Technical development creates new opportunities for technical solutions, but also places higher demands on both users and people who develop it. In addition, trends and organizational changes in the workplace constantly place new demands on employees. Consequently, competence development is a key for companies that want to be at the forefront of technical development. This is sometimes arranged in the form of blended learning which refers to a blending of traditional face-to-face instruction and remote online teaching. The latter - online teaching - has become an increasingly popular and important method for competence development and is not seldom provided via a certain type of digital platform called learning management system (LMS). Consulting companies strive to offer customers smart solutions and competent consultants. While there are many stakeholders, managers, in particular, at consulting companies play a key role in meeting these aspirations. Therefore, this study focuses on three parameters of competence development among managers at consulting firms: what competencies are needed, wanted or expected from managers? what are the attitudes and expectations from managers on a digital platform for learning? and how can a LMS benefit managers’ competence development? To answer these questions, a literature review was performed in order to map features of LMS and create an understanding of workplace learning. Then, data was collected through the combination of semi-structured interviews and a collaborative creation of concept maps with seven managers from two departments of the Swedish engineering consulting company Etteplan. Subsequently, a thematic analysis of the collected data was performed, where interesting features of the data were coded. These codes were then arranged into 13 unique themes which represented common expressions and ideas. The themes were then grouped into categories: needs and wishes, expectations on and from Etteplan and learning opportunities and obstacles. Finally, each theme was clarified with definitions and exemplifying quotes from the interviews. The results show 13 concepts that managers want, need or are expected to develop, but also opportunities and obstacles related to competence development. Furthermore, most interviewed managers hold positive attitudes towards a digital platform for learning. Then, ten characteristics of how an LMS could benefit managers’ competence development are presented. Lastly, a discussion of functional design requirements on LMS systems from a literature review was provided to give a useful interpretation of the results. / Teknisk utveckling skapar nya möjligheter för tekniska lösningar, men ställer också högre krav på både användare och de människor som utvecklar den. Dessutom ställer trender och organisatoriska förändringar på arbetsplatser ständigt nya krav på medarbetare. Därför är kompetensutveckling en nyckel för företag som vill ligga i framkant av teknisk utveckling. Detta arrangeras ibland i form av blandat lärande vilket avser en blandning av traditionell klassrumsundervisning och distansundervisning online. Den senare delen– onlineundervisning – har blivit en alltmer populär och viktig metod för kompetensutveckling som inte sällan tillhandahålls via en viss typ av digitalplattform som kallas learning management system (LMS). Konsultföretag strävar efter att erbjuda kunder smarta lösningar och kompetenta konsulter. Även om det finns många inblandade aktörer spelar chefer på konsultföretag en nyckelroll för att uppfylla dessa ambitioner. Därför fokuserar denna studie på tre parametrar av kompetensutveckling bland chefer på konsultföretag: vilka kompetenser behövs, önskas eller förväntas av chefer? vilka attityder och förväntningar har chefer gemtemot en digital plattform för lärande? och hur kan ett LMS gynna chefers kompetensutveckling? För att besvara dessa frågor genomfördes en litteraturöversikt i syfte att kartlägga fördelar med LMS-system och skaffa en förståelse för lärandemiljöer på arbetsplatser. Sedan samlades dataunderlag in genom en kombination av semistrukturerade intervjuer och ett gemensamt skapande av koneceptkartor med sju chefer från två avdelningar på det svenska ingenjörskonsultföretaget Etteplan. Därefter genomfördes en tematisk analys av den insamlade datan, där intressanta drag av datan kodades. Dessa koder arrangerades sedan i 13 unika teman som representerade gemensamma tankar och idéer. Temana grupperades sedan i kategorier: behov och önskemål, förväntningar på och från Etteplan samt lärandemöjligheter och hinder. Slutligen förtydligades temana med definitioner och exemplifierande citat från intervjuerna. Resultaten visar på 13 områden som chefer vill, behöver eller förväntas utveckla, men även möjligheter och hinder kopplade till kompetensutveckling. Vidare visas att de flesta intervjuade cheferna hyser positiva attityder till en digital plattform för lärande. Därefter presenteras tio karakteristikor för hur ett LMS skulle kunna gynna chefers kompetensutveckling. För att slutligen ge en användbar tolkning av resultaten diskuterades funktionella designkrav på LMS-system från en literaturöversikt av publicerad forskning på området.

