Begreppet den digitala arbetsplatsen kan ses som ett samlingsnamn för alla de verktyg och IT-system som används i det digitala arbetet. På den digitala arbetsplatsen behövs en intern kommunikationsstrategi för hur information ska hanteras för att effektivisera arbetet samt för att få en struktur i de digitala verktygen. Fabriken anser att intranätet är det verktyg som kopplar samman alla verktyg i den digitala arbetsplatsen. Kommunikationsstrategierna beskriver var anställda kan hitta eller dela information inom verksamheten. Saknas en kommunikationsstrategi kan nackdelar som redundans, duplicerad information och svårigheter att hitta rätt information förekomma. Målet med studien är att ta fram en intern kommunikationsstrategi samt se om intranätet kan bli navet i Fabrikens digitala arbetsplats. Kommunikationsstrategin har tagits fram genom informationsinsamling med hjälp av intervjuer och workshop. För att realisera kommunikationsstrategin var tanken att utveckla en Proof of Concept (PoC) för att visa Fabriken vilka möjligheter strategin innebär om intresse för vidareutveckling finns. Denna PoC utvecklades dock aldrig på grund av tidsbrist. Studien resulterade i en kommunikationsstrategi samt förslag på förändringar på intranätet. Förändringarna omfattar bland annat intranätets tillgänglighet samt en lösning i form av en kunskapsbank. / The concept the digital workplace can be viewed as a collection of all tools and IT systems that are used while working digitally. The digital workplace needs an internal communication strategy that describes how information is being managed in order to get a better information structure in the digital tools. This structure is needed to make more efficient use of the tools. Fabriken believes the intranet is the tool that can connect all tools in the digital workplace. The strategies describe where employees can either find or share information within the organization. If a communication strategy has not been developed, disadvantages such as redundancy, duplicated information and difficulties in finding the correct information may occur. The goal of this study is to develop an internal communication strategy and explore whether the intranet could become a central part in Fabriken's digital workplace. The communication strategy has been developed by collecting data from interviews and workshops. To make the communication strategy a reality, a Proof of Concept (PoC) was planned to be developed. The objective of this PoC is to show possibilities of the strategy where Fabriken can decide if they want to further develop it. Due to lack of time a PoC was never developed. This study has resulted in a communication strategy and suggested changes to the intranet. These changes involve intranets availability and a solution consisting of a knowledge bank.

Lärande har fått en allt bredare definition och sträcker sig numera även till arbetsplatser, där fokus ligger på att stimulera ett livslångt lärande, med bland annat kompetensutveckling. Den förändrade synen på lärande har inneburit att diskursen om livslångt lärande har vuxit fram. Inom pedagogisk forskning har det visat sig att många verksamheter ser det vara gynnsamt att främja ett livslångt lärande på arbetsplatser, då de anser att det skapar goda förutsättningar för både de anställda och verksamheten i stort. Denna studie syftar till att bidra till en ökad förståelse för hur diskursen om livslångt lärande på arbetsplatser tar sig uttryck i offentliga samt privata verksamheters rekryteringsprocesser. Studiens undersökningsobjekt är platsannonser publicerade av kommunala och fristående skolor som söker gymnasielärare i Stockholmsregionen, dessa undersöks genom en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys av 40 platsannonser från kommunala skolor och 40 platsannonser från fristående skolor. Resultatet visar på likheter i de respektive skolors platsannonser, detta var bland annat att den arbetssökande önskades besitta vissa personliga egenskaper som främjar lärande och utveckling på arbetsplatsen. En annan likhet som visades var att den arbetssökande ska vara beredd på både individuellt och socialt lärande, samt vara villig att utvecklas med verksamheten för att bidra till ett ömsesidigt lärande. Skillnader som resultatet belyste, i platsannonserna mellan kommunala och fristående skolor, var den arbetssökandes möjlighet till utveckling. En annan skillnad som synliggjordes var hur det lärande subjektet framställdes i de respektive skolors platsannonser. I resultatet synliggjordes även benämningar som var vanligt förekommande i platsannonserna, benämningar som var kopplade till egenskaper som tyder på en utvecklingsbar medarbetare, socialt lärande samt fortsatt lärande på arbetsplatsen. Förekomsten av benämningarna var olika frekvent i kommunala och fristående skolor. I resultatet framkom det även att i platsannonserna så fanns det sammanhang där det lärande subjektet konstruerades, dessa var såväl erbjudanden om, som krav på, formellt och informellt lärande. Denna studie har bidragit med en ökad förståelse för hur diskursen om livslångt lärande på arbetsplatser tar sig uttryck i offentliga samt privata verksamheters rekryteringsprocesser, genom att visa på likheter och skillnader i hur diskursen om livslångt lärande har gett mening till kommunala och fristående skolors platsannonser.

