Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros är en sjukdom som innebär att de motoriska nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen som aktiverar den viljestyrda muskulaturen förtvinar och bryts ner. Konsekvenser av detta är minskad muskelkraft och förlamning. Amyotrofisk lateral skleros är en obotlig sjukdom vilket gör det intressant att studera hur dessa personer erfar hopp. Syfte: Att beskriva hopp hos personer med amyotrofisk lateral skleros. Metod: En kvalitativ studie med deduktiv inriktning genomfördes där dokumentärer analyserades. Resultat: Olika hopp beskrevs vid olika tillfällen under sjukdomsförloppet. Framträdande i studien var att de flesta personer beskrev en önskan och ett hopp om att hitta ett botemedel tidigt i sjukdomsförloppet. När detta inte längre framstod som lika självklart blev hopp i form av socialt stöd och hopp om att leva i nuet mer framträdande i personernas beskrivningar. Slutsats: Personer som drabbas av amyotrofisk lateral skleros initialt hoppas starkt på att finna ett botemedel, men sedan kretsar hoppet mer kring de sociala relationerna. Ur klinisk synpunkt är det viktigt att som vårdpersonal bli mer medvetna om hur dessa personer upplever hopp för att möjliggöra att den egna identiteten och förmågan bevaras. / Background: Amyotrophic lateral sclerosis is a disease in which the motor nerve cells in the brain and spinal cord, that activates the involuntary muscles, atrophy and breaks down. Consequences of this are decreased muscle strength and paralysis. It is an incurable disease which makes it interesting to study these people and how they experience hope. Aim: To describe hope in people with amyotrophic lateral sclerosis. Method: A qualitative study of deductive orientation was conducted where documentaries were analyzed. Results: Different types of hope were described at various times during the course of the disease. It was prominent that most people described a wish and a hope to find a cure early in the disease. Gradually hope in the form of social support and hope to live in the present appeared as more prominent. Conclusion: People who suffer from amyotrophic lateral sclerosis initially strongly hopes of finding a cure, but then the hope revolves more around social relationships. From a clinical standpoint, it is important that healthcare professionals become more aware of how these people experience hope to enable their own identity and ability preserved.

Alzheimers sjukdom är en smygande neurodegenerativ demenssjukdom som främst drabbar äldre och som karakteriseras av uppkomsten av amyloidplack och neurofibriller i hjärnan. De vanligaste symptomen är demens, kognitiva problem, inbillningar och aggressivitet. Alzheimer förekommer i två olika former, presenil och senil alzheimer. Den fullständiga mekanismen bakom alzheimer är ännu okänd men två proteiner, beta-amyloid och tau, anses ligga bakom orsaken till alzheimer. Ett tredje inblandat protein som man funnit via genetisk analys är apolipoprotein E. Idag är alzheimer ett växande problem, detta i takt med att världens befolkning blir allt äldre. En problematik finns idag då den symptomatiska behandling som finns mot alzheimer anses vara otillräcklig, ett botemedel eftersträvas därför. Immunterapi är ett botemedel som man i framtiden hoppas kunna erbjuda, detta i form av ett aktivt eller passivt vaccin verksamt mot beta-amyloid. Forskning för att finna ett sådant pågår därför just nu. AN-1792 (aktivt vaccin), CAD106 (aktivt vaccin), Bapineuzumab (passivt vaccin) och Solanezumab (passivt vaccin) är fyra vaccin som har tagits fram och testats på människor. I de vaccinstudier som gjorts har motgångar stötts på men även framgångar gjorts. AN-1792 är det vaccin som visat sig vara effektivast men med svåra biverkningar medan CAD106 är det vaccin som visat sig vara mindre effektivt men säkrast. Bapineuzumab och Solanezumab visade sig däremot båda två vara overksamma. Då flera av de vaccin som framställts har varit verksamma mot amyloidplack anser forskare att ett framtida vaccin mot alzheimer är möjligt att framställa. / Alzheimer’s disease is an insidious neurodegenerative dementia disease that primarily affects elderly and is characterized by the formation of amyloid plaques and neurofibrillary tangles in the brain. The most common symptoms are dementia, cognitive problems, delusions, and aggressiveness. Alzheimer’s occurs in two forms, presenile and senile Alzheimer’s disease. The complete mechanism behind Alzheimer’s is still unknown but two proteins, beta-amyloid and tau, are considered to be behind the cause of Alzheimer’s. A third protein involved that was found through genetic analysis is apolipoprotein E. Today, Alzheimer’s is a growing problem as the world’s population is getting older. A complex of problems exists as the symptomatic treatment available against Alzheimer’s is considered to be insufficient; a cure is therefore aimed at. Immunotherapy is a cure that hopes can be offered, this in the form of an active or a passive vaccine effective against beta-amyloid. Research to find such a vaccine is therefore under progress right now. AN-1792 (active vaccine), CAD106 (active vaccine), Bapineuzumab (passive vaccine), and Solanezumab (passive vaccine) are four vaccines that have been developed and tested on humans. In the vaccine studies that have been done setbacks have been encountered but also successes have been made. AN-1792 is the vaccine proved to be effective but with severe side effects while CAD106 is the vaccine proved to be less effective but safer. Both Bapineuzumab and Solanezumab showed to be ineffective. Since several of the produced vaccines have been active against amyloid plaques scientists believes that a future vaccine against Alzheimer’s disease is possible to make.