Procrastination has long been a problem for many. Whether it is school work, training or something else, most individuals have experienced that they deliberately postpone a task for a later occasion. This phenomenon has in recent time been integrated into our society in a negative way. In our media-centered society we are becoming more connected where nowadays almost all of Sweden's population has access to the internet. Technology has brought many opportunities, but it has also opened up for new ways to procrastinate. This study aimed to investigate procrastination in the form of media usage by a large target group. We intended to find out eventual differences in procrastination habits between the sexes, but also between workers and students. Previous research has already shown that procrastination differs with age and occupation. With this in mind we seek to answer the question: Which digital media does people use when they procrastinate and on which technical platforms does this happen? In order to answer this question, we conducted a preliminary study on a smaller group of people to get a better understanding of what matters were relevant in this context. This preliminary study then formed the basis for a survey of 91 participants. The results showed clear differences between both men and women and between students and workers. Differences regarding both media usage and procrastination habits were seen where some differences were more notable than others. The result confirms previous studies in several aspects and gives us some insight into how different procrastination habits might look. / Prokrastinering har sedan länge varit ett problem som många möter. Vare sig det handlar om skolarbete, träning eller något annat har de flesta individer upplevt att de medvetet skjutit upp en uppgift till ett senare tillfälle. Detta fenomen har under senare tid integrerats i vårt samhälle på ett oftast negativt vis. I vårt mediecentrerade samhälle blir vi allt mer uppkopplade och nuförtiden har nästan hela Sveriges befolkning tillgång till internet. Tekniken har medfört många möjligheter men har även öppnat upp för nya sätt att prokrastinera. Denna studie ämnade undersöka prokrastinering i form av medieanvändning hos en stor målgrupp bestående av folk i alla åldrar. Vi ämnade att ta reda på eventuella skillnader i prokrastineringsvanor mellan könen men också bland yrkesarbetande och studerande. Tidigare forskning har redan visat att prokrastinering skiljer sig med ålder och sysselsättning. Mot bakgrund av detta söker vi att besvara frågan: Vilka medier använder personer när de prokrastinerar samt på vilka tekniska plattformar sker detta? För att besvara denna forskningsfråga utförde vi en förstudie på en mindre grupp för att få ett bättre förstånd för vilka frågor som var relevanta i sammanhanget. Denna förstudie låg sedan till grund för en enkätstudie med 91 deltagare. Resultatet visade tydliga skillnader mellan både män och kvinnor och mellan studerande och yrkesarbetande. Skillnader gällande både medieanvändning och prokrastineringsvanor kunde ses där vissa skillnader var mer märkbara än andra. Resultatet bekräftar tidigare studier i flera aspekter och ger oss en viss insikt om hur olika prokrastineringsvanor kan se ut.