Something that is often used in both industry and trade is inventory. In this work, a study has been conducted as to whether the industrial method The Visual Workplace can be adapted for use in retail trade industry. This might be extra interesting for businesses that conduct online commerce or trade behind the counter as these types of companies are most similar to the example in this work. The company that represents the trade industry in this work is Kronans apotek AB. This pharmacy is currently experiencing deficiencies in their inventory management, which results in lack of quality assurance. Consequences of this are that the staff cannot know for sure if the product sought is found in the notified storage area which impairs efficiency and productivity. The Visual Workplace aims to visualize work standards and routines. In this way, activities that do not add any value are eliminated while at the same time problems and deviations are immediately visible. This study will explore how this industrial method can be adapted to Kronan's pharmacy. / Något som ofta används inom både industri och handel är lager. I detta arbete har en undersökning gjorts som om huruvida den industriella metoden Den visuella arbetsplatsen kan anpassas för användning inom handeln. Extra intressant kan detta vara för verksamheter som bedriver näthandel eller handel bakom disk då dessa typer av bolag mest liknar exemplet i detta arbete. Företaget som representerar handeln i detta arbete är Kronans apotek AB. Detta apotek upplever idag brister inom deras lagerhantering som resulterar i bristande kvalitetssäkring. Konsekvenser av detta är att personalen inte med säkerhet kan veta om eftersökt vara återfinns på aviserad lagerplats vilket försämrar effektivitet och produktivitet. Den visuella arbetsplatsen syftar till att visualisera arbetsstandarder och rutiner. På så sätt elimineras aktiviteter som inte tillför något värde samtidigt som att problem och avvikelser direkt blir synliga. Genom arbetets gång undersöks hur denna industriella metod kan anpassas till att bli applicerbar till Kronans apotek.

Syftet med studien var att undersöka hur arbetstagare som under covid-19 pandemintvingades arbeta på distans upplevde förändringar i balansen mellan arbetsliv och privatliv isamband med återgången till arbetsplatsen. För att besvara studiens syfte användes enkvalitativ metod. Datamaterialet bestod av åtta semistrukturerade intervjuer och utfördes medarbetstagare som genomgått en omställning från distansarbete under covid-19 pandemin tillatt återgå till arbetsplatsen. En induktiv tematisk analys användes för att analyseradatamaterialet, utifrån analysen definierades tre huvudteman: förändringar igränsdragningen, förändringar i den sociala interaktionen och förändringar i flexibiliteten.Resultatet visade att återgången till arbetsplatsen upplevdes förbättra gränsdragningen mellanarbetslivet och privatlivet och den sociala interaktionen med kollegor. Upplevelsen avförändrad flexibilitet varierade beroende på omständigheterna i arbetslivet och privatlivet,huvudsakligen mer begränsad men samtidigt gynnsam. De upplevda förändringarna isamband med återgången till arbetsplatsen har inneburit förändringar i balansen mellanarbetsliv och privatliv

