Begreppet den digitala arbetsplatsen kan ses som ett samlingsnamn för alla de verktyg och IT-system som används i det digitala arbetet. På den digitala arbetsplatsen behövs en intern kommunikationsstrategi för hur information ska hanteras för att effektivisera arbetet samt för att få en struktur i de digitala verktygen. Fabriken anser att intranätet är det verktyg som kopplar samman alla verktyg i den digitala arbetsplatsen. Kommunikationsstrategierna beskriver var anställda kan hitta eller dela information inom verksamheten. Saknas en kommunikationsstrategi kan nackdelar som redundans, duplicerad information och svårigheter att hitta rätt information förekomma. Målet med studien är att ta fram en intern kommunikationsstrategi samt se om intranätet kan bli navet i Fabrikens digitala arbetsplats. Kommunikationsstrategin har tagits fram genom informationsinsamling med hjälp av intervjuer och workshop. För att realisera kommunikationsstrategin var tanken att utveckla en Proof of Concept (PoC) för att visa Fabriken vilka möjligheter strategin innebär om intresse för vidareutveckling finns. Denna PoC utvecklades dock aldrig på grund av tidsbrist. Studien resulterade i en kommunikationsstrategi samt förslag på förändringar på intranätet. Förändringarna omfattar bland annat intranätets tillgänglighet samt en lösning i form av en kunskapsbank. / The concept the digital workplace can be viewed as a collection of all tools and IT systems that are used while working digitally. The digital workplace needs an internal communication strategy that describes how information is being managed in order to get a better information structure in the digital tools. This structure is needed to make more efficient use of the tools. Fabriken believes the intranet is the tool that can connect all tools in the digital workplace. The strategies describe where employees can either find or share information within the organization. If a communication strategy has not been developed, disadvantages such as redundancy, duplicated information and difficulties in finding the correct information may occur. The goal of this study is to develop an internal communication strategy and explore whether the intranet could become a central part in Fabriken's digital workplace. The communication strategy has been developed by collecting data from interviews and workshops. To make the communication strategy a reality, a Proof of Concept (PoC) was planned to be developed. The objective of this PoC is to show possibilities of the strategy where Fabriken can decide if they want to further develop it. Due to lack of time a PoC was never developed. This study has resulted in a communication strategy and suggested changes to the intranet. These changes involve intranets availability and a solution consisting of a knowledge bank.

Lärande har fått en allt bredare definition och sträcker sig numera även till arbetsplatser, där fokus ligger på att stimulera ett livslångt lärande, med bland annat kompetensutveckling. Den förändrade synen på lärande har inneburit att diskursen om livslångt lärande har vuxit fram. Inom pedagogisk forskning har det visat sig att många verksamheter ser det vara gynnsamt att främja ett livslångt lärande på arbetsplatser, då de anser att det skapar goda förutsättningar för både de anställda och verksamheten i stort. Denna studie syftar till att bidra till en ökad förståelse för hur diskursen om livslångt lärande på arbetsplatser tar sig uttryck i offentliga samt privata verksamheters rekryteringsprocesser. Studiens undersökningsobjekt är platsannonser publicerade av kommunala och fristående skolor som söker gymnasielärare i Stockholmsregionen, dessa undersöks genom en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys av 40 platsannonser från kommunala skolor och 40 platsannonser från fristående skolor. Resultatet visar på likheter i de respektive skolors platsannonser, detta var bland annat att den arbetssökande önskades besitta vissa personliga egenskaper som främjar lärande och utveckling på arbetsplatsen. En annan likhet som visades var att den arbetssökande ska vara beredd på både individuellt och socialt lärande, samt vara villig att utvecklas med verksamheten för att bidra till ett ömsesidigt lärande. Skillnader som resultatet belyste, i platsannonserna mellan kommunala och fristående skolor, var den arbetssökandes möjlighet till utveckling. En annan skillnad som synliggjordes var hur det lärande subjektet framställdes i de respektive skolors platsannonser. I resultatet synliggjordes även benämningar som var vanligt förekommande i platsannonserna, benämningar som var kopplade till egenskaper som tyder på en utvecklingsbar medarbetare, socialt lärande samt fortsatt lärande på arbetsplatsen. Förekomsten av benämningarna var olika frekvent i kommunala och fristående skolor. I resultatet framkom det även att i platsannonserna så fanns det sammanhang där det lärande subjektet konstruerades, dessa var såväl erbjudanden om, som krav på, formellt och informellt lärande. Denna studie har bidragit med en ökad förståelse för hur diskursen om livslångt lärande på arbetsplatser tar sig uttryck i offentliga samt privata verksamheters rekryteringsprocesser, genom att visa på likheter och skillnader i hur diskursen om livslångt lärande har gett mening till kommunala och fristående skolors platsannonser.

