Abstract Background: Procrastination or the tendency to delay various actions despite knowing that this delay will likely bring negative consequences, is a widespread phenomenon. It has been found to be especially common among college students and has been linked to various negative outcomes. Aim: The current study aimed to explore the relationship between procrastination and self-efficacy for self-regulation (belief in ones ability to successfully self-regulate) and grit (to pursue important goals over long periods of time with passion and determination, despite setbacks or distractions) in a sample of 208 Swedish university students. Method: Self-report measures relating to the relevant constructs were administered to the students and analysed using correlational and partial correlational tests. Results: Results indicated that procrastination were strongly negatively correlated with both grit and self-efficacy for self-regulation. Self-efficacy for self-regulation were also found to be a partial mediator of the relationship between grit and procrastination. Conclusion: More research is needed on the relationship between self-efficacy for self-regulation and procrastination. Additionally, a more conceptually valid scale to measure grit should be developed. / Abstrakt Bakgrund: Prokrastinering eller, tendenser till att skjuta upp olika saker trots vetskapen om att förseningen troligen kommer medföra negative konsekvenser, är ett utbrett fenomen. Prokrastinering har befunnits vara särskilt vanligt bland universitetsstudenter och har sammankopplats med en flera negativa konsekvenser. Syfte: Syftet med den aktuella studien var att undersöka relationen mellan prokrastinering, ”self-efficacy for self-regulation” (tilltron till sin egen förmåga att framgångsrikt utöva självreglering) och grit (förmågan att, med beslutsamhet och passion, jobba mot ett viktigt mål över långa tidsperioder, trots motgångar och distraktioner. Metod: Självskattningsskalor relaterade till de relevanta konstrukten delades ut till studenterna som deltoga i studien och test för korrelation och partiell korrelation användes för att analysera resultaten. Resultat: Resultaten indikerade att prokrastinering var starkt negativt korrelerad med både grit och ”self-efficacy for self-regulation”. ”Self-efficacy for self-regulation” visade sig också vara en partiell mediator mellan grit och prokrastinering. Slutsats: Mer forskning behövs kring relationen mellan ”self-efficacy for self-regulation” och prokrastinering.  Ett mer konceptuellt valitt mätinstrument för grit behöver dessutom utvecklas.

Prokrastinering är något de allra flesta har upplevt någon gång. Vi fastnar i distraktioner istället för att göra det vi borde. Det kan leda till stress och minskad självkänsla. Men det är en mänsklig tendens, inte ett tecken på lathet. Genom att vara medvetna om vår prokrastinering kan vi ta steg för att motverka den. Genom kunskap och användning av olika tekniker som belöningar och självreflektion kan vi bryta destruktiva mönster och skapa mer produktiva vanor.  Detta arbete fokuserar på att undersöka och motverka prokrastinering genom att skapa lösningar och verktyg för att hjälpa vuxna att bryta vanor och uppnå sina mål. Genom att integrera kunskap och insikter från olika discipliner, såsom psykologi, design och teknologi, strävar arbetet efter att skapa en helhetslösning som adresserar de komplexa och individuella utmaningar som prokrastinering kan innebära. Genom att erbjuda verktyg, riktlinjer och stöd på ett lekfullt sätt kan mitt projekt hjälpa människor att uppnå sina mål, utveckla sig själva och forma sin framtid på ett meningsfullt sätt. / Procrastination is something most people have experienced at some point. We get caught up in distractions instead of doing what we should be doing. It can lead to stress and low self-esteem. But this is a human tendency, not a sign of laziness. By being aware of our procrastination, we can take steps to prevent it. Through knowledge and the use of techniques like rewards and self-reflection, we can break destructive patterns and create more productive habits. This work focuses on investigating and combating procrastination by creating solutions and tools to help adults break habits and achieve their goals. By integrating knowledge and insights from various disciplines such as psychology, design, and technology, the work aims to create a comprehensive solution that address the complex and individual challenges of procrastination. The project can assist people in achieving their goals, developing themselves, and shaping their future in a meaningful way by providing tools, guidelines, and support in a playful way,

