Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros är en sjukdom som innebär att de motoriska nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen som aktiverar den viljestyrda muskulaturen förtvinar och bryts ner. Konsekvenser av detta är minskad muskelkraft och förlamning. Amyotrofisk lateral skleros är en obotlig sjukdom vilket gör det intressant att studera hur dessa personer erfar hopp. Syfte: Att beskriva hopp hos personer med amyotrofisk lateral skleros. Metod: En kvalitativ studie med deduktiv inriktning genomfördes där dokumentärer analyserades. Resultat: Olika hopp beskrevs vid olika tillfällen under sjukdomsförloppet. Framträdande i studien var att de flesta personer beskrev en önskan och ett hopp om att hitta ett botemedel tidigt i sjukdomsförloppet. När detta inte längre framstod som lika självklart blev hopp i form av socialt stöd och hopp om att leva i nuet mer framträdande i personernas beskrivningar. Slutsats: Personer som drabbas av amyotrofisk lateral skleros initialt hoppas starkt på att finna ett botemedel, men sedan kretsar hoppet mer kring de sociala relationerna. Ur klinisk synpunkt är det viktigt att som vårdpersonal bli mer medvetna om hur dessa personer upplever hopp för att möjliggöra att den egna identiteten och förmågan bevaras. / Background: Amyotrophic lateral sclerosis is a disease in which the motor nerve cells in the brain and spinal cord, that activates the involuntary muscles, atrophy and breaks down. Consequences of this are decreased muscle strength and paralysis. It is an incurable disease which makes it interesting to study these people and how they experience hope. Aim: To describe hope in people with amyotrophic lateral sclerosis. Method: A qualitative study of deductive orientation was conducted where documentaries were analyzed. Results: Different types of hope were described at various times during the course of the disease. It was prominent that most people described a wish and a hope to find a cure early in the disease. Gradually hope in the form of social support and hope to live in the present appeared as more prominent. Conclusion: People who suffer from amyotrophic lateral sclerosis initially strongly hopes of finding a cure, but then the hope revolves more around social relationships. From a clinical standpoint, it is important that healthcare professionals become more aware of how these people experience hope to enable their own identity and ability preserved.

Syftet med denna uppsats är att insamla kunskap om hur nattpersonalen vid hemvårdsforvaltningen, i en kommun i Sverige vilka bedriver vård i brukares hem, uppfattar krav, kontroll, socialt stöd, rolltydlighet, rollkonflikt, arbetstillfredsställelse och hur de ser på beslutsfattandet i arbetet. Samt att undersöka hur dessa faktorer påverkar personalens välbefinnande samt jämfora ifall det föreligger några skillnader mellan yrkeskategorierna sjuksköterskor och undersköterskor i de uppmätta psykosociala faktorerna. Undersökningen är kvantitativ och består av en enkät vilken gav totalt 47 respondenter, av dessa respondenter är 38 undersköterskor och 9 sjuksköterskor. Resultatet visar bland annat att sjuksköterskorna upplever högre krav och lägre stöd relaterade till sitt arbete än vad undersköterskorna gör, upplevelsen av kontroll är snarlik mellan de båda grupperna. Sjuksköterskorna upplevde sitt välbefinnande sämre än vad undersköterskorna gör. Undersökningen visade ett samband mellan socialt stöd och välbefinnande och även mellan att undvika att ta beslut även om detta behövs och välbefinnande. / The purpose of this paper is to gather knowledge of how the night staff of home care management in a municipality in Sweden, which conducts health care in the patient's home perceive demands, control, social support, role clarity, role conflict, job satisfaction and how they view the decision-making at work. And to examine how these factors affect well-being and to compare if there are any differences between the occupational categories of nurses and assistant nurses in the measured psychosocial factors. The study is quantitative and consists of a questionnaire which gave a total of 47 respondents, of those respondents 38 were assistant nurses and 9 nurses. The results show that nurses are experiencing higher demand and lower support related to their work than the assistant nurses do, the experience of control is similar between the two groups. The nurses considered their well-being worse than the assistant nurses do. The study showed a correlation between social support and well-being, and also between to avoid taking decisions even if it is needed and well-being.

Universitetsstudenter upplever stress i relation till studierna. Negativ stress kan påverka en individs hälsa. Därför är det av vikt att använda copingstrategier för att hantera stress. Syftet med denna studie var att undersöka universitetsstudenters studierelaterade stress samt vilka copingstrategier de använder för att hantera den upplevda stressen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta universitetsstudenter. Tematiseringen avslöjade tre huvudteman som kunde relateras till studierelaterad stress: akademisk press, förväntningar och ekonomisk press. Därmed identifierades fem teman som relaterades till studenternas val av copingstrategier vid hantering av studierelaterad stress: socialt stöd, lugnande rutiner, tidsplanering, prokrastinering och motiverande tankar. Resultatet visade vidare att stressorerna som universitetsstudenter upplever inkluderar akademisk press i form av svåra examinationer, ekonomiska påfrestningar samt sociala eller egna högställda förväntningar. Stressen kan hanteras med hjälp av socialt stöd från familj och vänner, självinförda lugnande rutiner och tankar, samt genom att strukturera vardagarna och undvika prokrastinering. Studien kan öka medvetenheten kring studierelaterad stress samt användningen av copingstrategier bland universitetsstudenter.