Bakgrund: Arbetsmarknaden har förändrats och statistiken över sjukskrivningar på grund av psykisk sjukdom ökar. För att anställda ska hålla sig friska kan hälsopromotion på arbetsplatsen användas som strategi med arbetsmiljön som en stödjande miljö för hälsan. Hälsoinspiratörer finns inom både privat och offentlig sektor och arbetar för att inspirera till en hälsofrämjande arbetsmiljö. Syftet med studien är att skapa en fördjupad förståelse för hur hälsoinspiratörer inom kommunala verksamheter arbetar med hälsa på arbetsplatsen, vad som motiverar dem till att arbeta med hälsa på arbetsplatsen och undersöka hur deras hälsoarbete kan utvecklas. Metoden som används i studien är kvalitativa metoder och sex semistrukturerade intervjuer med hälsoinspiratörer har genomförts. Sedan har materialet transkriberats och analyserats genom en innehållsanalys. Resultatet visar att hälsoinspiratörer arbetar både med den fysiska- och den psykosociala arbetsmiljön. Vad som motiverar hälsoinspiratörerna till att arbeta med hälsa på arbetsplatsen visar resultatet är att de har ett personligt intresse för hälsa och välbefinnande samt att de upplever hälsoarbetet som meningsfullt för dem. Konklusionen är att hälsoarbete som riktar sig mot den psykosociala arbetsmiljön stärker det sociala klimatet på arbetsplatsen och motiverar både anställda i sina arbetsuppgifter och hälsoinspiratören i sitt hälsoarbete. Ett promotivt hälsoarbete riktat mot en god psykosocial arbetsmiljö kan ses som ett processarbete som inte har en början och inget slut, som ständigt bör utvärderas för att utvecklas.   Background: With a developed market on the working field the conditions is also changing with the development. The statistics tells that sick leave because of psychological illness is increasing and a strategi to keeping employees healthy the organizations can use health promotion as a strategy and the working environment can function as an environment that supports and enhances health. A health motivator is an employee whose job is to inspire to a health supporting working environment. The Aim is to create an understanding for how the health motivator in municipal organizations is working with workplace health promotion, what is motivating them in their inspire assignment and look into how their workplace health promoting can devolop. Method: A qualitative method has been used where six semistuctured interviews with health motivators have been done and transcribed. Thereafter analysed with a content analysis, where the data material was organized, coded and abstracted.  Results: The results shows that health motivators workplace health promotion includes both the physical and the psychologial working environment. And that health motivators inspires a motivation in their assignment for a personal interest in health and wellbeing and find the promotion meaningful for them. Conclusion: Health promoting oriented to the psychosocial work environment reinforces the social climate at the workplace and motivate both employees and health motivators in their work. Health enhancing workplace health promotion unto a good psychosocial work environment can be seen as a process of work that does not have a beginning and no end, which should be continuously evaluated to evolve.