Förekomst av hot och våld ökar i samhället. Akutmottagningen ses som en av de vanligaste arbetsplatserna där våld förekommer. Det finns ett flertal faktorer som kan bidra till att hot och våld uppstår på akutmottagningar. Det är även känt att vårdpersonal som blivit utsatta för hot och våld kan tappa känslan av empati mot patienten vilket kan leda till sämre vård. Syftet med studien var att identifiera och beskriva faktorer som kan leda till att patienter eller anhöriga agerar med hot eller våld på akutmottagningar. Metoden som användes var en litteraturöversikt där 19 artiklar som besvarade studiens uppställda syfte inkluderades. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Inkluderade artiklar analyserades utifrån en integrerad analys där tre huvudteman visades: tillstånd och känslor som triggande faktor, vårdpersonalens agerande och beteende samt organisatoriska brister på akutmottagningen. Resultatet visade på flertalet faktorer och omständigheter som kunde orsaka uppkomsten av hot och våld på akutmottagningar. Slutsatsen av denna studie är hot och våld på akutmottagning är ett vanligt och globalt problem som kan orsakas av så väl personliga- som organisatoriska faktorer. Problemet bör uppmärksammas av både anställda och arbetsgivare för att skapa en bättre förståelse och kunskap. Detta i förhoppning om att minska risken att våldsamma händelser uppstår och därmed göra akutmottagningen till en säkrare plats för så väl patienter som anhöriga och vårdpersonal.

Denna C-uppsats behandlar tystnadskultur på arbetsplatsen och utmanar till utveckling av detbefintliga begreppet prosocial tystnad. Den undersöker även relationen mellan tystnadskulturoch prosocial tystnad. Syftet med undersökningen är att generera svar på förekomsten avprosocial tystnad samt drivkrafterna bakom faktumet att arbetstagare väljer tystnad. Vidarediskuteras huruvida tystnad kan te sig på andra sätt än den bokstavliga tystnaden. Prosocialtystnad är ett begrepp vilket inte påträffas allt som oftast i den befintliga forskningen, men dennaundersökning påvisar ändå att prosocial tystnad inte är ett helt främmande fenomen. Trots det, ärdet ovanligt att man benämner en tystnad som prosocial, troligtvis då begreppet inte är tillräckligtbefäst som exempelvis “tystnadskultur”. Resultatet av undersökningen har även genererat enbredare förståelse för drivande faktorer bakom prosocial tystnad. Undersökningen påvisar attprosocial tystnad inte är ett helt främmande fenomen trots att prosocial tystnad som begrepp inteär något vanligt förekommande. / <p>Godkänt 2022-06-09.</p>

Då samhället i stora drag har utvecklats mot ett kunskaps- och informationssamhälle och lärande har hamnat i fokus ökar kraven på att individer ska ta till sig kunskap på arbetsplatsen för att organisationer ska bli framgångsrika. Men när lärandet förläggs till arbetsplatsen saknas ibland kunskap för hur lärande kan arbetas med och det blir viktigt att undersöka hur lärande sker på arbetsplatser med studie- och yrkesvägledning då studie- och yrkesvägledare samtidigt har krav på sig att vara professionella och ta del av ny forskning, för att öka kvaliteten gentemot de sökande. Syftet med studien är att undersöka studie- och yrkesvägledares lärande på en arbetsplats. Utifrån syftet ställs frågeställningarna ”Vilka former av lärande upplever studie- och yrkesvägledarna finns på arbetsplatsen?” och ”Hur upplever studie- och yrkesvägledarna begränsningar och möjligheter till lärande på arbetsplatsen?” Studien har utförts genom åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med studie- och yrkesvägledare som arbetar på en verksamhet som bedriver vägledning. Resultaten analyseras utifrån Ellströms teori om lärande i dagligt arbete, Illeris lärandemodell och Banduras Social Cognitive Theory. Resultatet som framkommit är att lärande sker informellt och erfarenhetsbaserat genom reflektion och diskussion med kollegor och genom möte med kunder. Drivkrafter till lärandet är nyfikenhet och viljan att vara uppdaterad för att kunna hjälpa kunden. Arbetsplatsens miljö upplevs tillåtande med ett stort handlingsutrymme då vägledarna tar egna initiativ, vilket skapar möjlighet att utveckla självförmågan. Däremot upplever respondenterna ett behov av mer formellt lärande men begränsas av tid, ekonomi och bristande samarbete med utbildningar.