Arbete är en betydande del av en människas identitet. Statistik har visat på att en fjärdedel befinner sig i en bransch eller på en arbetsplats som de inte längre uppskattar. Denna studie avsåg att undersöka prokrastineringens, kravets, kontrollens och det sociala stödets betydelse för passiv arbetsplatsinlåsning. En kvantitativ metod har tillämpats för att genomföra studien. Respondenterna (N=129) svarade på en webbaserad enkät. För att mäta prokrastinering användes skalan IPS. Krav, kontroll och socialt stöd mättes med DCSQ och passiv arbetsplatsinlåsning mättes med en egenkonstruerad skala PIS. Resultatet i regressionsanalyserna visade att prokrastinering (β =.41) och socialt stöd (β = -.21) hade signifikanta samband med arbetsplatsinlåsning. Slutsatsen för denna studie är att prokrastinering och lågt socialt stöd kan ha samband med arbetsplatsinlåsning. Studien kan vara intressant i arbetsrelaterade sammanhang där kunskapen om potentiella risker för arbetsplatsinlåsning kan bidra till att förebygga situationer där individer befinner sig på en arbetsplats eller bransch hen inte längre vill vara i.

No description available.

The purpose of this study was to examine the role of grit and intrinsic motivation regarding students' propensity to procrastinate. Three specific research questions were constructed: "How much of the variance in participants' procrastination is explained solely by their degree of grit?" "Does the degree of intrisic motivation contribute with additional explanatory information for the regression between grit and procrastination?" "Is intrisic motivation a mediator for the regression between grit and procrastination?" To test this, a hierarchical multiple regression analysis was constructed. To collect data an electronic questionnaire was constructed. The sample consisted of 271 students who all studied at Karlstad University. The data was collected through the learning platform itslearning. Grit was measured with Swedish-Grit Scale. Intrinsic motivation was measured with a modified version of Task Evaluation Questionnaire and the students' propensity to procrastinate was measured with Pure Procrastination Scale. Grit and intrinsic motivation constituted the independent variables and the students' propensity to procrastinate was the dependent variable. The results showed that both the grit and intrinsic motivation significantly contributed with explained variance in the students' propensity to procrastinate. The strongest predictor variable was grit. The results also showed that intrinsic motivation was not a mediator for the regression between grit and procrastination. The conclusion is that grit should play a greater part in the Swedish school system. / Syftet med studien var att undersöka betydelsen av grit och inre motivation för studenters benägenhet att prokrastinera. Tre konkreta frågeställningar konstruerades: ”Hur stor del av variansen inom deltagarnas prokrastinering förklaras ensamt av deras grad grit?”, ”Bidrar inre motivation med ytterligare förklarande information för regressionen mellan grit och prokrastinering?” och “Är inre motivation en mediator för regressionen mellan grit och prokrastinering?” För att testa detta genomfördes en hierarkisk multipel regressionsanalys. För att samla in data konturerades en elektronisk enkät. Stickprovet bestod av 271 studenter som alla studerade på Karlstads universitet. Datainsamlingen gjordes via lärplattformen itslearning. Grit mättes med Swedish-Grit Scale. Inre motivation mättes genom en modifierad version av Task Evaluation Questionnaire Prokrastinering mättes med hjälp av Pure Procrastination Scale. Grit och inre motivation utgjorde oberoende variabler och studenternas prokrastineringsbeteende utgjorde den beroende variabel. Resultatet visade att både grit och inre motivation signifikant bidrog med förklarad varians inom studenternas prokrastineringsbeteenden. Den starkaste prediktorvariablen var grit. Resultatet visade också att inre motivation inte var en mediator för regressionen mellan grit och prokrastinering. Slutsatsen av arbetet är att grit borde spela en större del i det svenska skolväsendet.