Something that is often used in both industry and trade is inventory. In this work, a study has been conducted as to whether the industrial method The Visual Workplace can be adapted for use in retail trade industry. This might be extra interesting for businesses that conduct online commerce or trade behind the counter as these types of companies are most similar to the example in this work. The company that represents the trade industry in this work is Kronans apotek AB. This pharmacy is currently experiencing deficiencies in their inventory management, which results in lack of quality assurance. Consequences of this are that the staff cannot know for sure if the product sought is found in the notified storage area which impairs efficiency and productivity. The Visual Workplace aims to visualize work standards and routines. In this way, activities that do not add any value are eliminated while at the same time problems and deviations are immediately visible. This study will explore how this industrial method can be adapted to Kronan's pharmacy. / Något som ofta används inom både industri och handel är lager. I detta arbete har en undersökning gjorts som om huruvida den industriella metoden Den visuella arbetsplatsen kan anpassas för användning inom handeln. Extra intressant kan detta vara för verksamheter som bedriver näthandel eller handel bakom disk då dessa typer av bolag mest liknar exemplet i detta arbete. Företaget som representerar handeln i detta arbete är Kronans apotek AB. Detta apotek upplever idag brister inom deras lagerhantering som resulterar i bristande kvalitetssäkring. Konsekvenser av detta är att personalen inte med säkerhet kan veta om eftersökt vara återfinns på aviserad lagerplats vilket försämrar effektivitet och produktivitet. Den visuella arbetsplatsen syftar till att visualisera arbetsstandarder och rutiner. På så sätt elimineras aktiviteter som inte tillför något värde samtidigt som att problem och avvikelser direkt blir synliga. Genom arbetets gång undersöks hur denna industriella metod kan anpassas till att bli applicerbar till Kronans apotek.

Syftet med studien var att undersöka hur arbetstagare som under covid-19 pandemintvingades arbeta på distans upplevde förändringar i balansen mellan arbetsliv och privatliv isamband med återgången till arbetsplatsen. För att besvara studiens syfte användes enkvalitativ metod. Datamaterialet bestod av åtta semistrukturerade intervjuer och utfördes medarbetstagare som genomgått en omställning från distansarbete under covid-19 pandemin tillatt återgå till arbetsplatsen. En induktiv tematisk analys användes för att analyseradatamaterialet, utifrån analysen definierades tre huvudteman: förändringar igränsdragningen, förändringar i den sociala interaktionen och förändringar i flexibiliteten.Resultatet visade att återgången till arbetsplatsen upplevdes förbättra gränsdragningen mellanarbetslivet och privatlivet och den sociala interaktionen med kollegor. Upplevelsen avförändrad flexibilitet varierade beroende på omständigheterna i arbetslivet och privatlivet,huvudsakligen mer begränsad men samtidigt gynnsam. De upplevda förändringarna isamband med återgången till arbetsplatsen har inneburit förändringar i balansen mellanarbetsliv och privatliv

Förekomst av hot och våld ökar i samhället. Akutmottagningen ses som en av de vanligaste arbetsplatserna där våld förekommer. Det finns ett flertal faktorer som kan bidra till att hot och våld uppstår på akutmottagningar. Det är även känt att vårdpersonal som blivit utsatta för hot och våld kan tappa känslan av empati mot patienten vilket kan leda till sämre vård. Syftet med studien var att identifiera och beskriva faktorer som kan leda till att patienter eller anhöriga agerar med hot eller våld på akutmottagningar. Metoden som användes var en litteraturöversikt där 19 artiklar som besvarade studiens uppställda syfte inkluderades. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Inkluderade artiklar analyserades utifrån en integrerad analys där tre huvudteman visades: tillstånd och känslor som triggande faktor, vårdpersonalens agerande och beteende samt organisatoriska brister på akutmottagningen. Resultatet visade på flertalet faktorer och omständigheter som kunde orsaka uppkomsten av hot och våld på akutmottagningar. Slutsatsen av denna studie är hot och våld på akutmottagning är ett vanligt och globalt problem som kan orsakas av så väl personliga- som organisatoriska faktorer. Problemet bör uppmärksammas av både anställda och arbetsgivare för att skapa en bättre förståelse och kunskap. Detta i förhoppning om att minska risken att våldsamma händelser uppstår och därmed göra akutmottagningen till en säkrare plats för så väl patienter som anhöriga och vårdpersonal.