Bakgrund: Sexuella trakasserier på arbetsplatsen är förbjudna enligt lag, ändå är de vanligt förekommande. Detta kan medföra ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa, öka arbetsbelastningen och ge ökad risk för sjukskrivning för den som blivit utsatt. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att bli utsatta för sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Metod: En allmän litteraturstudie där 13 artiklar granskades och analyserades efter Popenoe´s guide för dataanalys. Resultat: Genom dataanalysen framkom fyra huvudkategorier; förekomst, olika typer av sexuella trakasserier, konsekvenser av sexuella trakasserier och hantering av sexuella trakasserier. Sjuksköterskor världen över har erfarenheter av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Sjuksköterskorna beskrev att verbala sexuella trakasserier i form av smeknamn samt olämpliga kommentarer var den mest förekommande, att sexuella trakasserier kan utgöra konsekvenser för både individ och organisation i form av psykisk ohälsa och minskat arbetsengagemang. Konklusion: Sexuella trakasserier på arbetsplatsen kan leda till psykisk ohälsa och minskad arbetsförmåga hos sjuksköterskor, vilket kan påverka omvårdnaden. / Background: Sexual harassment at the workplace is prohibited by law, still it occures. This can lead to an increased risk of suffering from mental illness, increase the workload and increase the risk of sick leave for the exposed. Aim: To shed light on nurse's experiences of being subjected to sexual harassment at the workplace. Method: A general literature study where 13 articles were reviewed and analyzed according to Popenoe's guide for data analysis. Results: Through the data analysis, four main categories emerged; occurrence, different types of sexual harassment, consequences of sexual harassment and handling of sexual harassment. Nurses worldwide have experiences of sexual harassment at the workplace. The nurses described that verbal sexual harassment in the form of nicknames and inappropriate comments was the most common, that sexual harassment can have consequences for both the individual and the organization in the form of mental illness and reduced work engagement. Conclusion: Sexual harassment in the workplace can lead to mental illness and reduced work ability for nurses, which can affect nursing.

Bakgrund: Hot och våld är vanligt förekommande i psykiatrisk vård och påverkar sjuksköterskors arbetsmiljö samt medför negativa konsekvenser. Tidigare forskning behandlar främst psykiatrisk heldygnsvård. Hot och våld sker även i öppen psykiatrisk vård, där verbala hot är vanligast förekommande. Motiv: Hot och våld i psykiatrisk öppenvård förekommer men är ett område där forskning är mycket begränsad. Vi vill med denna studie belysa sjuksköterskors erfarenheter inom området för ökad kunskap och förståelse. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld inom psykiatrisk öppenvård. Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor inom psykiatrisk öppenvård på två kliniker i norra Sverige. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys analyserades intervjuerna. Resultat: Resultatet skildrar sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld i psykiatrisk öppenvård. Under analysprocessen framträdde 10 subkategorier och tre kategorier; Unika tolkningar av hot och våld, Tillgången till stödjande resurser och Påverkande omständigheter på arbetsplatsen relaterat till hot och våld. Konklusion: Sjuksköterskor beskriver varierande upplevelser av hot och våld inom psykiatrisk öppenvård. Hot och våld förekommer och har olika påverkan på sjuksköterskor. Normalisering av hot beskrivs, och definitionen av hot och våld är subjektiv. Kollegor framhålls som det främsta stödet. Klinikledningen har bristande riktlinjer och åtgärder samt otillräcklig utbildning. Studien visar att gott bemötande och relationer kan reducera hot och våldsrisker. Baserat på resultatet och tidigare forskning inom området finns behov av ytterligare studier. Vi hoppas att denna studie kan bidra med värdefull kunskap och leda till fortsatt diskussion samt utgöra underlag för eventuella förbättringsåtgärder.

