Ledning och övriga anställdas upplevelser av attraktivitet på arbetsplatsen “Mora of Sweden” looks at how management and employees at the Swedish manufacturing company ”Mora of Sweden” perceive an ideal attractive company and what factors that determine one, as well as how these two groups perceive the situation at their own company. The main purpose of the essay is to compare the management’s point of view with that of the rest of the employee respondents’ perspective. While doing so the author concludes that there are several factors such as how the employees feel about their physical working environment as well as their salary, of which the management lacks understanding or perceive differently and that there needs to be more of an open dialogue between the management and the employees.

Prokrastinering är ett problematiskt beteende som tidigare forskning har visat kunna inhiberas genom närliggande deadlines. Satt i arbetspsykologiskt perspektiv var föreliggande studiens syfte att undersöka hur prokrastinering och autonomi påverkas av närliggande av deadlines på arbetsplatsen. Ett e-självskattningsformulär skickades ut till två avdelningar på en myndighet varav ena arbetade med närliggande deadlines och den andra utan. Totalt deltog 71 anställda i enkätundersökningen och en jämförelse av gruppernas medelvärden kunde inte påvisa en signifikant skillnad i arbetsprokrastinering mellan grupperna. Anställda som arbetade med närliggande deadlines upplevde emellertid signifikant högre grad av autonomi. Vikten av alternativa sätt att mäta prokrastinering på arbetsplatsen diskuteras. Studier av organisatoriska risker för prokrastinering såväl som följder av beteendet förespråkas för framtida forskning.

I dagens arbete har lärare för hög arbetsbelastning och därför har deras arbetssituation försämrats. På arbetsplatser har psykiska, fysiska och sociala hälsan en viktig roll för att människor ska uppleva hälsa på arbetsplatser. På högskolor runt om i Sverige kan flera arbetsrelaterade problem äga rum som kan bidra till att lärarnas arbetsförmåga kan försämras. I avseende till detta kan lärarnas arbetssituation bli ett lidande problem som kan resultera till ett bristande stöd från sin verksamhet. Syftet med studien var att belysa hur lärarna upplever sin hälsa på arbetsplatsen och hur HR- avdelningen kan stötta dem för att kunna möjliggöra deras arbetsuppdrag på högskolan. Studiens tar sitt teoretiska utgångsläge i tvåfaktorsteorin, community of practice, det salutogena perspektivet och KASAM. Studiens material utgick från semistrukturerade intervjuer och analyserades utav en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visade bland annat att lärarna uppskattar flexibla arbetstider och möjligheter att arbeta självständigt eller i grupp och det finns en efterfrågan av kunskapsmetoder som främjar arbetsmiljön. Upplevelsen i nuläget är att det saknas hälsofrämjande insatser från högskolans ledning för att arbetsengagemang inte är tillräckligt. Däremot kan ett utvecklat HR-arbete skapa bredare möjligheter för att förbättra anställdas hälsa vilket kan resultera i att hälsa på arbetsplatsen kan öka och bidra till delaktighet i arbetsuppdrag hos de anställda på högskolan. Sammanfattningsvis upplever lärare att det finns en god arbetshälsa och arbetsmiljö.

<p>Personlig integritet och övervakning är något som starkt berör våra arbetsplatser idag. Vi påverkas av den ständiga och kraftfulla teknikutvecklingen och vår personliga integritet berörs. Tanken med denna uppsats är att belysa personlig integritet och övervakning via Internet och e-post på en kommunal arbetsplats. Jag använder mig av den hermeneutiska ansatsen och där jag ser till mina fem respondenters tolkning och förståelsehorisont. Dessutom ser jag till min egen tolkning som jag har använt mig av vid bearbetningen av intervjumaterialet. Att se till den rådande teknik och de juridiska apekter är en stor del av arbetet men också respondenternas upplevelser och utsagor utifrån den hermeneutiska metoden. Intervjuerna är gjorda på svenska arbetsplatser men i den tidigare forskningen används både svenska och engelska artiklar. Där presenteras relevant forskning inom området vilken delats upp i fyra teman. Dessa teman är kännedom om lagstiftning, elektronisk övervakning gällande Internet och e-post, personlig integritet samt övervakning mellan olika länder. Den teoretiska referensramen består av Michel Foucaults teori kring övervakning och straff och David Lyons teori kring den teknologiska övervakningen och hans vidareutveckling av Foucaults teorier.</p><p>Den moderna teknik som idag råder gör att vi kan övervaka den enskilde arbetstagaren på arbetsplatsen, det bringar total kontroll genom att övervaka den anställdes arbetsuppgifter. Personlig integritet är svår definerat men en gemensam nämnare är att alla människor har rätt till ett privatliv och att kunna känna ett avstånd till andra människor.</p>

<p>Vi ville med denna uppsats undersöka om instant messaging matchar de kommunikationsbehov som IT-anställda har. För att ta reda på detta använde vi oss av ett kvalitativt angreppssätt i form av intervjuer. Dessa intervjuer skapade även ytterligare kunskap vilken vi benämnt barriärer. En lista på IM-funktioner hämtades från Wikipedia och reviderades senare av oss. Kommunikationsbehoven identifierades under analysen av intervjuerna. Matchningen genererade en tabell som kan användas som karta över vilka IM-funktioner som tillgodoser några vanliga kommunikationsbehov som finns på datortäta arbetsplatser. Barriärerna är till för att visa vad som försvårar tillgodoseendet av behoven. Vidare erhöll vi även kunskap om att de av oss identifierade kommunikationsbehov som i dagsläget inte tillgodoses av IM inte heller behöver göra det. Vi kom också fram till att IM skulle kunna utvecklas till att vara en brygga mellan annan kommunicerande programvara och kollegor.</p>

No description available.