Denna C-uppsats behandlar tystnadskultur på arbetsplatsen och utmanar till utveckling av detbefintliga begreppet prosocial tystnad. Den undersöker även relationen mellan tystnadskulturoch prosocial tystnad. Syftet med undersökningen är att generera svar på förekomsten avprosocial tystnad samt drivkrafterna bakom faktumet att arbetstagare väljer tystnad. Vidarediskuteras huruvida tystnad kan te sig på andra sätt än den bokstavliga tystnaden. Prosocialtystnad är ett begrepp vilket inte påträffas allt som oftast i den befintliga forskningen, men dennaundersökning påvisar ändå att prosocial tystnad inte är ett helt främmande fenomen. Trots det, ärdet ovanligt att man benämner en tystnad som prosocial, troligtvis då begreppet inte är tillräckligtbefäst som exempelvis “tystnadskultur”. Resultatet av undersökningen har även genererat enbredare förståelse för drivande faktorer bakom prosocial tystnad. Undersökningen påvisar attprosocial tystnad inte är ett helt främmande fenomen trots att prosocial tystnad som begrepp inteär något vanligt förekommande. / <p>Godkänt 2022-06-09.</p>

Då samhället i stora drag har utvecklats mot ett kunskaps- och informationssamhälle och lärande har hamnat i fokus ökar kraven på att individer ska ta till sig kunskap på arbetsplatsen för att organisationer ska bli framgångsrika. Men när lärandet förläggs till arbetsplatsen saknas ibland kunskap för hur lärande kan arbetas med och det blir viktigt att undersöka hur lärande sker på arbetsplatser med studie- och yrkesvägledning då studie- och yrkesvägledare samtidigt har krav på sig att vara professionella och ta del av ny forskning, för att öka kvaliteten gentemot de sökande. Syftet med studien är att undersöka studie- och yrkesvägledares lärande på en arbetsplats. Utifrån syftet ställs frågeställningarna ”Vilka former av lärande upplever studie- och yrkesvägledarna finns på arbetsplatsen?” och ”Hur upplever studie- och yrkesvägledarna begränsningar och möjligheter till lärande på arbetsplatsen?” Studien har utförts genom åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med studie- och yrkesvägledare som arbetar på en verksamhet som bedriver vägledning. Resultaten analyseras utifrån Ellströms teori om lärande i dagligt arbete, Illeris lärandemodell och Banduras Social Cognitive Theory. Resultatet som framkommit är att lärande sker informellt och erfarenhetsbaserat genom reflektion och diskussion med kollegor och genom möte med kunder. Drivkrafter till lärandet är nyfikenhet och viljan att vara uppdaterad för att kunna hjälpa kunden. Arbetsplatsens miljö upplevs tillåtande med ett stort handlingsutrymme då vägledarna tar egna initiativ, vilket skapar möjlighet att utveckla självförmågan. Däremot upplever respondenterna ett behov av mer formellt lärande men begränsas av tid, ekonomi och bristande samarbete med utbildningar.

Bakgrund: Sexuella trakasserier på arbetsplatsen är förbjudna enligt lag, ändå är de vanligt förekommande. Detta kan medföra ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa, öka arbetsbelastningen och ge ökad risk för sjukskrivning för den som blivit utsatt. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att bli utsatta för sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Metod: En allmän litteraturstudie där 13 artiklar granskades och analyserades efter Popenoe´s guide för dataanalys. Resultat: Genom dataanalysen framkom fyra huvudkategorier; förekomst, olika typer av sexuella trakasserier, konsekvenser av sexuella trakasserier och hantering av sexuella trakasserier. Sjuksköterskor världen över har erfarenheter av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Sjuksköterskorna beskrev att verbala sexuella trakasserier i form av smeknamn samt olämpliga kommentarer var den mest förekommande, att sexuella trakasserier kan utgöra konsekvenser för både individ och organisation i form av psykisk ohälsa och minskat arbetsengagemang. Konklusion: Sexuella trakasserier på arbetsplatsen kan leda till psykisk ohälsa och minskad arbetsförmåga hos sjuksköterskor, vilket kan påverka omvårdnaden. / Background: Sexual harassment at the workplace is prohibited by law, still it occures. This can lead to an increased risk of suffering from mental illness, increase the workload and increase the risk of sick leave for the exposed. Aim: To shed light on nurse's experiences of being subjected to sexual harassment at the workplace. Method: A general literature study where 13 articles were reviewed and analyzed according to Popenoe's guide for data analysis. Results: Through the data analysis, four main categories emerged; occurrence, different types of sexual harassment, consequences of sexual harassment and handling of sexual harassment. Nurses worldwide have experiences of sexual harassment at the workplace. The nurses described that verbal sexual harassment in the form of nicknames and inappropriate comments was the most common, that sexual harassment can have consequences for both the individual and the organization in the form of mental illness and reduced work engagement. Conclusion: Sexual harassment in the workplace can lead to mental illness and reduced work ability for nurses, which can affect nursing.