För att möta ett växande behov av tillgänglig hjälp för studiestressproblematik vid högskolor och universitet kan självhjälp som behandlingsform vara viktig att testa. I denna pilotstudie undersöktes effekten av deltagandet i ett textbaserat självhjälpsprogram utifrån kriterierna: perfektionism, prokrastinering, oro och livskvalitet, följsamhet och nöjdhet. Interventionen bestod av fem moduler för deltagarna att arbeta sig igenom under 5-7 veckor med minimal terapeutassistans. Nitton deltagare från ett universitet tackade ja till att delta i studien varav 11 inkom med såväl för- som eftermätningar.  Beroende t-test visade signifikanta skillnader mellan för- och eftermätning för utfallsmåtten prokrastinering (IPS (d=1.0)) och oro (GAD-7 (d=0.7)). För resterande utfallsmått för perfektionism (FMPS-PS, FMPS-CM) och livskvalitet (BBQ) uppvisades inga signifikanta skillnader. Följsamheten var låg, flertalet deltagare genomförde endast programmet till någon del. Uppfattningen fångades av CSQ-8 och visade att deltagarna till största delen var nöjda. Resultaten i pilotstudien ger argument för fortsatt studerande av självhjälp för studiestress och öppnar upp för en vidareutveckling av programmet i fokus, till exempel i form av en större kontrollerad studie med ökad terapeutassistans. / In order to meet a growing need for accessible support for student-related distress at universities, self-help as a treatment form may be important to test. This pilot study examined the effect of participation in a text-based self-help program based on the criterias: Perfectionism, Procrastination, Worry, Quality of Life, Compliance and Satisfaction. The intervention consisted of five modules for the participants to work through during 5-7 weeks with minimal therapist assistance. Nineteen participants from a university participated in the study, of which 11 handed in both pre- and post-measurement.Dependent T-tests showed significant differences between pre- and post-measurement for outcome measurement progression (IPS (d = 1.0)) and anxiety (GAD-7 (d = 0.7)). There were no significant differences for the remaining outcome measures for perfectionism (FMPS-PS, FMPS-CM) and quality of life (BBQ). The compliance was low, most of the participants only carried out the program to some extent. The level of satisfaction was captured by CSQ-8 and showed that the participants were mostly satisfied. The results of this pilot study provide argument for future study of self-help for student-related distress and opens up for further development of the program in focus, for example in the form of a larger controlled study with increased therapeutic assistance.

Föreliggande kvantitativa studie ämnade undersöka om det fanns några skillnader i prokrastinering och upplevd stress mellan heltidsstuderande kvinnor och män vid högskola/universitet med eller utan arbete vid sidan om studierna, samt sambandet mellan prokrastinering och upplevd stress. Som mätinstrument utformades en internetenkät utifrån Pure Procrastination Scale (PPS) och Perceived Stress Scale (PSS-14). Enkäten spreds via Facebook där deltagarna, 164 studenter varav 82 kvinnor och 82 män, valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Resultatet visade att studenter som arbetar extra prokrastinerar i mindre utsträckning än de som inte arbetar, samt att kvinnor prokrastinerar mer än män. Resultatet visade även att studenter som arbetar extra upplevde sig vara mindre stressade än de som inte arbetar, samt att kvinnor upplevde sig mer stressade än män. Det förelåg ett starkt positivt samband mellan prokrastinering och upplevd stress för samtliga undersökningsgrupper, och när det kontrollerades för stress försvann effekterna av kön och att arbeta extra. Upplevd stress är därmed en av flera bakomliggande faktorer som spelar en viktig roll när det kommer till om individen prokrastinerar eller inte. / The purpose of this quantitative study was to examine if there were any differences regarding procrastination and perceived stress between full-time female and male college students with or without work parallel to their studies, as well as the relationship between procrastination and perceived stress. A web-based questionnaire was designed based on Pure Procrastination Scale (PPS) and Perceived Stress Scale (PSS-14). The survey was shared on Facebook where the participants, 164 students of which 82 women and 82 men, were selected by convenience sampling. The result of the study showed that students who worked extra procrastinates less than students without work, and that women procrastinates more than men. The result also showed that students who worked extra were less stressed than students without work, and that women were more stressed than men. There was a strong positive correlation between procrastination and perceived stress for all groups in the study. Moreover, the effects of gender and extra work on procrastination disappeared when stress was statistically controlled for. This indicate that underlying factors, such as stress, can play an important role in procrastination.

