkbruket ter sig, och den höga språkliga förmågan blir tydlig i båda delstudier då majoriteten placerar sig i de tre högsta poänggrupperna. Studien visar även att informanterna är måna om att skriva korrekt svenska i formella sammanhang. Uppfattningen om det egna språkbruket är tydligt blandad hos informanterna, men tenderar ändå till att ligga på en relativt hög nivå hos det övervägande antalet. Korrelationen mellan uppfattning om det egna språkbruket och det faktiska språkbruket går i riktning mot att uppvisa att många informanter har en något förvrängd bild av sitt eget språkbruk. En sambandsanalys visar på att de två variablerna har ett positivt samband, vilket till viss del betyder att hög uppfattning korrelerar med hög skrivförmåga i experimentet. Slutligen kan sägas rent generellt att majoriteten uppvisar en hög förmåga att tala om sitt eget språk och skrivande vilket bland annat har visat sig i ett starkt engagemang för uppgiften.</p>

Denna uppsats undersöker hur den skriftliga språkkänslan manifesterar sig hos en grupp språkbrukare. Syftet är att studera om den använda metoden i studien är gångbar för att kunna ge en inblick i begreppet språkkänsla. Som utgångspunkt för begreppet står Margareta Westmans uppdelning av språkkänslan i tre nivåer, vilket bildar det tredelade normbegreppet, som innefattar hur man anser att man borde skriva, hur man uppfattar att man skriver och hur man faktiskt skriver. Den övergripande frågeställningen i uppsatsen är: Vad kan studien säga om språkkänslan hos informanterna? Uppsatsen omfattar två delstudier som utgår från kvalitativ respektive kvantitativ metodik. Dessa två delstudier avser att komplettera varandra för att tillsammans ge en större helhetsbild av informanternas språkkänsla. Den kvalitativa delstudien med 7 informanter är experimentell och innefattar ett korrekturläsningstest, ett testformulär, en intervju om informanternas uppfattning om det egna skrivandet, samt en enkät med frågor om informanternas bakgrund samt attityd till skrivande. Den kvantitativa delstudien med 42 informanter (samt en kontrollgrupp med 10 informanter med mycket god kunskap i svenska språket) innefattar enbart korrekturläsningstexten samt enkäten. I texten och formuläret har en stor mängd språkfel i fem olika kategorier inplanterats, vilka informanterna ska ta ställning till: pronomen/formord, tecken, syntax, ord och stil. Resultatet från båda delstudier visar att man kan dra slutsatser om att använda testinstrument och metoder har varit användbara för att kunna svara mot syftet med uppsatsen. Resultatet visar att språkkänslan kommer till individuella uttryck hos samtliga informanter, vilket skapar en stor variation i informantgruppen. Genom resultatet anses den övergripande frågeställningen ha besvarats. Mer allmänna slutsatser är att studien ger en inblick i hur det faktiska språkbruket ter sig, och den höga språkliga förmågan blir tydlig i båda delstudier då majoriteten placerar sig i de tre högsta poänggrupperna. Studien visar även att informanterna är måna om att skriva korrekt svenska i formella sammanhang. Uppfattningen om det egna språkbruket är tydligt blandad hos informanterna, men tenderar ändå till att ligga på en relativt hög nivå hos det övervägande antalet. Korrelationen mellan uppfattning om det egna språkbruket och det faktiska språkbruket går i riktning mot att uppvisa att många informanter har en något förvrängd bild av sitt eget språkbruk. En sambandsanalys visar på att de två variablerna har ett positivt samband, vilket till viss del betyder att hög uppfattning korrelerar med hög skrivförmåga i experimentet. Slutligen kan sägas rent generellt att majoriteten uppvisar en hög förmåga att tala om sitt eget språk och skrivande vilket bland annat har visat sig i ett starkt engagemang för uppgiften.

Syftet med denna experimentella studie var att öka kunskapen om perfektionism genom att undersöka huruvida perfektionism går att påverka, hur perfektionism påverkar prestation samt hur olika perfektionismdimensioner tar sig uttryck i olika situationer. För att undersöka detta skapades ett internetexperiment innehållande en kort version av Pennebaker’s essay writing procedure (uppsatsskrivande-uppgift), en korrekturläsningsuppgift samt självskattningsformulär för olika perfektionismdimensioner och self-compassion. Deltagarna i studien randomiserades till två olika betingelsegrupper som fick skriva om en gång då de lyckats (pos. betingelsegrupp) eller en gång då de misslyckats (neg. betingelsegrupp). Resultatet visade på ett signifikant samband mellan perfektionismdimensionen perfectionist strivings och antalet ändringar i texten hos den negativa betingelsegruppen samt ett signifikant samband mellan self-compassion och antal skrivna ord i uppsatsskrivande-uppgiften före ändring i den positiva betingelsegruppen. Resultaten visade även på signifikanta korrelationsskillnader både mellan perfektionismdimensionen perfectionist strivings och antalet ändringar i texten samt mellan self-compassion och antalet skrivna ord i uppsatsskrivande-uppgiften. Resultaten tyder på att olika perfektionismdimensioner och self-compassion blir mer framträdande samt påverkar prestation på olika sätt beroende på om situationen är positiv eller negativ.