Bakgrund: Hot och våld är vanligt förekommande i psykiatrisk vård och påverkar sjuksköterskors arbetsmiljö samt medför negativa konsekvenser. Tidigare forskning behandlar främst psykiatrisk heldygnsvård. Hot och våld sker även i öppen psykiatrisk vård, där verbala hot är vanligast förekommande. Motiv: Hot och våld i psykiatrisk öppenvård förekommer men är ett område där forskning är mycket begränsad. Vi vill med denna studie belysa sjuksköterskors erfarenheter inom området för ökad kunskap och förståelse. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld inom psykiatrisk öppenvård. Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor inom psykiatrisk öppenvård på två kliniker i norra Sverige. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys analyserades intervjuerna. Resultat: Resultatet skildrar sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld i psykiatrisk öppenvård. Under analysprocessen framträdde 10 subkategorier och tre kategorier; Unika tolkningar av hot och våld, Tillgången till stödjande resurser och Påverkande omständigheter på arbetsplatsen relaterat till hot och våld. Konklusion: Sjuksköterskor beskriver varierande upplevelser av hot och våld inom psykiatrisk öppenvård. Hot och våld förekommer och har olika påverkan på sjuksköterskor. Normalisering av hot beskrivs, och definitionen av hot och våld är subjektiv. Kollegor framhålls som det främsta stödet. Klinikledningen har bristande riktlinjer och åtgärder samt otillräcklig utbildning. Studien visar att gott bemötande och relationer kan reducera hot och våldsrisker. Baserat på resultatet och tidigare forskning inom området finns behov av ytterligare studier. Vi hoppas att denna studie kan bidra med värdefull kunskap och leda till fortsatt diskussion samt utgöra underlag för eventuella förbättringsåtgärder.

Problemformulering: Ur ett arbetshälsovetenskapligt perspektiv är det relevant att beakta att stöd på arbetsplatsen kan fungera som en buffert mot de negativa hälsoeffekterna av graviditetsrelaterad diskriminering. Det finns dock begränsat med forskning om vilket specifikt stöd gravida individer önskar på arbetsplatsen. Syfte: Syftet var att undersöka och beskriva vilket socialt stöd som förvärvsarbetande kvinnor önskar på sin arbetsplats under graviditet. Metod: Denna studie genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med kvinnor som hade erfarenhet av att vara anställda under graviditet. Den insamlade datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Utifrån analysen framkom tre kategorier. Studiens resultat visade att emotionellt stöd från arbetsgivare och kollegor var av särskild vikt för det sociala stöd som gravida arbetstagare önskade. Dessutom identifierades information och arbetsanpassningar på arbetsplatsen som viktiga aspekter av det önskade sociala stödet.  Slutsats: Acceptans från arbetsgivare och kollegor är en förutsättning för att kunna arbeta under graviditeten. Arbetsgivare brister i sitt sociala stöd gentemot gravida arbetstagare och bör därför förbättra sitt arbetsmiljöansvar. Arbetsgivare bör använda sina empatiska egenskaper för att bättre tillgodose gravida arbetstagares önskemål om emotionellt stöd. / Aim: The aim was to investigate and describe the social support that employed women desire in their workplace during pregnancy. Method: This study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach. Five semi-structured interviews were conducted with women who had experience of being employed during pregnancy. The collected data was analyzed using qualitative content analysis.  Results: Based on the analysis, three categories were identified. The study results indicated that emotional support from employers and colleagues was particularly important for the social support desired by pregnant employees. Additionally, information and workplace accommodations were identified as important aspects of the desired social support. Conclusion: Acceptance from employers and colleagues is a prerequisite for being able to work during pregnancy. Employers often lack sufficient social support for pregnant employees and should therefore improve their workplace responsibility. Employers should utilize their empathic qualities to better accommodate pregnant employees' desires for emotional support.