Aim: This thesis aims to describe and analyse the concept of health-promoting leadership, including criticalconditions for implementation and evaluation of such leadership. Methods: Three case studies and one conceptual analysis were conducted using qualitative methods, including interviews, observations and document analysis. The qualitative data material in study III was supplementedwith quantitative material from a leadership survey. Study I was a qualitative case study of a Swedish industrial company characterized by a low sickness rate, a structure of self-managed teams and an organisational culturethat aimed to develop employee skills and influence. Study II was a phenomenograpic study of health-promoting leadership, as described by 20 individuals employed in Swedish municipalities. Study III was a case study of anintervention programme for the development of health-promoting leadership conducted in four city districts of Gothenburg, Sweden. Study IV was a case study on collaboration in workplace health promotion between municipalities in a Swedish region. Results: Study I illustrates how a company leader developed and influenced organisational culture, including the employees’ control over their work situation, participation and personal development. The results of this study emphasise the importance of considering contextual factors when evaluating the role of leadership in promotinghealth at work. Study II describes health-promoting leadership in three different ways: organising health promoting activities, supportive leadership style, and developing a health-promoting workplace. Interviewees frequently linked good leadership in general with good employee health. Study III shows the importance ofregarding the development of health-promoting leadership as a contribution to building organisational capacityfor a health-promoting workplace. The intervention programme was implemented in an existing managementgroup already producing action plans for workplace health promotion. Such integration is an important part ofbuilding organisational capacity for creating and sustaining a health-promoting workplace. Study IV shows thatcollaborative health-promoting leadership is viewed as a strategy to reduce the sickness rate amongmunicipalities in a region. The study implies that collaborative workplace health promotion should be organisedinitially on a small scale, giving participants the time and opportunities to develop mutual trust. Moreover, StudyIV demonstrates the importance of including participants with differing levels of knowledge and experienceabout workplace health promotion. Conclusions: Health-promoting leadership can be defined as leadership that works to create a culture for healthpromotingworkplaces and values, to inspire and motivate employee participation in such a development. Healthpromotingleadership can also be viewed as a critical part of organisational capacity for health promotion,including managerial knowledge and skills as well as organisational policies and structures that support a healthpromotingworkplace. Therefore, leadership involvement in the systematic development of both the physical andpsychosocial work environment is important. / Syfte: Det övergripande syftet med denna avhandling är att beskriva och analysera begreppet hälsofrämjandeledarskap, vilket även inkluderar förutsättningar för utveckling och utvärdering av ett sådant ledarskap. Metoder: Kvalitativa metoder har tillämpats i avhandlingens alla studier, inklusive intervjuer, observationer ochdokumentanalys. I studie III har det kvalitativa datamaterialet kompletterats med kvantitativa data från enledarskapsundersökning. Tre fallstudier och en konceptuell analys genomfördes. Studie I var en kvalitativfallstudie av ett svenskt industriföretag med låg sjukfrånvaro och med en arbetsorganisation som syftade till attutveckla medarbetarnas kompetens och inflytande i sitt arbete. Studie II var en fenomenografisk studie av hurhälsofrämjande ledarskap beskrevs bland 20 personer anställda i svenska kommuner. Studie III var en fallstudieav ett interventionsprogram för utveckling av hälsofrämjande ledarskap i fyra stadsdelar i Göteborg. Studie IVvar en kvalitativ fallstudie av samverkan mellan kommuner i en svensk region kring att skapa hälsofrämjandearbetsplatser. Resultat: Studie I visar hur en företagsledare har utvecklat och påverkat en företagskultur som främjar deanställdas kontroll över arbetssituationen, samt deras delaktighet och personlig utveckling. Resultaten visar påvikten av att ta hänsyn till kontextuella faktorer vid utvärdering av vilken betydelse ledarskapet har för att främjahälsa på arbetsplatsen. Hälsofrämjande ledarskap beskrivs i studie II på tre olika sätt: att organiserahälsofrämjande aktiviteter, en stödjande ledarskapsstil, samt att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats.Konceptet användes ofta bland intervjupersonerna för att länka idéer om ett gott ledarskap i allmänhet till deanställdas hälsa. Studie III visar på vikten av att se ledarskap som ett bidrag till utvecklingen av enhälsofrämjande arbetsplats. Programmet genomfördes i befintliga ledningsgrupper som tog fram handlingsplanerför en hälsofrämjande verksamhetsutveckling. Denna typ av integration är ett viktig led i att utveckla denorganisatoriska kapaciteten för att vara en hälsofrämjande arbetsplats. I studie IV sågs samverkan kringhälsofrämjande ledarskap som en strategi för att minska sjukskrivningar bland kommunerna i regionen. Studienpekar på vikten av att till en början organisera samverkan kring utveckling av hälsofrämjande arbetsplatser imindre skala för att ge samverkansparterna tid och möjligheter att utveckla ett ömsesidigt förtroende förvarandra. Studien visar också att det är viktigt att involvera olika samverkansparter med kompletterande kunskaper och erfarenheter om arbetshälsa. Slutsatser: Hälsofrämjande ledarskap kan definieras som ett ledarskap som arbetar för att skapa enhälsofrämjande arbetsplatskultur. En sådan kultur innefattar värderingar som inspirerar och motiverar deanställda att delta i utvecklingen mot en hälsofrämjande arbetsplats. Hälsofrämjande ledarskap kan också sessom en viktig del av den organisatoriska kapaciteten för att främja hälsa, det vill säga chefers kunskaper ochfärdigheter såväl som riktlinjer och strukturer i organisationen som understödjer en hälsofrämjande arbetsplats.Det är därför viktigt med ett ledarskapsengagemang i den systematiska utvecklingen av både den fysiska ochpsykosociala arbetsmiljön.