Den här studien har undersökt huruvida det föreligger något samband mellan prokrastinering, self-compassion och livstillfredsställelse. Det har även undersökts om studenter prokrastinerar i högre grad än de som arbetar. Studien har genomförts med en enkät som delats på internet och som till största delen spridits i Facebook-grupper. Det var 96 respondenter som svarade på enkäten och av dessa arbetade 61 personer och 35 studerade. Genom histogram framkom att underlaget för prokrastinering och livstillfredsställelse inte var normalfördelat. För att testa huruvida det föreligger någon signifikant skillnad mellan de som arbetar och de som studerar avseende prokrastinering, har det icke-parametriska testet Mann Whitney U använts. Resultatet visade att en signifikant skillnad föreligger och det är studenterna som i genomsnitt prokrastinerar i högst grad. Även skillnaden i grupperna avseende livstillfredsställelse testades med Mann Whitney U och en signifikant skillnad återfanns även här. Self-compassion jämfördes mellan studenter och arbetande med ett oberoende t-test, men någon signifikant skillnad förelåg inte. Vidare genomfördes korrelationsundersökningar, vilka testades med Spearman´s rho. Resultatet visade att det förelåg signifikanta korrelationer mellan prokrastinering och self-compassion samt self-compassion och livstillfredsställelse, men korrelationerna var relativt svaga. Slutsatsen blev således att studenterna prokrastinerade i högre grad än de som arbetade och att det fanns en signifikant negativ korrelation mellan prokrastinering och self-compassion samt en signifikant positiv korrelation mellan self-compassion och livstillfredsställelse. / The present study has examined whether there is any correlation between procrastination, self-compassion and life satisfaction and also whether students procrastinate to a greater extent than those who work. The study was conducted with a survey that was shared on the internet and was mainly distributed in Facebook groups. There were 96 respondents who answered the questionnaire and of these 61 worked and 35 studied. Histograms showed that the substrate for procrastination and life satisfaction was not normally distributed. To test whether there is any significant difference between those working and those studying when it comes to procrastination, the non-parametric Mann Whitney U test has been used. The results showed that there is a significant difference and it is the students who, on average, procrastinate most. The difference in life satisfaction groups was also tested with Mann Whitney U and a significant difference was also found here. The results from the self-compassion scale were tested with an independent t-test, and no statistically significant result was found. Correlation studies were also conducted, which were tested with Spearman´s rho. The results showed that there were significant correlations between procrastination and self-compassion as well as self-compassion and life satisfaction, but the correlations were relatively weak. The conclusion was that the students procrastinated to a greater extent than those who worked, and there was a significant negative correlation between procrastination and self-compassion and a significant positive correlation between self-compassion and life satisfaction.

Universitetsstudenter upplever stress i relation till studierna. Negativ stress kan påverka en individs hälsa. Därför är det av vikt att använda copingstrategier för att hantera stress. Syftet med denna studie var att undersöka universitetsstudenters studierelaterade stress samt vilka copingstrategier de använder för att hantera den upplevda stressen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta universitetsstudenter. Tematiseringen avslöjade tre huvudteman som kunde relateras till studierelaterad stress: akademisk press, förväntningar och ekonomisk press. Därmed identifierades fem teman som relaterades till studenternas val av copingstrategier vid hantering av studierelaterad stress: socialt stöd, lugnande rutiner, tidsplanering, prokrastinering och motiverande tankar. Resultatet visade vidare att stressorerna som universitetsstudenter upplever inkluderar akademisk press i form av svåra examinationer, ekonomiska påfrestningar samt sociala eller egna högställda förväntningar. Stressen kan hanteras med hjälp av socialt stöd från familj och vänner, självinförda lugnande rutiner och tankar, samt genom att strukturera vardagarna och undvika prokrastinering. Studien kan öka medvetenheten kring studierelaterad stress samt användningen av copingstrategier bland universitetsstudenter.