Personlig integritet och övervakning är något som starkt berör våra arbetsplatser idag. Vi påverkas av den ständiga och kraftfulla teknikutvecklingen och vår personliga integritet berörs. Tanken med denna uppsats är att belysa personlig integritet och övervakning via Internet och e-post på en kommunal arbetsplats. Jag använder mig av den hermeneutiska ansatsen och där jag ser till mina fem respondenters tolkning och förståelsehorisont. Dessutom ser jag till min egen tolkning som jag har använt mig av vid bearbetningen av intervjumaterialet. Att se till den rådande teknik och de juridiska apekter är en stor del av arbetet men också respondenternas upplevelser och utsagor utifrån den hermeneutiska metoden. Intervjuerna är gjorda på svenska arbetsplatser men i den tidigare forskningen används både svenska och engelska artiklar. Där presenteras relevant forskning inom området vilken delats upp i fyra teman. Dessa teman är kännedom om lagstiftning, elektronisk övervakning gällande Internet och e-post, personlig integritet samt övervakning mellan olika länder. Den teoretiska referensramen består av Michel Foucaults teori kring övervakning och straff och David Lyons teori kring den teknologiska övervakningen och hans vidareutveckling av Foucaults teorier. Den moderna teknik som idag råder gör att vi kan övervaka den enskilde arbetstagaren på arbetsplatsen, det bringar total kontroll genom att övervaka den anställdes arbetsuppgifter. Personlig integritet är svår definerat men en gemensam nämnare är att alla människor har rätt till ett privatliv och att kunna känna ett avstånd till andra människor.

Sammanfattning Syfte Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ett friskvårdssatsande företag verkar för att få de anställda att vara mer fysiskt aktiva. Vi vill även undersöka relationen mellan de anställdas tidigare erfarenheter kring fysisk aktivitet och deras gensvar på företagets satsningar.   Metod Då studien utgår från de anställdas uppfattning där vi vill försöka förstå hur ett friskvårdssatsande företag verkar för att få de anställda att vara mer fysiskt aktiva, har vi valt en kvalitativ ansats med intervjuer som den lämpligaste metoden att samla in data. Vi har även valt att undersöka hur tidigare erfarenheter utifrån habitus påverkar de anställdas gensvar på företagets erbjudanden. Totalt intervjuades 13 personer varav en var den friskvårdsansvarige på företaget.   Resultat Det framkom att företaget har en bred friskvårdssatsning där de erbjuder de anställda en rad olika aktiviteter. Däremot finns det ingen vision som når de anställda för vad friskvårdssatsningen ska generera. Detta avspeglas bland respondenternas deltagande i friskvårdssatsningen. Vidare verkar majoriteten av respondenterna uppleva att det är tidsbrist som bidrar till det låga deltagandet. Tidigare erfarenheter i form av habitus och kapital påverkar de anställda utifrån dem själva men även utifrån den rådande arbetskulturen.   Slutsats Då företaget är ett dotterbolag under ett större moderbolag är deras friskvårdssatsning baserat på moderbolagets friskvårdspolicy. Denna policy är inte anpassad efter de arbetsuppgifter och arbetstider som de anställda på dotterbolaget har. På grund av detta kan vi dra slutsatsen att friskvårdssatsningar bör anpassas utifrån dem anställda och rådande arbetsförhållande på ett företag. Ett friskvårdssatsande företag bör utgå från de anställdas habitus och kapital för att och anpassa aktiviteterna därefter.

No description available.

<p>Under de senaste åren har sjukfrånvaron i vårt land varit ett mycket stort problem. En viktig sak är därför att ta reda på hur vi kan vända denna negativa trend för att skapa friskare arbetsplatser. Denna studie handlar om hur medarbetarna på två fjärrvärmeanläggningar upplever sin arbetssituation när det gäller välbefinnande och hälsa. Rapporten baseras på fem kvalitativa intervjuer med medarbetarna. De teman som berörts är: att skapa en lagom arbetsbelastning, ökat inflytande och delaktighet, konstruktivt ledarskap,ett positivt arbetsklimat, kompetensutveckling, friskvård, hälsa och välbefinnande. Studien inriktades på att se lösningar men lyfte även fram de problem som medarbetarna upplevde i sin arbetssituation. Undersökningen visade bland annat att medarbetarna önskade ett större inflytande på sin arbetsplats, de ville känna mera delaktighet och de ansåg att ledarskapet skulle kunna utvecklas.</p>