Technical development creates new opportunities for technical solutions, but also places higher demands on both users and people who develop it. In addition, trends and organizational changes in the workplace constantly place new demands on employees. Consequently, competence development is a key for companies that want to be at the forefront of technical development. This is sometimes arranged in the form of blended learning which refers to a blending of traditional face-to-face instruction and remote online teaching. The latter - online teaching - has become an increasingly popular and important method for competence development and is not seldom provided via a certain type of digital platform called learning management system (LMS). Consulting companies strive to offer customers smart solutions and competent consultants. While there are many stakeholders, managers, in particular, at consulting companies play a key role in meeting these aspirations. Therefore, this study focuses on three parameters of competence development among managers at consulting firms: what competencies are needed, wanted or expected from managers? what are the attitudes and expectations from managers on a digital platform for learning? and how can a LMS benefit managers’ competence development? To answer these questions, a literature review was performed in order to map features of LMS and create an understanding of workplace learning. Then, data was collected through the combination of semi-structured interviews and a collaborative creation of concept maps with seven managers from two departments of the Swedish engineering consulting company Etteplan. Subsequently, a thematic analysis of the collected data was performed, where interesting features of the data were coded. These codes were then arranged into 13 unique themes which represented common expressions and ideas. The themes were then grouped into categories: needs and wishes, expectations on and from Etteplan and learning opportunities and obstacles. Finally, each theme was clarified with definitions and exemplifying quotes from the interviews. The results show 13 concepts that managers want, need or are expected to develop, but also opportunities and obstacles related to competence development. Furthermore, most interviewed managers hold positive attitudes towards a digital platform for learning. Then, ten characteristics of how an LMS could benefit managers’ competence development are presented. Lastly, a discussion of functional design requirements on LMS systems from a literature review was provided to give a useful interpretation of the results. / Teknisk utveckling skapar nya möjligheter för tekniska lösningar, men ställer också högre krav på både användare och de människor som utvecklar den. Dessutom ställer trender och organisatoriska förändringar på arbetsplatser ständigt nya krav på medarbetare. Därför är kompetensutveckling en nyckel för företag som vill ligga i framkant av teknisk utveckling. Detta arrangeras ibland i form av blandat lärande vilket avser en blandning av traditionell klassrumsundervisning och distansundervisning online. Den senare delen– onlineundervisning – har blivit en alltmer populär och viktig metod för kompetensutveckling som inte sällan tillhandahålls via en viss typ av digitalplattform som kallas learning management system (LMS). Konsultföretag strävar efter att erbjuda kunder smarta lösningar och kompetenta konsulter. Även om det finns många inblandade aktörer spelar chefer på konsultföretag en nyckelroll för att uppfylla dessa ambitioner. Därför fokuserar denna studie på tre parametrar av kompetensutveckling bland chefer på konsultföretag: vilka kompetenser behövs, önskas eller förväntas av chefer? vilka attityder och förväntningar har chefer gemtemot en digital plattform för lärande? och hur kan ett LMS gynna chefers kompetensutveckling? För att besvara dessa frågor genomfördes en litteraturöversikt i syfte att kartlägga fördelar med LMS-system och skaffa en förståelse för lärandemiljöer på arbetsplatser. Sedan samlades dataunderlag in genom en kombination av semistrukturerade intervjuer och ett gemensamt skapande av koneceptkartor med sju chefer från två avdelningar på det svenska ingenjörskonsultföretaget Etteplan. Därefter genomfördes en tematisk analys av den insamlade datan, där intressanta drag av datan kodades. Dessa koder arrangerades sedan i 13 unika teman som representerade gemensamma tankar och idéer. Temana grupperades sedan i kategorier: behov och önskemål, förväntningar på och från Etteplan samt lärandemöjligheter och hinder. Slutligen förtydligades temana med definitioner och exemplifierande citat från intervjuerna. Resultaten visar på 13 områden som chefer vill, behöver eller förväntas utveckla, men även möjligheter och hinder kopplade till kompetensutveckling. Vidare visas att de flesta intervjuade cheferna hyser positiva attityder till en digital plattform för lärande. Därefter presenteras tio karakteristikor för hur ett LMS skulle kunna gynna chefers kompetensutveckling. För att slutligen ge en användbar tolkning av resultaten diskuterades funktionella designkrav på LMS-system från en literaturöversikt av publicerad forskning på området.