Prokrastinering är ett problematiskt beteende som tidigare forskning har visat kunna inhiberas genom närliggande deadlines. Satt i arbetspsykologiskt perspektiv var föreliggande studiens syfte att undersöka hur prokrastinering och autonomi påverkas av närliggande av deadlines på arbetsplatsen. Ett e-självskattningsformulär skickades ut till två avdelningar på en myndighet varav ena arbetade med närliggande deadlines och den andra utan. Totalt deltog 71 anställda i enkätundersökningen och en jämförelse av gruppernas medelvärden kunde inte påvisa en signifikant skillnad i arbetsprokrastinering mellan grupperna. Anställda som arbetade med närliggande deadlines upplevde emellertid signifikant högre grad av autonomi. Vikten av alternativa sätt att mäta prokrastinering på arbetsplatsen diskuteras. Studier av organisatoriska risker för prokrastinering såväl som följder av beteendet förespråkas för framtida forskning.

Prokrastinering är ett fenomen som är vanligt bland en stor mängd av befolkningen, framförallt hos studenter. Prokrastinering kan ha negativa effekter och self-efficacy ska vara en faktor som kan påverka graden av prokrastinering. I studien har en enkätundersökning gjorts på 45 studenter på Karlstad Universitet, för att undersöka om det finns ett samband mellan prokrastinering och self-efficacy. 44 stycken enkäter sammanställdes och analyserades i dataprogrammet SPSS. Resultaten av analysen visar på ett signifikant, negativt samband mellan prokrastinering och self-efficacy. Resultatet i studien visar på att högre nivå av prokrastinering innebär lägre nivå av self-efficacy.

Prokrastinering har uppvisat samband med flera negativa aspekter för både individ och organisation, såsom stress och kortare anställningstid. Trots detta är forskningen om prokrastinering i arbetslivet fortfarande sparsam. Vidare verkar prokrastinering korrelera med arbetsengagemang och prestationsmotivation, två faktorer som i sig kan ha positiva effekter för individer och organisationer. Syftet med denna korrelationsstudie var därmed att undersöka förekomsten av prokrastinering och om det korrelerade negativt med arbetsengagemang samt prestationsmotivation i arbetslivet. Med ett bekvämlighetsurval genomfördes en enkätundersökning på en koncern av mediebyråer i Sverige med cirka 350 anställda. Resultatet visade på låg prokrastinering och negativa samband erhölls mellan prokrastinering och arbetsengagemang samt prestationsmotivation. Det visade sig även att hög prestationsmotivation kan predicera låg prokrastinering. Hypoteserna bekräftas därmed av resultatet. Möjliga förklaringar till resultatet kan vara undersökningsdeltagarnas engagemang och samvetsgrannhet samt att organisationens arbetsmiljö förhindrar prokrastinering och främjar engagemang.

Procrastination means actively letting a task with a given time frame, which one benefits from doing, wait despite awareness that it may have negative consequences. Procrastination is associated with symptoms of stress, anxiety and depression, as well as loneliness and reduced life satisfaction, and is associated with poor sleep quality and physical inactivity. Although procrastination appears to be a factor in stress and mental illness and is a complex and common problem, which can also lead to anxiety and depression in more severe cases, research on which treatment methods are effective for people who procrastinate is limited. The purpose of the study was therefore to identify what therapists perceive as effective in treatment for procrastination and a qualitative interview study was conducted with eight therapists. The therapists suggest a broad survey as they believe that the problem is complex. They work with affects and feelings such as shame and believe that positive reinforcement is important. Further to work with what is important to the patients in the long- term, to motivate patients to exposure to more adaptive strategies. The study shows that methods for increased self-regulation, stress management and interventions from Acceptance and Commitment Therapy can be effective.                       Keywords: Procrastination, psychological treatment, stress