The present study deals with the scope of action available to a social worker when analyzing, assessing and proposing measures regarding young persons experiencing social problems. The interest in the subject area emanates from the fact that the number of youth placed in different forms of round the clock out-of-home care in Sweden increases, whereas research in the subject shows that such placement gives few positive results and sometimes even has negative consequences for their development. The study investigates how the preconditions of the social worker influence their scope of possible action, in particular as regards their place of work, the situation of the individual dealt with, and the profession itself being one based both on scientific evidence and knowledge gained by experience. Lipsky’s theory on ”street-level bureaucracy” and Hasenfelds theory on human servicing organizations form the theoretical framework of the present study. The empirical input comes from interviews with focus groups of active social workers. The analysis of the interviews shows that social workers generally feel that they have a broad scope of action as far as the regulatory framework and office management are concerned. They have, however, less room of manoeuvre when it comes to the resources of their place of work and their ability to use the whole range of possible measures may be limited by an insufficient level of experience and a weak management structure. According to the interviews social workers feel that the situation of the juvenile clients themselves constitutes the most limiting factor. It is evident that placements in out-of-home care are almost exclusively done for protective reasons, when the social worker sees no other possibility to break a seriously destructive way of life.

En stor andel av alla sjukskrivningar i Sverige beror på psykisk ohälsa. Kvinnor inom kontaktyrken löper störst risk att drabbas. Konflikter på arbetsplatsen är en anledning till psykisk ohälsa. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur kvinnliga undersköterskor upplever konflikter i arbetsgrupp utifrån fyra perspektiv: arbetsgrupp, genus, makt och socialt utbyte. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har vi intervjuat tio undersköterskor i en mindre ort i Västra Götaland. Resultatet visar att informanterna upplever att konflikter har en negativ inverkan på undersköterskornas arbetssituation. Informanterna upplever även att konflikter uppstår på grund av olika personlighetstyper som inte harmoniserar med varandra, olika arbetssätt samt undvikande från arbetsuppgifter. Majoriteten av informanterna upplever att de agerar på ett medlande eller undvikande sätt i konflikter. De upplever även att konflikternas uttryckssätt beror på genusstrukturer. Exempelvis upplever informanterna att de hellre väljer att prata bakom ryggen på varandra än att reda ut konflikterna. De upplever att det är ett genusrelaterat beteende att prata bakom ryggen på varandra. Informanterna vittnar även om upplevelsen att det lätt uppstår en maktobalans bland nyanställd personal och mer etablerad personal. Slutligen visar studien resultat att informanterna upplever att chefens beteende är av stor vikt för personalens välmående. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att undersköterskornas konflikter på arbetsplatsen är komplexa och kan te sig på olika sätt. Att konflikterna är varierande i sin uttrycksform kan bero på att det är en kvinnodominerad arbetsplats med en hög arbetsbelastning. / A majority of the individuals on sick leave in Sweden is due to mental illness and women working in healthcare is at high risk. A common reason due to psychological health related sickness is conflicts in the workplace. The purpose of this qualitative study is to examine female enrolled nurse’s experiences of conflicts in workgroups. Four perspectives are taken in to account – work group, gender, power and social exchange theory. The empirical samplings were collected via semi-structured interviews with ten enrolled nurses attending from a smaller city in the Västra Götaland region. The result shows that conflicts have a negative impact regarding the workplace situation in general. The conflicts arise due to differences in personality type, different approaches to how to get the job done and also evading of work duties. The result also show that a majority of the informants consider their conflict management strategies characterized by meddling or avoiding. They also consider the conflicts means of expression originating from gender structures. For example, the informants prefer to talk behind each other’s backs rather than solve the conflicts immediately. They consider this originating from gender related behavior. Further on a power imbalance tend to occur between enrolled nurses who is newly hired and/or with less professional experience and those who has a lot of professional experience and has been at the workplace for a longer time. The head manager’s behavior toward conflicts is of great importance regarding the enrolled nurse’s wellbeing in the workplace. In summary the results show that the conflicts in the workplace is complex and appear differently. A reason behind this could be the fact that the enrolled nurse’s work place is both female dominated and characterized by a heavy workload.

Vi lever i en digital värld och teknologin har blivit en fundamental del av samhället och en viktig del i människors liv. Digitaliseringen gör organisationer mer produktiva och innovativa. Den digitala tekniken skapar nya sätt att utföra arbeten på och organisationer använder sig av digital teknik för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Organisationer har påbörjat denna omvandling av organisationens och medarbetarens digitala miljö genom att integrera den teknik som medarbetarna använder sig av.    Syftet med studien var att genom ett enskilt fall förklara hur en verksamhet utifrån ett användarperspektiv och organisationens förutsättningar kan utveckla sin digitala teknik i avsikt att stödja en inre effektivitet.   Studien använde sig av både en kvantitativ och en kvalitativ analys. Den kvantitativa analysformen grundades i jämförelser mellan de numeriska värden som framkom i svaren och den kvalitativa analysen utgick från en induktiv ansats och avsåg ge en djupare holistisk förståelse över det som undersöks. För att beskriva den kvalitativa analysen användes en modell av Elo och Kyngäs. Datainsamlingen för studien har varit enkäter, information har också inhämtas från informanter via observation. Urvalet som användes var bekvämlighet- och representativt urval.   Det går att konstatera från studiens resultat att det är viktigt att ta hänsyn till krav och förväntningar från användarna för att de ska bli nöjda med de system som de använder. Dessa krav och förväntningar visade sig vara ökad användarvänlighet, tillgänglighet och driftsäkerhet. Det finns en viss integration mellan de flesta av systemen i studerad organisation, men inte alla. Vilket är ett område som verksamheten skulle kunna titta närmre på genom att integrera alla systemen med varandra. Organisationen har en bra grund att stå på för att kunna arbeta mot dessa krav och förväntningar och få en ökad användarvänlighet, tillgänglighet och driftsäkerhet. För att lyckas behöver organisationen bland annat söka kunskap över organisationsgränsen, införa en digital strategi och involvera användaren för en mer precis bedömning av användarens krav och förvänt-ningar.