Manual proofreading of product packaging is a time-consuming and uncertain process that can pose significant challenges for companies, such as scalability issues, compliance risks and high costs. This thesis work introduces a novel solution by employing advanced computer vision and machine learning methods to automate the proofreading of multiple ingredients’ lists corresponding to multiple products simultaneously within a product package. By integrating Convolutional Neural Network (CNN) and Optical Character Recognition (OCR) techniques, this study examines the efficacy of automated proofreading in comparison to manual methods. The thesis involves analyzing product package artwork to identify ingredient lists utilizing the YOLOv5 object detection algorithm and the optical character recognition tool EasyOCR for ingredient extraction. Additionally, Python scripts are employed to extract ingredients from corresponding INCI PDF files (document that lists the standardized names of ingredients used in cosmetic products). A comprehensive comparison is then conducted to evaluate the accuracy and efficiency of automated proofreading. The comparison of the extracted ingredients from the product packages and their corresponding INCI PDF files yielded a match of 12.7%. Despite the suboptimal result, insights from the study highlights the limitations of current detection and recognition algorithms when applied to complex artwork. A few examples of the insights have been that the trained YOLOv5 model cuts through sentences in the ingredient list or that EasyOCR cannot extract ingredients from vertically aligned product package images. The findings underscore the need for advancements in detection algorithms and OCR tools to effectively handle objects like product packaging designs. The study also suggests that companies, such as H&amp;M, consider updating their artwork and INCI PDF files to align with the capabilities of current AI-driven tools. By doing so, they can enhance the efficiency and overall effectiveness of automated proofreading processes, thereby reducing errors and improving accuracy. / Manuell korrekturläsning av produktförpackningar är en tidskrävande och osäker process som kan skapa betydande utmaningar för företag, såsom skalbarhetsproblem, efterlevnadsrisker och höga kostnader. Detta examensarbete presenterar en ny lösning genom att använda avancerade metoder inom datorseende och maskininlärning för att automatisera korrekturläsningen av flera ingredienslistor som motsvarar flera produkter samtidigt inom en produktförpackning. Genom att integrera Convolutional Neural Network (CNN) och Optical Character Recognition (OCR) utreder denna studie effektiviteten av automatiserad korrekturläsning i jämförelse med manuella metoder. Avhandlingen analyserar designen av produktförpackningar för att identifiera ingredienslistor med hjälp av objektdetekteringsalgoritmen YOLOv5 och det optiska teckenigenkänningsverktyget EasyOCR för extrahera enskilda ingredienser från listorna. Utöver detta används Python-skript för att extrahera ingredienser från motsvarande INCI-PDF filer (dokument med standardiserade namn på ingredienser som används i kosmetika produkter). En omfattande jämförelse genomförs sedan för att utvärdera noggrannheten och effektiviteten hos automatiserad korrekturläsning. Jämförelsen av de extraherade ingredienserna från produktförpackningarna och deras korresponderande INCI-PDF filer gav ett matchnings resultat på 12.7%. Trots de mindre optimala resultaten belyser studien de begränsningar som finns hos de nuvarande detekterings- och teckenigenkänningsalgoritmerna när de appliceras på komplexa verk av produktförpackningar. Ett fåtal exempel på insikterna är bland annat att den tränade YOLOv5 modellen skär igenom meningar i ingredienslistan eller att EasyOCR inte kan extrahera ingredienser från stående ingredienslistor på produktförpackningsbilder. Resultaten understryker behovet av framsteg inom detekteringsalgoritmer och OCR-verktyg för att effektivt kunna hantera komplexa objekt som produktförpackningar. Studien föreslår även att företag, såsom H&amp;M, överväger att uppdatera sina design av produktförpackningar och INCI-PDF filer för att anpassa sig till kapaciteten hos aktuella AI-drivna verktyg. Genom att utföra detta kan de förbättra både effektiviteten och den övergripande kvaliteten hos de automatiserade korrekturläsningsprocesserna, vilket minskar fel och ökar noggrannheten.