Samtidigt som universitetsstudier förutsätts av att förhålla sig till deadlines visar uppskattningar att 80 till 95 procent av universitetsstudenter prokrastinerar, förhalar studierna, vilket kan påverka både studieprestation och välbefinnande negativt. Syftet med denna studie var att undersöka om faktorerna i Temporal Motivational Theory (TMT): förväntan, värde, känslighet för fördröjning och fördröjning kunde predicera prokrastinering hos studenter. Detta utifrån hypotesen om att hög förväntan och högt värde leder till minskad prokrastinering, samtidigt som hög känslighet för fördröjning och hög fördröjning leder till ökad prokrastinering. En enkät genomfördes av 165 studenter vid Linnéuniversitetet. Multipel regressionsanalys användes där faktorerna tillsammans kunde visa 54,9 procent förklarad varians, där känslighet för fördröjning och fördröjning hade störst effekt. Sammantaget hade dels värde betydelse, där sådant som väckte känslor av olust eller obehag förhalades. Känslighet för fördröjning och fördröjning hade också betydelse, där egenskaperna impulsivitet, distraherbarhet och bristande självkontroll ledde till mer förhalning desto längre bort en deadline var i tid. Däremot hade förväntan, en individs tro på den egna förmågan, ingen signifikant effekt på prokrastinering. / University studies implies a need for students to meet deadlines. At the same time, estimates indicate that 80 to 95 percent of university students procrastinate, postpone studies, which can negatively affect both academic performance and well-being. The aim of this study was to investigate whether the factors of Temporal Motivational Theory (TMT): expectancy, value, sensitivity to delay and delay could predict procrastination in students. This is based on the hypothesis that high expectancy and high value results in reduced procrastination, while high sensitivity to delay and high delay lead to increased procrastination. A survey was completed by 165 students at Linnaeus University. Multiple regression analysis was used where the factors together showed 54.9 percent explained variance, where sensitivity to delay and delay had the greatest effect. Overall, value was important, where tasks that aroused feelings of displeasure or discomfort were postponed. Sensitivity to delay and delay also mattered, with the traits of impulsivity, distractibility and lack of self-control leading to more procrastination the further away a deadline was in time. In contrast, expectancy, an individual's belief in one's own ability, had no significant effect on procrastination.

I dagens samhälle ökar mängden information som användarna lagrar på sina datorer och samtidigt ökar hoten mot informationen. Genom säkerhetskopiering kan informationen skyddas mot olika hot så som hårddiskkrascher och liknande men ändå försvinner information hela tiden. För att undersöka hur vanligt det är att användare utför säkerhetskopiering genomförs en enkätundersökning. Enkätundersökningen undersöker dels om användare utför säkerhetskopiering men även varför eller varför inte. Undersökningen utgår ifrån TMT, Temporal Motivation Theory, för att beskriva sambandet mellan olika faktorer som kan påverka användningen av säkerhetskopiering. Bland annat undersöks svårighetsgraden och tidsåtgången för att använda säkerhetskopiering. Enkätundersökningen visar att mer än hälften av användarna använder sig av säkerhetskopiering och att flera andra gör ett aktivt val att inte använda säkerhetskopiering. Genom att automatisera lösningar för säkerhetskopiering och förenkla dessa utan att ha ett högt pris hade fler användare valt att använda dessa och på så sätt hade fler filer kunnat räddas.

Föreliggande studie har undersökt fenomenet prokrastinering och dess utsträckning bland studenter på Mälardalens högskola. Studien vill se hur vanligt förekommande prokrastinering är inom högre utbildning samt vad prokrastinering ger för konsekvenser på lärandet och studieresultat. Den metodologiska ansatsen som studien har använt är den kvantitativa forskningsmetoden och insamling av data genomfördes genom en webbaserad enkät. Resultatet visar att prokrastinering förekommer i stor utsträckning inom högre utbildning och att det finns samband mellan lärandet, studieresultat och prokrastinering. Resultatet redovisar också för de faktorer som påverkar studenters prokrastinering såsom attityd och miljö.

Procrastination has long been a problem for many. Whether it is school work, training or something else, most individuals have experienced that they deliberately postpone a task for a later occasion. This phenomenon has in recent time been integrated into our society in a negative way. In our media-centered society we are becoming more connected where nowadays almost all of Sweden's population has access to the internet. Technology has brought many opportunities, but it has also opened up for new ways to procrastinate. This study aimed to investigate procrastination in the form of media usage by a large target group. We intended to find out eventual differences in procrastination habits between the sexes, but also between workers and students. Previous research has already shown that procrastination differs with age and occupation. With this in mind we seek to answer the question: Which digital media does people use when they procrastinate and on which technical platforms does this happen? In order to answer this question, we conducted a preliminary study on a smaller group of people to get a better understanding of what matters were relevant in this context. This preliminary study then formed the basis for a survey of 91 participants. The results showed clear differences between both men and women and between students and workers. Differences regarding both media usage and procrastination habits were seen where some differences were more notable than others. The result confirms previous studies in several aspects and gives us some insight into how different procrastination habits might look. / Prokrastinering har sedan länge varit ett problem som många möter. Vare sig det handlar om skolarbete, träning eller något annat har de flesta individer upplevt att de medvetet skjutit upp en uppgift till ett senare tillfälle. Detta fenomen har under senare tid integrerats i vårt samhälle på ett oftast negativt vis. I vårt mediecentrerade samhälle blir vi allt mer uppkopplade och nuförtiden har nästan hela Sveriges befolkning tillgång till internet. Tekniken har medfört många möjligheter men har även öppnat upp för nya sätt att prokrastinera. Denna studie ämnade undersöka prokrastinering i form av medieanvändning hos en stor målgrupp bestående av folk i alla åldrar. Vi ämnade att ta reda på eventuella skillnader i prokrastineringsvanor mellan könen men också bland yrkesarbetande och studerande. Tidigare forskning har redan visat att prokrastinering skiljer sig med ålder och sysselsättning. Mot bakgrund av detta söker vi att besvara frågan: Vilka medier använder personer när de prokrastinerar samt på vilka tekniska plattformar sker detta? För att besvara denna forskningsfråga utförde vi en förstudie på en mindre grupp för att få ett bättre förstånd för vilka frågor som var relevanta i sammanhanget. Denna förstudie låg sedan till grund för en enkätstudie med 91 deltagare. Resultatet visade tydliga skillnader mellan både män och kvinnor och mellan studerande och yrkesarbetande. Skillnader gällande både medieanvändning och prokrastineringsvanor kunde ses där vissa skillnader var mer märkbara än andra. Resultatet bekräftar tidigare studier i flera aspekter och ger oss en viss insikt om hur olika prokrastineringsvanor kan se ut.