Bakgrund: Stress på arbetsplatsen är något som blir vanligare för varje år inom sjuksköterskeyrket. Det är känt att stress har en fysiologisk och psykologisk påverkan på människor. Stress kan delas upp i två delar: stressorer och stressresponser. Sjuksköterskor kan känna av stressrelaterade symtom på grund av stressorer som: störande moment, personalbrist och arbetsbelastning. Sjuksköterskors huvudsakliga arbetsuppgift är omvårdnad och den arbetsrelaterade stressen kan i sin tur ha en effekt på omvårdnadsarbetet. Att ha en kunskap över hur omvårdnaden påverkas är behövs för att utföra ett gott omvårdnadsarbete. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor upplever att stress på arbetsplatsen påverkar omvårdnadskvaliteten.Metod: En litteraturstudie som utfördes med kvalitativ ansats för att förstå olika upplevelser av valt fenomen. Efter att en utförlig urvalprocess skett så kvalitetsgranskades de artiklar som var hämtade från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO, för att senare analyseras i fem steg. Resultat: Det visade sig att stress på arbetsplatsen hade en påverkan på omvårdnadskvaliteten och i analysen av resultatet fastställdes fem teman: Arbetsbelastning, Hjälpmedel och utrustning, Samverkan inom vården, Sjuksköterskors kompetens samt Arbetsledningen. Tillsammans med tre subteman: Tidspress, Personalbrist och Patienter och anhöriga.Konklusion: Omvårdnaden påverkades av stress på arbetsplatsen samt relaterades till de fem redovisade teman. Den mest omtalade infallsvinkeln var arbetsbelastning som i sin tur påverkades av andra inkluderade teman. Det visades även att sjuksköterskors upplevda stress påverkade omvårdnadskvaliteten, dock beskrevs det eventuella lösningar som bidrog till bättre omvårdnad. / Background: Work-related stress is becoming more common for every year within the nurse profession. It is known that stress has physiological and psychological effects on people. Stress can be divided into two parts: stressors and stress responses. Nurses can experience the stress related symptoms because of stressors as: disturbing elements, shortage in staff and workload. Nurses main task is patient care and the work-related stress can have an effect on nursing. Knowledge of how nursing is affected is needed in order to perform good nursing work. Aim: To describe how nurses experience that stress at the workplace affects the quality of nursing care.Method: A literature review was done with a qualitative design to get a deeper understanding of experiences surrounding the chosen phenomenon. A detailed sampling process was conducted. The articles found in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO were reviewed to address a level of quality and then analyzed in five steps. Results: It was shown that work-related stress had a certain impact on the quality of nursing care and in the analysis of the results five themes were assessed: Workload, Instruments and equipment, Interplay within care, Nurses competence and Work management. Together with three subthemes: Time pressure, Staff shortage and Patients and next of kins. Conclusion: Nursing care was impacted by stress at the workplace which related to the five presented themes. The main approach was workload, which was also linked to the other included themes. It was also shown that nurses experience of stress impacted the quality of nursing care, although it was described that there were possible solutions that contributed to better care.

Bakgrund: Sjuksköterskan kan i sitt omvårdnadsarbete använda sig av det teoretiska ramverket Fundamentals of Care för att uppnå en personcentrerad vård. Ramverket förespråkar patientsäkerhet och allas rätt till högkvalitativ omvårdnad men även att sjuksköterskan behöver vara medveten om hur organisationen och miljön påverkar omvårdnaden. Socialstyrelsen (2023) beskriver att patientsäkerheten bland annat påverkas av arbetsmiljön och dess faktorer, exempelvis hög arbetsbelastning och stress. Inom hälso- och sjukvården har en försämrad arbetsmiljö ett samband med mobbning som på så sätt även kan påverka patientsäkerheten och omvårdnadsarbetet. Förekomsten av mobbning på arbetsplatsen mot sjuksköterskor är således oönskat och problematiskt. För att öka medvetenheten kring hur problematiskt detta fenomen är behövs en förståelse för hur sjuksköterskor upplever utsattheten för mobbning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att utsättas för mobbning på arbetsplatsen av sina kollegor. Metod: Litteraturstudien baserades på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databassökningar gjordes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Data analyserades i enlighet med Popenoe m.fl. (2021) metod. Resultat: Resultatet utgörs av tre kategorier; Mobbningens karaktär, Påverkan på sjuksköterskornas välbefinnande och Påverkan på sjuksköterskornas omvårdnadsarbete. Mobbningens karaktär utgörs i sin tur av tre underkategorier. Konklusion: Mobbningen uttrycks i olika former och ger konsekvenser hos sjuksköterskorna som påverkar deras fysiska och psykiska välbefinnande, patientsäkerheten samt omvårdnadsarbetet. Förekomsten av mobbning på arbetsplatsen ger en försämrad arbetsmiljö som utgör ett direkt hot mot patientsäkerheten och gör att omvårdnad inte kan ges utifrån Fundamentals of Care. / Background: Nurses can use the Fundamentals of Care theoretical framework in their nursing work to achieve person-centered care. The framework advocates patient safety and everyone's right to high-quality care, but also that the nurse needs to be aware of how the organization and the environment affect patient care. Socialstyrelsen (2023) describes that patient safety is, among other things, affected by the work environment and its factors, for example high workload and stress. Within health care, a deteriorating work environment has a connection with bullying, which in this way can also affect patient safety and nursing work. The occurrence of bullying in the workplace against nurses is thus undesirable and problematic. To increase awareness of how problematic this phenomenon is, an understanding of how nurses experience being exposed to bullying is needed. Aim: The aim of the literature study was to highlight nurses' experiences of being bullied in the workplace by their colleagues. Method: The literature study was based on twelve qualitative scientific articles. Database searches were performed in Cinahl, PubMed and PsycInfo. Data were analyzed in accordance with Popenoe et al. (2021) method. Result: The result consists of three categories; The nature of the bullying, The impact on the nurses' well-being and The impact on the nurses' nursing work. The nature of the bullying is in turn made up of three subcategories. Conclusion: The bullying is expressed in various forms and has consequences for the nurses that affect their physical and mental well-being, patient safety and nursing work. The presence of bullying in the workplace creates a deteriorated work environment that poses a direct threat to patient safety and means that nursing care cannot be provided based on the Fundamentals of Care framework.

Syftet med denna studie är att belysa vilka faktorer i fritidspedagogers arbetsmiljö som har betydelse för dennes hälsa och som möjliggör en meningsfull pedagogisk fritidsverksamhet. I min studie har jag valt att använda mig av en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Jag har valt att utgå från en teori kring begreppet hälsa och en teori som handlar om ramfaktorers betydelse för skolans verksamhet. Resultatet av min studie visar att fritidspedagoger definierar hälsobegreppet som att må bra såväl fysiskt, psykiskt och socialt. Att ha en god hälsa upplevdes som en viktig förutsättning för att klara av och orka med arbetet. Trivselfaktorerna och det kollegiala samarbetet ansågs viktiga för en god hälsa på arbetsplatsen. Stöd och tydlig kommunikation från ledningen ansågs bidra till en god arbetsmiljö. Fritidspedagogerna ansåg att det krävs rätt förutsättningar i form av planeringstid och personalresurser för att en kvalitativ och meningsfull pedagogisk fritidsverksamhet ska kunna bedrivas.

This thesis examines library managers' attitude to the composition of the library workforce and their perceived resources and power to promote a library workforce which better represents the community in which it operates. What do the managers consider causes this composition and what changes do they find possible to implement in the future. The method used for collecting the material was e-mail and telephone interviews. The material is analyzed mainly through Taylor Cox' theories about the multicultural organization in which Cox demonstrates the positive impact that cultural heterogeneity has at a workplace by creating non-discriminatory effective organizations in which people from all different socio-cultural backgrounds are included. Some intersectional theory and related research also form the basis for the analysis. The results show that managers are very much aware of the problem of an overly homogeneous library workforce. They express that diversity needs to increase in all public institutions for it to take place in a library context. They also believe that the most limiting factor of the ability to conduct successful diversity efforts is a lack of resources, time and budget. There is a widespread perception among the managers that a change in recruitment strategies must be implemented in order to overcome the homogeneity. The thesis further highlights a couple of managers' lack of sufficient diversity knowledge. Without the relevant knowledge among managers, one can not expect diversity strategies to be formulated adequately or implemented satisfactorily. Although the managers claim an eagerness to make a change, there is a lack of practical suggestions on which to act in their responses. However, it is not solely in the library managers' hands to improve the current situation, it requires everyone with influence on this issue to make it prioritized. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.