Prokrastinering är ett problem inom skolvärlden som förefaller globalt. Tidigare forskning visar att prokrastinering förekommer på alla nivåer av utbildning, där olika studier påvisar olika typer av könsskillnader kring vilket av könen som prokrastinerar mer eller mindre än det andra. Det finns dock inte en så utbredd forskning gjord på svenska skolor i svenska miljöer, inte heller om det förekommer någon könsskillnad. Föreliggande studie ämnar således undersöka om det finns ett samband i prokrastinering beroende av kön och om individen har hög eller låg self-efficacy. Urvalet bestod av flera gymnasieskolor i Kronobergs län och en gymnasieskola i Blekinge län, där deltagarna bestod av myndiga elever i årskurs tre. Deltagarna (N=186) svarade på ett självskattningsformulär som bestod utav 23 frågor, en könsfråga, tolv frågor om prokrastinering och tio om self-efficacy. Resultatet av studien visade att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnad mellan de två könen när det kom till prokrastinering, dock visade det att det fanns en signifikant skillnad mellan hög self-efficacy och låg prokrastinering och vice versa. Vilket indikerar att self-efficacy har en påverkan på elevers prokrastinering, som inte kön har.

Denna studie undersökte aktiv prokrastinering och tillfredsställelse med studieprocess. Prokrastinering kan definieras som ett uppskjutande av arbetsuppgifter med negativa konsekvenser som följd. Till skillnad från traditionell prokrastinering är aktiv prokrastinering adaptiv till sin natur och förknippad med fördelaktiga personliga egenskaper och konsekvenser, vilket lett till att kritiker inte anser att det kan kallas för prokrastinering. Syftet med studien var att undersöka aktiva prokrastinerares tillfredsställelse med sin studieprocess i syfte att nyansera bilden av aktiv prokrastinering samt att utröna huruvida aktiv prokrastinering går att definiera som en form av prokrastinering. Data samlades in genom självskattningsformulär som delades ut till studenter på Linnéuniversitetet. Grupperna aktiva, passiva och ickeprokrastinerare jämfördes på variabeln tillfredsställelse med studieprocess och korrelationer gjordes. Signifikanta skillnader mellan alla grupper hittades, där ickeprokrastinerare var mest tillfredsställda, och passiva prokrastinerare minst tillfredsställda. Resultatet indikerar att aktiva prokrastinerare upplever negativa aspekter av sitt beteende, trots dess adaptiva natur. Självskattningsformuläret för aktiv prokrastinering utvärderas och implikationer av studien diskuteras. / This study examined active procrastination in relation to satisfaction with the studying process. Procrastination can be defined as a delay of tasks that lead to negative consequences for the individual. In contrast to traditional procrastination, active procrastination is adaptive in nature and associated with positive characteristics and consequences, which has spawned criticism that active procrastination cannot properly be defined as procrastination. The purpose of this study was to examine active procrastinator’s satisfaction with their studying process in order to nuance the view of active procrastination as well as determining whether active procrastination can be defined as a form of procrastination. Data was collected through self-report questionnaires distributed to students at Linnaeus University. The groups active, passive and non-procrastinators were compared on the variable satisfaction with the studying process, and correlations were made. All groups were statistically different, with non-procrastinators being the most satisfied and passive procrastinators the least satisfied. The results indicate that active procrastinators experience negative aspects of their behaviour, despite its adaptive nature. The measure of active procrastination is evaluated and implications of the present study are discussed.